Planering Ht 2020

Mål (Lpfö)

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet"

"förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

Frågeställning utifrån strävansmålet: Hur använder barnen olika former av konstruktionsmaterial?

Kriterier för strävansmålet: Barnen blir bekväma med att använda olika former av konstruktionsmaterial.  

Nuläge : Många barn är nya i gruppen och vi har därför ett stort fokus på att skapa en trygghet och gemenskap i barngruppen. Vi upplever att barnen fångas av olika former av byggmaterial både ute och inne. Ute bygger barnen i sandlådan där det byggs sandtorn, sandkakor m.m. Inne bygger dem mycket i vårt byggrum. 

Metoder för att nå målet: 

 För att barnens kulturella identitet här på förskolan kommer vi att fokusera mycket på trygga relationer till oss men även vår miljö på förskolan. Vi kommer använda oss av en fiktiv figur (en igelkott) som kommer på besök i vår undervisning.
Vi kommer att använda leken som ett verktyg i vår undervisning. Eftersom barnen har ett intresse för skapande både ute och inne ser vi det som ett tillfälle att bygga broar mellan våra läroplansmål där en metod är att använda en fiktiv figur (igelkotten) för att inspirera barnen.

Dokumentation som barnen kan reflektera och samspela kring.

Använda oss av olika material att skapa med både inne och ute. 

Vi kommer använda oss av TAKK under hela dagen samt ett tydligt kroppsspråk för att underlätta lärandet.

Vi kommer att undervisa utifrån den Poststruktuell ingång.  Begrepp vi kommer använda oss av inom den poststruktuella ingången är:

• Intra-aktion - samspel mellan människa och ting
• Socio-materiella relationer - beskriver relationer mellan människa och ting, där båda får saker att hända. Tinget kan sätta igång ett skeende och både tinget och människan kan förändras i mötet.
• Rhizomatiskt lärande - lärandet är inte linjärt eller sker i en tydlig progression, utan rör sig i olika riktningar, vilka inte kan förutses.
• Transdisciplinärt lärande - lärandet delas inte upp i ämnen, utan tillåts ta oförutsedda vägar, där olika ämnen vävs samman till en organisk helhet som inte kan delas upp. 
• Body mind - kroppen och medvetandet ses inte som separata delar, utan som en helhet, lärandet sker i hela individen.