Svanberga förskola Röd 20-21 Vår värld

Vår värld - barnets värld Projektet kommer att handla om barnens värld och då innefatta hemmet och förskolan. Vi vill synliggöra barnens värld här på förskolan med bilder på deras dörr och familj. Barnen kommer kunna ha sin egen bok där saker finns hemifrån som betyder mycket för barnet. På förskolan dokumenterar vi vad varje barn visar intresse för och i varje barns lärloggar kan man se barnets utveckling och lärande.

Innehåll

1. MÅLOMRÅDE

Vi vill ge barnen möjlighet att undersöka och uppleva "sin värld"

I det här projektet vill vi synliggöra barnens värld både från hemmet och allt vi erbjuder på förskolan och stärka deras identitet och självkänsla

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur ser er/barnens värld ut?

Syfte: Vi vill göra alla barn delaktiga och fördjupa oss i deras värld.

Barnen får möjlighet att undersöka vad förskolans värld har att erbjuda. I början av projektet är det viktigt att barnen får lära känna och skapa en trygghet tillsammans med oss pedagoger, kompisar och miljön. 
Vi fortsätter att arbeta med att stärka barnens självkänsla genom olika aktiviteter som t.ex. samlingar där barnen får utrycka sig genom ord, mimik och kroppsspråk.

Vi vill ge barnen en bred grund när det gäller olika verktyg, tekniker och material. I undervisningsstunder fördjupar vi oss i många olika områden. 

1b: MÅL ur Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
- respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna.
- förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.
- intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Vi ser ett intresse av musik och dans/rörelse i början på terminen. De leker gärna i lekhuset ute på gården, vill gärna leka i kojor, bokstäver. Barnen plockar med många olika saker och bär/förflyttar mycket av vårt material. Att titta i böcker är något som intresserar många av barnen, vill gärna att en pedagog ska läsa för dem. 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vi vill att barnen får en förståelse för vad deras värld innebär och vad de har för rättigheter samt hur man är mot varandra. 

Innan läsårets slut har alla barn:
- fått en ökad förståelse för "sin värld" och omvärld.
- fått utforska och prova på olika uttrycksformer.
- getts tid och tillfällen för att uttrycka sina intressen och åsikter i ord och kroppsspråk.

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vi vill att barnen får möjlighet att använda och utveckla sina olika förmågor på många olika sätt.

Innan läsårets slut har alla barn utvecklat förmågan att:
- upptäcka varandra i "sin värld"
- förstå och kunna hantera verktyg i olika uttrycksformer.
- kunna uttrycka sina åsikter.

1f: BARNENS BEGREPP

Vi försöker använda många olika begrepp för att vidga barnens förståelse kring olika material och miljö. Det som också kommer att lyftas är våra olikheter och att vi sätter ord på allt som omger barnen.

Innan läsårets slut har alla barn tagit till sig dessa begrepp: Stor, liten, antal, former, olika färger, ansiktets olika utseende, kroppens olika delar, bokstäver och det skriva ordets betydelse. Familjers olika konstellationer. 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt: Vi ska vara tillåtande, lyssnade, nyfikna, medforskande, stöttande, reflekterande och repeterande. Hålla miljön utforskande, jämställd och föränderlig. Förberedda inför de olika undervisningsstunderna.

Vetenskaplig grund: Medverkar i olika bokcirklar i området. Scaffolding-stöttande

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Alla pedagoger ingår i olika bokcirklar och möten där kunskapsområden fördjupas som bidrar till förskolans utveckling. 
Alla förskollärare deltar i två nätverk (ett i förskoleområdet och ett på förskolan) där läroplanen är i fokus och det bidrar även till förskolans utveckling.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Vi ser att barnen tar sig an materialet på ett mer medvetet sätt än i början av läsåret. Kunskapen har ökat hos barnen när det gäller på vilket sätt man använder olika material och tekniker. Barnen vet var materialet finns och kan välja vad de vill göra. När de vill måla eller limma vet de var de hämtar ett förkläde. De vet var aktiviteterna finns inne på vår avdelning och vet vart de ska gå om de vill göra en speciell aktivitet. 

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi dokumenterar och intervjuar/tolkar vad barnen tycker om att göra på förskolan. Genom att synliggöra med bilder på olika aktiviteter/undervisningsstunder kan vi sedan utvärdera barnets del i projektet. 
Genom att gå igenom våra mål i den här planeringen kan vi under läsåret (på reflektionsstunder) se barnens lärande och kunskapsutveckling. 

3. AKTIVITETSPLAN

3a: STARTAKTIVITET

Vi startar upp vårt projektarbete genom att projicera förskolans dörr som barnen får knacka på. Dörren leder oss in i barnens och förskolans värld. Genom att vi går in i olika rum/aktiviteter där barnens åsikter, tankar och idéer tas tillvara på. På detta sätt får barnen stort inflytande och delaktighet i verksamheten. Vi fångar upp barnens intressen som leder oss till nya dörrar och världar att upptäcka. Vi har fortsatt med att använda oss av dörrar som barnen har fått knacka på för att möta nya världar och aktiviteter. Vi har under hösten delat in barngruppen i åldersindelade grupper. Varje grupp har haft en egen dörr med sin ”grupp”-färg där tex aktiviteten har presenterats.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Under läsåret diskuterar vi pedagoger om barnens lärmiljö och syftet när det gäller olika undervisningsstunder. Det här har resulterat i en mer tillgänglig och utforskande miljö för barnen.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö: Vi har en tanke och en planering för att kunna få in barnens bilder på deras ytterdörr och familj. Dessa dörrar finns uppsatta och barnen kan med vår hjälp prata och berätta hur just deras familj ser ut. 

Under höstterminen har vi arbetat med jaget för att stärka barnens identitet, självkänsla och tillit och tro på sin egen förmåga.
Vi har erbjudit olika sätt att skapa/rita sina självporträtt. Några har ritat med blyerts, en del med målarfärg. De yngsta barnen har målat över sitt foto som vi har dragit ut på ett papper. Målarfärgernas kulörer som vi erbjöd var tillblandade för att se så naturliga ut som möjligt. Har även skapat självporträtt med lera. Då får barnen tolka sig själv och skilja på sig själv och andra men också utmana sig själv i finmotorik.

Vi har under tiden lyft frågor som vem är jag, hur ser jag ut, är vi alla lika, vad är vår värld, vad finns i vår värld, vår familj.
Med hjälp av detta vill vi att barnen utvecklar sin identitet, känna en trygghet och tillhörighet i gruppen, lära känna sig själv och sin kropp i utseende, uppfattning och utveckla sin motorik. Vi har skapat intressanta möten, samtal och tankar tillsammans för att stärka gruppen och vi-känslan. 

Intresset kring bokstäver har också varit stort hos flera av våra barn, vi valde då att arbeta med våra begynnelsebokstäver. Barnen hittar och letar och känner igen bokstäver på tex sin hylla, böcker, sagor, alfabetet, några har börjat jämföra sina namn med ”sina” bokstäver. Vi har utifrån det undersökt bokstäver tillsammans i mindre grupper, vi tittar på hur dom ser ut och låter, vi anpassar uppgifterna så att vi möter barnen på deras nivå och intresse kring bokstäver. Barnen har fått möta olika former, tekniker, material och uttryckssätt i olika aktiviteter.

Vi har även arbetat med nyckelpigan utefter att barnen har haft många tankar, undringar kring ett hål i taket. Vem bor där? vad är det för något? många gissningar som ledde till att det var nyckelpigan som bodde där. En dag hade en nyckelpigefamilj flyttat in i hålet i taket. Vi har tillsammans sett korta filmer om nyckelpigan, forskat och sökt frågor som barnen undrar över med hjälp av iPad och safari, Siri och i böcker osv. Barnen har fått skapat nyckelpigor, och gjort personliga nyckelpigor med deras ålder och bild på. Deras frågor och svar ska vi tillsammans skapa en digital bok i appen book creator.

Efter julledigheten ville vi se vad som intresserade barnen och vad de tyckte om att göra i förskolemiljön. Vi valde då att vara inne tillsammans några förmiddagar och observerade barnen. 
Vi ”dukade fram” olika material att skapa med och målarfärg. När det gäller bygg- och konstruktionsdelen har vi plockat fram lite mer olika material. 

Vi har gjort miljön mer tillgänglig och tilltalande. Barnen kan ofta välja fritt och får då möjlighet att utveckla och utforska vidare. 
Under dagen pratar vi kontinuerligt om hur man kan vara mot varandra. Barnen kopplar litteratur till verkliga händelser. 
Vi har ofta reflektion tillsammans med barnen efter ett undervisningstillfälle, vilket ger barnen en insikt i vad som har hänt och kan delge hur de tyckte att det var. 

Barnen har fått möjlighet att möta många olika skapande situationer i undervisningsstunder men även under andra stunder på dagen. Det som vi har arbetat mycket med är färg och att skapa med olika sorters lim (limstift och flytande)
I början när barnen använde limstift var det spännande att skruva för att få fram limstiftet och sen även att försöka se hur mycket lim som behövs för att papper ska sitta fast. Det här är nu i slutet på terminen fascinerande att se hur barnen nu kan ta sig an dessa olika skapande aktiviteter när de önskar. Material finns alltid tillgängligt för barnen att använda och de har blivit självständiga i att skapa. 

Vi har haft olika sorters saxar som barnen har provat att klippa med, några av barnen har använt fjädrande saxar och de äldre använder vanliga mindre saxar. 
Vi har använt olika färg, som t.ex. vattenfärg, fingerfärg, blandat olika kulörer med flytande färg. Många av barnen har nu en erfarenhet av hur man kan blanda till olika kulörer, t.ex. hur man kan få färgen orange eller grön. 

Några exempel på vad barnen har mött mer i sitt undersökande och lärande är: Skuggor genom att vi har använt en overhead där vi har berättat olika sagor som då projicerats på väggen. Barnen som har velat har sedan berättat för en eller flera kompisar. Det har också varit ett undersökande av skuggor genom att lägga på olika djur i plast eller tyg, det har funnits pappersfigurer som de har använt. De flesta i barngruppen har visat ett intresse för skuggor och lampor som även har använts då, ficklampor och batteriljus. 
Batteriljusen och ficklamporna används nu oftare i olika lekar som t.ex. i skapande och bygg- och konstruktionslek där barnen bygger olika saker. 

Is och vatten (pipetter)
Sagor egna
Rörelse
Skogen
Dokumentation kring sin egen värld
Beebots, Ipad
Sagor
Normer och värden i allt ovan
Böcker
Former
Prepositioner
Matematik
 

Många av våra olika undervisningsstunder och utbildning har under läsåret flyttat ut på vår gård och även till skogen som vi har nära till. Det har främst varit våra två äldsta grupper som har gått till skogen medan våra yngsta barn har erövrat vår skog på gården. När barn vistas utomhus, leker och utforskar olika saker lär de sig om naturen samtidigt som det sker en utveckling motoriskt, emotionellt och socialt. Att kunna vara ute ger mer utrymme för barnens rörelseglädje samt motverkar stressen och ökar fysiska hälsan.

Vi kan se en otrolig utveckling hos barnen när det gäller det motoriska och det sociala när barnen har haft stor möjlighet att vistas ute tillsammans. De har kunnat träna sig i olika samspel och hur man kan vara och leka tillsammans med kompisar.

Genom att vi har en tilltro att barnen kan och klarar av många saker och de har haft möjlighet att få möta många olika material och tekniker kan vi se att de har blivit säkrare och vet hur man gör med mycket av materialet.
De känner igen miljön och har blivit mer självständiga och kan plocka fram många saker själva. När de behöver hjälp och stöd finns vi naturligtvis där, barnen uttrycker tydligt vad de behöver hjälp med då de vet vad som behövs till olika aktiviteter.