Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Basens 2 pedagogisk planering 20-21

Skapad 2020-08-26 14:27 i Lineheds förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
Vår planering för läsåret 20-21

Innehåll

Barnens röster i en hållbar värld med början i Halmstad

Utvecklingsområden

Från föregående SKA-arbetes analys - Vad ska bevaras/vad ska utvecklas utifrån:

  • Vi bevarar att dela in barnen i olika mindre gruppkonstellationer för att alla barn ska bli sedda och hörda samt bli trygga i gruppen.
  • Vi pedagoger är närvarande pedagoger som är nära barnet/en.
  • Utifrån årets skattning ser vi att vi behöver utveckla målen som innehåller hållbar utveckling och drama/teater. Att få in mer drama/teater samt mer rekvisitamaterial till utklädning till barnen för att utmana deras fantasier, språk och kommunikation.
  • För att vidga barns möte med olika textvärdar och genrer samt skapa en miljö som främjar och uppmuntrar lek för barnens kommunikativa utveckling, lärande och välbefinnande. Vi ska förtydliga mer med bilder i våra lärmiljöer med bokstäver och siffror mm
  • Matematik: Vi ska använda matematiska begrepp mer medvetet som tex: riktning, läge, samband mellan helhet och delar. 
  • Språk:  - Viktigt att synliggöra språk i vår undervisning
                - Synliggöra språket i våra miljöer
                - Involvera vårdnadshavare med att vi pedagoger behöver stöd i att lära betydelsefulla ord på barnets första språk.
                - Pedagoger använder och synliggör  där barn får både höra, se och praktisera språk.
  • Vi ska fortsätta arbeta med vår Plan mot diskriminering, kränkande beteende och trakasserier
  • Vi ska utveckla vår planering för dagliga situationer tillsammans med vår tvillingavdelning. 
  • Vi tar hand om det vi sådde i våras och skördar tillsammans, både nya och "gamla" barn. 

Gemensamma för Lineheds förskola:

  • Språkutvecklande arbetssätt kopplat till flerspråkighet och kulturell identitet. Vår beprövade erfarenhet visar att undervisning i mindre grupper är en förutsättning för att alla barn får bästa förutsättningar att nå målen. Undervisning i mindre grupperingar behöver utvecklas över hela dagen och synliggöras i GPP:er och dokumentationer.
  • Vidareutveckling av ateljékultur och multimodalt lärande för barnen. Pedagogerna ska iscensätta olika kreativa undervisningstillfällen både inne och ute. 
  •  4 T - Tilltalande, Tillgängligt, Tillåtande, Tydligt. 
  • Hållbar utveckling – skapa en gemensam plattform kring vad Hållbar utveckling är och kan bli på Lineheds förskola
  •  Utveckla förskolans VI på alla nivåer lillteam, team, arena och hela förskolan.
  • Utveckla mötesplatser med vårdnadshavarna för delaktighet och att skapa tillitsfulla relationer.

Syfte/Mål

 Huvudsyfte på Lineheds förskola:

  • Arbeta projekterande med ett innehåll som skattats lågt utifrån våra ställningstaganden 
  • Hållbar utveckling – Erövra gemensamma erfarenheter kring vad Hållbar utveckling är och vad det kan bli.
  •  En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Lpfö 18
  • Barnen ska erbjudas rikliga tillfällen att uttrycka sig och reflektera på många olika sätt verbalt och i estetiska lärprocesser,  bland annat genom att arbeta med olika naturmaterial och återbruksmaterial.

 

  • Barnens identitet i ett demokratiskt samhälle (Basen 2)

För barnen

Vad vill vi att barnen skall utforska/upptäcka/uppleva/lära?

  • Barnen ska utveckla sin identitet, tilltron till sig själva och empatin/hänsyn för varandra. Skapa till relationer till varandra och pedagoger men också till natur och djur/insekter i närområdet. 
  •  
  • Upplevelser av många olika föremål och titta nära- uppleva färger, strukturer, mönster m.m.

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp samt vilken fakta, förståelse och förtrogenhet ska barnen få möjlighet att utveckla?

  • Självkänslan- jag är någon som kan! 
  • Empati för och hänsyn till varandra
  • En förtrogenhet med naturen och faktakunskaper utifrån det vi möter. 

För pedagogerna

Utvecklingsfråga/nyfikenhetsfråga för året, vad behöver vi undersöka i vår verksamhet?

  • Hur använder vi digitala verktyg i meningsfulla sammanhang med de yngsta?

Riktlinjer i läroplanen

  • ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen,
  •  vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling
  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 
  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett både det svenska språket och sitt modersmål om barnet har ett annat modersmål än svenska
  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett ett nyanserat talspråk och ordförråd samt att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
  • förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vårt arbete grundar/stödjer sig på följande:

  • Forskning betonar betydelsen av den sociala och kommunikativa kompetensen för att kunna samarbeta i grupp. Författarna anser att dela in barn i mindre grupper ger förskollärare tid för interaktion samt dialog med barnen (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015; Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson, 2014). Detta är också något som Maltén (1992) betonar är betydelsefullt, att människan är en gruppvarelse. Människor söker sig till det sociala samspelet mellan individ och grupp. Inom en grupp skapas möjligheten att utbyta och erfara individers olika kunskaper och färdigheter. Interaktionen i grupp kan stärka känslan av en gemenskap.

Björklund (2016)skriver om:

  • Lärande i miljön/naturen: Att vara ute i naturen, att uppleva den med alla sina sinnen och utforska naturmiljö på olika sätt.
  • Lärande med miljön/naturen: Att skaffa kunskap om naturen, om dess olika system och delar. Genom ett utforskande arbetssätt tar vi reda på mer om naturen tillsammans med barnen.
  • Lärande för miljön/naturen: Att ta ställning och skapa engagemang för naturen och miljön. Det kan vara ett mer problembaserat lärande där barnen får diskutera och tillsammans reflektera kring olika dilemman. Det kan också handla om att öppna upp för kreativitet och innovations-tänkande och låta barnen skapa lösningar så att en positiv känsla kring miljöproblematiken och  framtiden genereras.
  • Lärande med miljön/naturen: Handlar om att se på människans relation till sin miljö på ett annat sätt. Det handlar om att gå bortom de uppdelningar som vi ofta tar förgivna. Det handlar om att öppna upp för möjligheten att skapa ny kunskap tillsammans med naturen. Genom att interagera med naturen, samtidigt som vi sätter fokus på hur natur och miljö påverkar oss, kan vi synliggöra nya vägar. 

Planera och genomföra

Hur arrangerar vi miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

  • Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta, och ges möjlighet att bli sitt bästa jag under hela dagen: Vi ska skapa förutsättningar där barnen ska få lära känna varandra i den nya barngruppen. Där barnen kan skapa tillit till sig själva och andra. Vi pedagoger skapar en trygg relation mellan barn och barn, pedagoger och barn, samt pedagoger och föräldrar. Vi uppmuntrar barnen att delge sin kunskap och att lära av varandra. I vår undervisning utmanar vi dem att upptäcka och utforska nya saker.
  • Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm: Vi introducerar material och aktiviteter för barnen där vi pedagoger visar på vad det är vi ska göra. Även barnen visar varandra förskolans vardagsrutiner, hur man gör med exempelvis pussel, spel osv.
  • Barns inflytande: Vi uppmuntrar barnen att våga prova själva och tillsammans med andra barn och oss pedagoger. Detta är ett sätt att stärka barnens självkänsla och ge barnen inflytande genom att de själva gör egna val. Barnens reflektioner och dokumentation ska påverka undervisningen.  
  • Vårdnadshavares involvering: Genom samtal och dialog om vardagen, tema/projekt. Unikum för att visa undervisningens mål och syfte. Information sker i båda riktningarna mellan vårdnadshavare och pedagoger.
  • Kreativitet och de hundra språken: Barnen ska få möjlighet att prova på nya material som t.ex lera, färg, klippa, klistra, drama, dans, rörelse. Barnen får möjlighet att förmedla, uttrycka sig på olika sätt.
  • Tillgängliga lärmiljöer; fysiskt, socialt och pedagogiskt (utifrån: Tillgänglighet, Tillåtande, Tydlighet, Tilltalande och pågående projekt): Vi erbjuder flyttbara material som ska uppmuntra och utmana barnen till utforskande på olika sätt. Det är viktigt att ha en tillåtande och föränderlig miljö med materialen tillgängliga. Vi är lyhörda inför hur barnen använder materialen och vi förändrar miljön utifrån barnens intresse och behov. Vi stöttar barnen i det sociala samspel. Vi upprepar våra olika aktiviteter för att göra det möjligt för alla barn att delta. Leken är betydelsefull och är en slags undervisning i vår verksamhet. Vi är medforskande pedagoger som är med i barnens lek där vi erbjuder olika material som barnen kan prova och utmanas av.
  • Att förstå och göra sig förstådd- relationella perspektivet (Sven Persson): Vi är närvarande pedagoger som tolkar och sätter ord på barnens kroppsspråk och uttryck. TAKK och bildstöd är hjälpmedel för både barn och pedagoger.
  • Olika gruppkonstellationer: Barnen delas in i varierande och mindre grupper för att varje barn ska ses, komma till tals, bli lyssnade på och känna gemenskap och trygghet. 
    • för barnen att ställa frågor och hypoteser: Vi är närvarande pedagoger som uppmärksammar de frågor och hypoteser som barnen ställer i sitt görande.
    • Språkstödjande dialoger: Vi använder TAKK och bildstöd i meningsfull sammanhang i projekt och vardagssituationer. Vi tolkar och sätter ord på barnens handlingar. 
    • Dialog och produktiva frågor: Vi skapar möjligheter för barnen där vi tillsammans samtalar och funderar utifrån den aktuella aktiviteten. Vi är medforskande pedagoger som sätter ord på barnens göranden och ställer produktiva frågor  för att stimulera barns nyfikenhet och tankar till att utmanas vidare.
    • Att lära tillsammans och av varandra: Både barn och pedagoger är medforskare i olika lärsituationer/vardagssituationer. I samspelet med kamrater utvecklar barn olika typer av färdigheter och de tillägnar sig både intellektuella och sociala kunskaper. Samlärande kan exempelvis bidra till barns utveckling genom att det ger barn en möjlighet att pröva sina idéer och ta del av andra barns tankar och kunskaper. Samspelet med kamrater kan även stärka barns förmåga att memorera samt förmågan till att förstå vad som är rätt och fel.
  • Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter: Vi pedagoger utmanar barnen både genom planerade och spontana inne/uteaktiviteter samt att vi utgår från barnens intressen och nyfikenhet.
  • Variation i arbetsformer: Vi erbjuder olika aktiviteter i olika miljöer, initierade av både barn och pedagoger.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? Barnens göranden, intressen och lärprocesser

Hur ska dokumentationen göras? Foto, anteckningar, alster

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagoger och barn

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: