Ämnen:
Matematik
·
Årskurs:
3
Gottsta skola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 28 augusti 2020
I Mattesafari får du arbeta med några av målen i matematik för åk 3. .
Vi arbetar med matematikboken Mattesafari Direkt i åk 3 samt många uppgifter utanför boken kring uppställning, klocka och matteproblem. Vi fördjupar våra kunskaper med extrauppgifter i spelet ”Bingel”. Efter muntliga genomgångar i helklass, arbetar vi under höstterminen med bok 3A. Eleverna arbetar både på egen hand och ibland med hjälp av varandra och löser matematikuppgifterna i boken.
En viktig del i matematiken är att eleverna lär sig genom att lära och förklara för andra, alltså dela med sig av sina kunskaper i genomgångar, gruppsamtal eller genom att hjälpa varandra. Vi lägger stor vikt vid att varje elev ska vara delaktiga i genomgångar, mattegrupper och diskussioner i grupp eller helklass. Vi lyssnar på hur andra tänkt när de löst ett problem och förklarar också själva hur vi tänkt.
Du ska:
Vi kommer att:
- jobba med laborativt material
- jobba enskilt och i grupp med problemlösning
- prata mycket matematik och träna på att förklara för varandra hur vi tänkt för att lösa en uppgift
- lära oss olika metoder man kan använda vid uträkningar, skriftliga huvudräkningsmetoder och uppställningar
- färdighetsträning i matematikboken
- färdighetsträning i ”Bingel” och på elevspel.se
Syfte (5)
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Centralt innehåll (16)
Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Kriterier (11)
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter