S8 PP Hur sverige styrs och medias roll i en demokrati

Vi arbetar med demokrati och hur Sverige styrs. Vi lär oss mer om hur media funkar och dess makt. Vi utgår exempelvis från filmer och digitalt läromedel. Vi läser även högt ur "Om det var krig i Norden".

Så styrs Sverige

Demokrati och massmedia 

 

Pedagogisk planering för åk 8 i samhällskunskap

 

 

När?

 

Vecka 36-43

 

 

Hur?

 

Vi använder Ne.se skola som läromedelsgrund, men även studie.se. Vi har genomgångar, diskussioner och ser film. Vi löser uppgifter och gör quiz, samt arbetar med begrepp.

Vi avslutar med prov vecka 42.

 

Vad?

 

Vi repeterar begreppet demokrati. Vi läser om olika styrelseskick. Vi har högläsning av ”Om det vore krig i Norden”. Vi lär oss Sveriges fyra grundlagar och ser till att vi förstår dem. Vi lär oss skillnaden på regeringen och riksdagens arbete. Vi förstår hur skatten bär upp vårt välfärdssamhälle. Vi begrundar ideologier och förstår vikten av att rösta!

Bedömningsmatris - kunskap

Förmågor	Nivåer
Förmågan att visa på kunskaper   Vad är en ideologi? Ge exempel på två ideologier? Vad är skillnaden på en demokrati och en diktatur? Vad är skillnaden på direkt demokrati och representativ demokrati? Vad har riksdagen, regeringen, kommunerna, landstingen och EU för uppgifter? Vad är massmedia? Vad är medias uppgifter? Vad är yttrandefrihet, tryckfrihet, opinion, etiska regler, meddelarskydd, offentlighetsprincipen, censur, propaganda, sociala medier?	Du använder få ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.	Du använder några ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.	Du använder fler ämnesfakta som hjälp när du förklarar varför.
	Du ger ett kort exempel på vad de fakta du använder innebär.	Du beskriver/ ger exempel på vad de fakta du använder innebär.	Du beskriver/ ger exempel på vad de fakta du använder innebär.
	Du har några få ämnesbegrepp.	Du har med flera ämnesbegrepp som du använder till stor del på ett korrekt sätt.	Du har med de flesta ämnesbegrepp som du lärt dig och du använder dem på ett korrekt sätt. Begreppen bidrar med att förtydliga och de är ytterst få saker som är oklara.

 

 

 

 

 

 

 

 

Förmågor	Nivåer
Förmågan att underbygga resonemang om:   T  ex ·  demokratiska rättigheter och skyldigheter ·  för- och nackdelar med olika styrelsesätt så som direkt demokrati och representativ demokrati ·  om skillnaden mellan hur Sverige styrs och hur USA styrs ·  informa­tionens och källornas trovärdighet och betydelse.	Du använder dig av något enstaka faktaexempel för att förklara/motivera.	Du använder dig av några faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du till viss del beskriver ingående. Du tydliggör din förklaring genom t ex ge exempel, dra paralleller eller beskriver konsekvenser.	Du använder dig av flera faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du tydliggör genom att beskriva ingående. Du tar upp faktaexempel och argument som är viktiga för resonemanget. . Du tydliggör din förklaring genom t ex ge fler exempel, drar fler paralleller eller beskriver fler konsekvenser.
	Du har med få exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp några få fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”.	Du har med några exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp några fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”.	Du har med fler, fördjupade och exempel där du problematiserar ditt resonemang genom att t ex ta upp flera fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller flera inslag av att vända och vrida med hjälp av följande sambandsord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”. Du bemöter argument med motargument.
	Du har också med några få ämnesbegrepp.	Du har också med flera ämnesbegrepp som du använder till stor del på ett korrekt sätt.	Du använder många ämnesbegrepp på ett korrekt sätt. Varför dessa begrepp är viktiga att ta med framgår tydligt.

 

 

 

 

Förmågor	Nivåer
Förmågan att underbygga argument   1.     Du lyfter olika perspektiv, åsikter, ståndpunkter 2.     Du värderar dessa. 3.     Det innebär att du väger dem mot varandra och argumenterar för vilken som väger tyngst.   T ex direkt- eller representativ demokrati, vilken är bäst? Vad leder dem olika alternativen till? Vilket av alternativen väger tyngst tycker du? (allstå vilket är det bästa alternativet?). Underbygg dina argument.   Se problematisering: fördelar/nackdelar, samt byte av perspektiv, sak framkomma i underbyggda argumentationer.	Du använder dig av något enstaka faktaexempel för att förklara/motivera,	Du använder dig av några faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du till viss del beskriver ingående. Du tydliggör din förklaring genom t ex ge exempel, dra paralleller eller beskriver konsekvenser.	Du använder dig av flera faktaexempel för att förklara/motivera. Du ger då en förklaring som du tydliggör genom att beskriva ingående. Du tar upp faktaexempel och argument som är viktiga för resonemanget. Du tydliggör din förklaring genom t ex ge fler exempel, drar fler paralleller eller beskriver fler konsekvenser.
	När du drar slutsatser, tar du upp minst två alternativ (två perspektiv) och lyfter fördelar, samt nackdelar med dessa. Du väger dem mot varandra och kommer fram till vilken som väger tyngst/har stor eller liten betydelse.	När du drar slutsatser, beskriver du två eller flera alternativ (perspektiv) och beskriver fördelar, samt nackdelar med dessa. Du väger dem mot varandra och kommer fram till vilken som väger tyngst/har stor eller liten betydelse.	När du drar slutsatser (flera), beskriver du flera alternativ (perspektiv) och beskriver ingående fördelar, samt nackdelar med dessa. Du väger dem mot varandra och kommer fram till vilken som väger tyngst/har stor eller liten betydelse.
	Du har med få exempel där du problematiserar din argumentation genom att t ex ta upp några få fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande ledord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”.	Du har med några exempel där du problematiserar din argumentation genom att t ex ta upp några fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller vända och vrida med hjälp av följande ledord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”.	Du har med fler, fördjupade och exempel där du problematiserar din argumentation genom att t ex ta upp flera fördelar/nackdelar, ifrågasättande frågor, byte av perspektiv (”sättet att se på det”) eller flera inslag av att vända och vrida med hjälp av följande ledord: ”å ena sida…å andra sidan”, ”dåtid – nutid – framtid”, ”vad hade hänt om…”, ”individnivå – samhällsnivå”, ”det lilla – det stora”, ”direkt orsak – indirekt orsak”. Du bemöter argument med motargument. tydligt.
	Du har också med några få ämnesbegrepp.	Du har också med flera ämnesbegrepp som du använder till stor del på ett korrekt sätt.	Du använder många ämnesbegrepp på ett korrekt sätt. Varför dessa begrepp är viktiga att ta med framgår

Bedömningsmatris 3 - argument

 

 

 

Förmågor	Nivåer
Förmågan att beskriva samband   T ex Sveriges styrelsesätt, hur de olika delarna så som riksdag, regering, kommuner, landsting och EU samspelar för att styra Sverige.   Hur t ex riksdagen beslut kan påverka oss medborgare.   Hur media kan påverka samhället genom att t ex kritiskt granska makthavare, vilket kan leda till att de behöver avgå om de gjort fel.   Hur samhället, staten kan påverka media t ex i diktaturer kan staten gå in och styra vad som står i tidningarna. Vilket kan leda till att medborgarna får felaktig information.	Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C– även kallat sambandskedja). Du har i denna beskrivning några exempel på varför det ena (A) leder till det andra (B) och sedan till det tredje (C).	Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C och så vidare– även kallat sambandskedja). Du har i denna beskrivning flertalet exempel på varför det ena leder till det andra och sedan till det tredje och du beskriver dessa tydligt.   Du beskriver flera sambandskedjor och/eller du beskriver cirkulära sambandskedjor (A leder till B som leder till C som sedan leder tillbaka till A).     Du beskriver förändringar som hänt på kort tid eller under lång tid.	Du beskriver vad något leder till i flera led (A leder till B som leder till C som leder till D och så vidare– även kallat sambandskedja). Dessa kedjor är långa och logiska. Du har tagit med flera betydelsefulla detaljer.     Du beskriver flera sambandskedjor och du beskriver sambandskedjor som innehåller flera cirkulär sambandkedjor.   Dina sambandskedjor är inte lättfunna och visar på olika nivåer, t ex individ och samhäller, kort och lång sikt.
	Du har också med några få ämnesbegrepp.	Du har också med flera ämnesbegrepp som du använder till stor del på ett korrekt sätt.	Du använder många ämnesbegrepp på ett korrekt sätt. Varför dessa begrepp är viktiga att ta med framgår tydligt.