Organisk kemi - Kolföreningar och livets kemi

Du kommer att få lära dig om kolets många olika sätt att bilda kemiska föreningar och lära dig hur viktiga kolatomer är för livet på jorden.

Vad ska vi arbeta med?

Kolatomens möjligheter att binda sig i kemiska föreningar. Hur egenskaper förändras på de kemiska föreningarna beroende på antal kolatomer, deras inbördes läge samt hur antalet syre och väte påverkar den kemiska föreningens egenskaper. 

Kemins huvudtes utifrån kolets kretslopp med energiflöden utifrån förändring av kemiska föreningar.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta med laborationer, jämförande i skrivuppgifter, muntliga resonemang.

Vad ska du lära dig?

Vi ska lära oss om hur kolatomer kan skapa olika kemiska föreningar. Vi kommer att lära oss att förstå systematiken och hur vi använder kemispråk för att förklara olika föreningars uppbyggnad. Till detta kommer vi att lära oss några kemiska föreningars olika egenskaper. 

Vi kommer att lära oss kretslopp och kemiska omformning av kemiska föreningar.

Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:

Kol, grafit, diamant, Fulleren, grafen

Metan, Etan, Propan, Butan, Pentan

Summaformel, strukturformel, molekylformel

suffix -ol -an- en -yn -syra

prefix cyklo- -iso

fraktionsdestillering

Alkohol  en värd, två värd och trevärd -0H

Organisk syra -COOH

Ester Syntes

Polymer

Cellandning Fotosyntes Kolets kretslopp  reaktionsförmel

Kolhydrat  fruktos glukos laktos sackaros disackarid polysackarid cellulosa stärkelse

Fett

Protein aminosyra

Vitamin

Mineral jon

Hur ska du visa vad du lärt dig?

Visa kunskap genom laborationsrapport, delta i diskussioner i stor eller mindre grupp, inlämningsuppgifter, examination skriftlig och / eller muntlig.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kriterier

• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
• Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.
• Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.