1. Grundverksamheten

VAD o VARFÖR?

SYFTE

Vår grundverksamhet består av delarna

· Förskolans sociala samspel

· Förskolans omsorg och rutiner

· Förskolans lek och lärandemiljöer

I vår grundverksamhet ingår allt arbete vi utför varje dag och vi pedagoger behöver använda oss av ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder.

Grundverksamheten bildar ramarna för hela förskolans arbete och har stor betydelse för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. För barnen skapar den trygghet, för föräldrarnas del skapar den en garanti och för personalen ett stöd.

Grundverksamheten innefattar de normer och värden/sociala samspel som förskolan prioriterar, något som alla måste ha med sig i livet. Barn lär sig grunderna för det sociala samspelet; turtagning, samförstånd och ömsesidighet, i relation till andra barn och vuxna. Barnen får hjälp att förstå sin vardagssituation, utveckla sin självkontroll och förmåga att styra och kontrollera sina handlingar. Att också veta hur dagarna kommer att se ut ger barnen en känsla av sammanhang.

I grundverksamheten ingår rutiner som: lämning och hämtning, samlingar, hygien och toalettbesök, matsituationer, vila, på – och avklädning, utevistelse, leken och inskolningar. Dessa rutiner bör diskuteras på förskolan och skrivas ner för alla att se och ta del av.

Lek – och lärandemiljön på förskolan ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära. Processerna som barnen genomgår är viktigare än produkten de skapar. I processerna upplever vi och lär tillsammans.

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

När grundverksamheten är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen blir barn delaktiga i sin verksamhet och kan utnyttja miljön till fullo för sitt lärande, vilket då innebär att barnen på förskolan får läroplanens mål uppfyllda.

Övergripande mål

Vårt mål är att ha en väl inarbetad och genomtänkt grundverksamhet som alla barn och personal är väl förtrogna med. Det blir en grund för verksamhetens superstrukturschema.

Grundverksamheten är de dagliga aktiviteter och den miljö, inne och ute som förskolan alltid erbjuder barnen. Grundverksamheten skall vara så tydlig och inspirerande, att den ger såväl barn som pedagoger trygghet att kunna leka, utvecklas och känna lust att lära.

PEDAGOGERNAS, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV

Introduktionen av grundverksamheten
Introduktionen av grundverksamheten görs i varje rum mycket noggrant för om barnen kan dagsrutinerna så vet de:

· Var de kan leka/arbeta med vilka saker

· Till vilken tid

· Vad de får välja på

· Hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt

· Att varje dag blir lugn, trevlig och lärorik.

Specifika mål

Förskolans omsorg och rutiner:
Rutiner är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskap och de kommer att lära sig:

· Hur man går ut och in i förskolans lokaler utan att det uppstår trängsel

· Hur man använder förskolans material

· Hur man leker

· Att vara kompis

· Att bli trygg med våra rutiner och vår veckostruktur

Förskolans lek och lärandemiljöer:
Lek och lärandemiljöerna ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig.

· Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver.

· Avdelningarna ska ha olika lekhörnor och material.

· Vi arbetar i projekt. Olika långa efter barnens intresse.

· Fokus på att barnen får undersöka och utforska.

Leken är prioriterad!

1.f BEGREPP

Grundverksamheten behöver ha fasta tydliga rutiner i vardagliga situationer. Ett superstrukturschema över vardagen är nödvändigt för att få tydlighet i rutinerna.

· Lämning och hämtning

· Samling

· Toalett/hygien

· Måltider

· Vila

· På och avklädning

· Utevistelsen

· Leken

· Inskolning

· Grupper

· Traditioner

1g. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

I vår grundverksamhet arbetar pedagogerna för ett professionellt förhållningssätt genom att vara goda förebilder. Förskoleområdet har framtagna spelregler som varje pedagog spelar efter, A.8 Spelregler finns att tillgå i personalhäftet i One Drive. Vi erbjuder en verksamhet där vi har ett barns perspektiv, där barnen kan utveckla sin identitet ihop med en delaktighet som ges på förskolan med andra barn och vuxna. Utifrån barnens intresse skapar vi gemensamt en utforskande miljö för utveckling och lärande.

För att nå verksamhetens mål arbetar pedagogerna utifrån en pedagogisk bas där de har en gemensam samsyn. En grundmiljö där avdelningarna har ett utforskande material som kan upplevas utan ett förbestämt syfte. Barnens kreativitet och fantasi berikas och formar vad materialet är och kan bli i olika situationer med olika möten med barn och vuxna.

Barnen på våra förskolor har rätt att mötas med respekt. De ska uppleva en trygg förskola där engagerade, medforskande och nyfikna pedagoger utmanar barnens tankar och funderingar. För att varje barn ska bli bekräftad, få känna sig betydelsefull, få göra sin röst hörd och kunna påverka sin vardag delas barngruppen upp i mindre grupper, både inne som ute.

Förskolans sociala samspel
Pedagogerna skapar förutsättningar genom att erbjuda möjligheter för barnen att lära sig olika förhållningssätt för social samverkan. Pedagogerna är förebilder och visar barnen att social är man genom:

· Att hälsa på varandra – se, höra, bekräfta, vara delaktig

· Turtagning – hänsyn, demokrati

· Sätta stopp – integritet, gränser

· Säga förlåt – empati, värme

Grundverksamheten planeras och genomförs i enlighet med Läroplan för förskolan. Centralt är dock att pedagogerna kontinuerligt utvärderar grundverksamheten för att se vad som fungerar bra eller mindre bra. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Utvärderingen ska utgå från ett tydligt barnperspektiv.

1h. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Uppstår behov i ett arbetslag så lyft det med ledningen för fortsatt hantering och utredning av vilka kompetensinsatser som behövs inom detta ämnesområde.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?

2. UTVÄRDERINGSSÄTT

Introduktion av grundverksamheten sker i augusti sedan sker kontinuerlig avstämning av hur den fungerar i oktober och december under höstterminen. När vårterminen sedan börjar i januari repeteras grundstrukturen och en avstämning sker i mars och en analys görs i maj.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta?

3a. STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång grundstrukturen. Skriv vad ni behöver göra rum för rum och utifrån begreppen, för att utveckla och dokumentera grundstrukturen här i aktivitetsplanen.

Hur följer vi upp?

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc. så att det kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna.

När grunden är nedskriven så utvärderar ni enligt planen som beskrivs i punkt 2. Löpande reflektioner sker nedan i reflektion och analys- bara för personal

Rimbo västra förskolors grundstruktur

Matriser i planeringen

Uppgifter