Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sandor slash Ida 7C v36-v43

Skapad 2020-08-25 15:04 i Domnarvets skola Borlänge
Läsprojekt som utgår från läromedel "Känn på litteraturen".
Grundskola 7 – 9 Svenska
Under sju veckor kommer vi läsa böcker och jobba med reflektionsfrågor kring det vi läst. Detta kommer kräva att vi läser ett visst antal sidor i veckan för att kunna klara av de frågor som ges. Boken finns även att lyssna på genom inläsningstjänst.

Innehåll

Tidsplan

v 36-43

Arbetssätt

Du kommer läsa ett förutbestämt antal sidor i veckan för att sedan på en lektion i veckan jobba med de som du läst. Titta nedan för att se schemat över när du måste ha läst de sidor som angivits. För att kunna hinna läsa till varje vecka så måste du nog läsa en del hemma. Tänk på att det är väldigt viktigt att ha hunnit läsa det antal sidor som står angivet till varje vecka.

Bedömning

Klassrumsdiskussioner, skrivuppgifter och recension.

Lässchema Sandor Slash Ida

v37 (onsdag) Läs fram till sidan 75

  • I grupp diskutera fråga 1-3 och tillsammans söka rätt på Ta reda på uppgift, delas ut på lektion.
  • Skriva diskussionsfråga enskilt: Sandor och Ida är väldigt olika, men de har också mycket gemensamt. Vad kan de känna igen hos varandra? Är det viktigt för dig att ha saker gemensamt med dina vänner? På vilket sätt då?                                                                                                                                     Maila in uppgift till johan.soderstrom@borlange.se märk uppgiften med ditt namn, SSL v37

v39 (måndag) Läs fram till sidan 151, skriv svar på frågorna nedan lämna in via office365 eller teams. johan.soderstrom@borlange.se

  1. "Det är så mycket som hon skulle vilja fråga mamma om." (s.91) Vilka frågor kan Ida tänkas vilja ställa till sin mamma? Vilka frågor skulle du vilja ställa till dina föräldrar, far- eller morföräldrar?
  2. " De där tolv stegen ut till ytterdörren känns som en kilometer" (s.126) Vad är det som har hänt? Vad tänker Sandor när han lämnar rummet? Vad tänker Amanda? Vad tänker Valle? Vad tycker du om situationen som Babak och Lotta har iscensatt? Kan du tänka dig att detta eller något liknande skulle kunna hända bland dina kompisar?
  3. Ida och Sandor skickar foton på sig själva till varandra (s.140) Vad tycker de om korten? Förändras deras syn på varandra när de nu vet hur de ser ut? Vilken betydelse har utseendet för vad man tycker om en människa?

v40 (onsdag) Läs fram till sidan 225

  1. Ida, Susanna och Therese träffas ibland på tjejkvällar. Vad gör de? Vad tycker du om flickornas tjejkvällar? Finns det andra typer av tjejkvällar?
  2. Ida och Sandor har länge önskat att de fick träffas på riktigt. När Sandor är med sina föräldrar i Stockholm söker han upp Ida. Mötet blir katastrofalt. Vad händer? Vad kan man, trots allt, se för gott i det?
  3. Christina faller ihop inför en audition och hamnar senare på sjukhus (s.188). Vad var det som hände? På vilket sätt är Christina sjuk? Varför befarar hon att hon kanske inte ska kunna dansa mer?
  4. Sjuksköterskan vill att Ida ska vara tillsammans med någon medan hon väntar på att mamman ska vakna, men Ida lämnar sjukhuset. "Hur skulle en okänd kunna hjälpa?" tänker Ida på sidan 201. Vad behöver Ida hjälp med i denna situation? Skulle en okänd kunna hjälpa? Hur?

 

v41 (tisdag) Läs fram till sidan 284 boken skall vara klar.

  1. "De andra killarna är som flugor som dras till skit. Kommer fram med nyfikna blickar: Är det bråk på gång?" (s247). Vilka bråkar och vad bråkar de om?
  2. Ida säger att hon kanske varit bonde i sitt tidigare liv, eftersom hon tycker så mycket om landet. Sandor säger att han kanske har varit ett trafikljus, så mycket tycker han om stan. Vad skulle du ha kunnat vara i ditt tidigare liv med tanke på något som i dag är betydelsefullt för dig?
  3. Ida och Vanja blir vänner. Hur går det till? Varför var de egentligen ovänner?
  4. "Jag blir galen på henne! Tänk om hon bara kunde fatta att jag är en människa, ingen jävla grej som hon kan använda", tänker Sandor om sin mamma på sidan 151. Vad menar Sandor att hans mamma gör med honom? Hur mycket ska föräldrar uppmuntra, stötta, styra och /eller tvinga sina barn?
  5. Vad innebär det att vara kompis med någon? Vad kan man förvänta sig av en vän? Vad är viktigt i en relation? 

V43 (onsdag) Bokrecension/analys klar. se separat planering här på unikum.

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Matris till läsprojekt svenska åk 7

E
C
A
Läsa med flyt
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Läsförståelse
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Tolka & resonera om budskap
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Verket & upphovsmannen
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven för också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Historiska & kulturella sammanhang
Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då väl underbygg­da slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Skriva texter
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Berättande texter
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Sammanställningar
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller ut­vecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Ge omdömen om & bearbeta text
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Samtala & diskutera
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: