Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Djuren i vår värld, NNÖ Vätö

Skapad 2020-08-28 12:38 i Vätö förskola Norrtälje
Förskola
Vad finns det för djur i vår värld? Var har vi nära oss och i andra länder? Hur låter djuren? Hur lever djuren? Att få kunskap om djuren är av vikt för att vi ska kunna värna om djur och natur för en hållbar framtid.

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Vad finns det för djur i vår värld? Vad har vi nära oss och i andra länder? Hur låter djuren? Hur lever djuren?

Syfte: att barnen ska få en förståelse för att det finns olika arter i vår värld. Varför är för barnens intressen ligger mycket i rollekar, där de är olika djur, samt att de har djur hemma och att de möter djur dagligen. För att utveckla sin empatiska förmåga, samt hur vi påverkar djuren i naturen. Att få kunskap om djuren är av vikt för att vi ska kunna värna om djur och natur för en hållbar framtid.

Ämnesområde: Djur. Empatiska förmågor. Barnen möter djur varje dag på förskolan. Flerspråkighet: Språket om djuren, Jämställdhet: hur lever djuren, Inflytande: tankar om djuren.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

2.2 omsorg, utveckling och lärande

- Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar, samt att reflektera och ge uttryck över egna uppfattningar.

- Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

* De vet att det finns sånger om djur som de själva sjunger.

* Sagor som handlar om djur (Bockarna bruse ex)

* De leker hundar, katter i rolllekar.

* Barnen vet att alla arter kan se olika ut exempelvis ha olika färger, mönster.

* Barnen har även koll på storlek och mått.

Hypoteser om grodor: kan ha öron och svans, de ser olika ut, kan finnas i djurpark, yngel är grodans barn, padda är större än en groda.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

Att alla får göra sin röst hörd. Alla har olika tankar och åsikter.

Alla ser olika ut och fungerar på olika sätt.

Visar respekt för djur och natur i vår värld.

Att barnen har rätt att vara nyfikna kring vilka djur som finns i vår värld.

Att barnen får en förståelse för empati och hur djuren mår, samt hur vi kan arbeta för en hållbar värld.

 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

Lyssna på varandra

Vara nyfiken att ställa frågor

Förstå att alla tycker olika och det finns inget rätt eller fel svar

Tillåta sig själv till att våga vara kreativ för att hitta lösningar till djuren

 

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp:

Att värna - vad innebär det?

Vad finns det för djur? kräldjur, däggdjur, svampdjur etc.

Att tala om djur och ting för att utveckla barns språk ex Ljud: Härmandet av djurs läte

Utseende: Stor, liten, hög, låg, olika mönster och färger som randig, prickig. Antal: ben, ögon, mun, öron.

 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Ställa frågor till barnen om djuren och reflektera tillsammans med dem för att alla barn ska få chans till inflytande och kunna stärka deras empatiska förmåga, samt få kunskap kring naturvetenskap. Vi reflekterar och arbetar i smågrupper för att fördjupa oss inom ämnet, samt i små grupper kan alla bli hörda. Vi fokuserar på vardagliga samtal med barnen för att få kunskap om deras förståelse och för hur projektet kan utvecklas vidare. Vi främjar jämställdhet genom att vara bra förebilder för barnen genom att se till att alla barn ges möjlighet till deltagande och inflytande. Att de kan få känslan av att de kan, oavsett könstillhörighet.

Skogspromenader och närmiljön tänker vi som undervisningsmiljö. Arbetsätt: vardagssamtal, observationer, filmsekvenser. Samtalstyp: Mindre gruppsamtal ex samling. Frågetyper: de didaktiska frågorna.

Vetenskaplig grund: Sociokulturell teori - vi lär oss av varandra, scaffolding. Vi stöttar och hjälper varandra i lärandet ex tar fram material, böcker, läromedel för barns utveckling samt att detta implanteras i praktiken.

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Det vi har med oss från erfarenheter och utbildningar om naturvetenskap.

Tips från det vi läst som vi kan genomföra i praktiken ex aktiviteter som innefattar förståelse för djur och natur.

 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Förståelse:

Att alla vågar att öppna upp sig för sina ideer i barngruppen, både de verbala och icke verbala. Att de visar på att de accepterar varandras olikheter i lek (roller) och gällande utseende. Genom att de ser hur djuren ser ut får de en förståelse för att vi alla kan se olika ut och fungera på olika sätt. Av omtanke visar empatiska förmågor till sin omgivning gällande växter och djur exempelvis myror, spindlar. Att inte trampa eller "döda" djuret utan mer reflektera över djurets liv. Att de ställer frågor utav nyfikenhet för att de är intresserade av att lära sig. Genom att de visar på indikation på att vilja värna ser vi målet för en hållbar värld.

Förmågor:

Kunna ta in vad andra säger samt visar på intresse av att lyssna på varandra. Väntar tills andra har pratat till punkt. Funderar på hur man reflekterar och vad man säger om djur och till kamrater, samt ställer utforskande frågor som vi pedagoger fångar upp spontant och i planerade aktiviteter. Att barnen vågar fråga och att vi pedagoger trycker på, under lärtillfällen, att vi kan tycka olika, därför är ingen fråga "tokig" att ställa. Att vi pedagoger har uppmanat barnen till att ställa alla slags frågor. Att barnen hittar strategier på lösningar för att hjälpa och stötta djuren.

Begrepp:

Att värna: att veta hur vi tar hand om vår värld för att ska kunna leva i den tillsammans med djur och natur.

Olika arter: att veta färg, mönster, antal. Hur djur i vår värld ser ut och hur det vidare påverkar hur vi förhåller oss till olikheter. Barnen får förståelse för andras uppfattningar.

Lära sig om djurs språk för att utveckla språkliga förmåga (flerspråkighet)

 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Utvärderingssätt:

Vi utvärderar under våra reflektionstider om projektet 2 gånger i veckan (djuren). Vi gör en film eller teater som handlar om djuren i vår värld som avslutning.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter:

Med de större barnen börjar vi med att fortsätta på barnens intressen om att utforska grodor eftersom detta blev någonting som uppmärksammades i starten av hösten. Sedan gå in på vad det finns för olika djur i närområdet.

Med de yngre barnen får börja med sångsamlingar om djur samt diskutera med dem vad de äter, hur de låter och hur de lever.

Genom av vad barnen blir intresserade av för djur kommer det bli ett startskott på hela projektet på avdelningarna.

 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning: Vi följer upp vid reflektionstillfällen. Vi tar tillvara på spontana stunder med barnen samt planerade. Vi använder oss av digitala verktyg för att dokumentera, reflektera, analysera och följa upp projektet. Vi skapar en gemensam tankekarta över avdelningarna kring barnens frågor och upptäckter inom ämnesområdet.

3c: LÄRMILJÖ

 

Lärmiljö:

Vi arbetar i mindre smågrupper för att ta tillvara på varje barns intresse. Tar fram böcker/leksaker som inspirerar barnen till utforskande av djur. Tankekarta tillsammans med barnen för att vi ska kunna återkoppla till våra upptäckter om vår värld. Utomhusaktiviteter i vår närmiljö och i skogen. Att ha naturrutor tillsammans med barnen för att de ska få en känsla för naturen och de djur som bor där. Samt en annan aktivitet kan vara att skapa hem till djuren för att kunna värna om dem. Vi arbetar aktivt på att vara tillåtande pedagoger. Att ha skapande material på barnens nivå samt lägga fram naturmaterial på förskolan som barnen kan få skapa med. Förhållningssätt; att vi utgår från barnens behov och förutsättningar. Vad de är intresserade av att veta mer gällande djur.

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Reflektionsfrågor

Vad har hänt sedan förra gången?
Vad har vi gjort? Vad har vi sett?
Reflektioner
Hur gick det? Varför blev det så? Hur reagerade barnen på det vi gjorde? Vad fångade barnen? Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning? Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen? Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften? Vilka strategier använde barnen? Vilka barn var delaktiga? Vilka reflektioner gjorde barnen? På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande?
Vilket lärande ser vi?
Vad är det barnen försöker förstå? Vad verkar de vilja undersöka? Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå? Arbetar vi mot de mål som är uppsatta? Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?
Hur går vi vidare?
Vad och hur ska vi utmana? Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen? Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen? Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen? Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare? Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga? Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda? Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: