Sveriges historia på 1600, 1700 och 1800-talet

I ämnet historia lär vi oss om hur det var att leva förr i tiden. Hur levde man då, vad åt de, hur bodde de, vad arbetade de med, hur klädde de sig och vad trodde de på, är frågor som vi kommer att ta reda på svaren på. Hade alla människor det lika, eller var det skillnad på hur man levde om man var kvinna eller man, eller om man var fattig eller rik? Hur behandlades barn på den tiden? Vi lär oss även om hur samhället fungerade i olika tidsepoker; Vem bestämde och hade mycket makt då? Vilka värderingar var rådande? Hur lärde man sig nya saker?

Undervisningens innehåll

Vad?

I det här arbetsområdet kommer du att få lära dig mer om några historiskt betydelsefulla personer och händelser under Stormaktstiden, Frihetstiden, Gustaviansk tid och under 1800-talet, då Sverige genomgick den industriella revolutionen.

Du kommer även att få lära dig om:

• vilka spår den här tidsepoken har lämnat efter sig i dagens samhälle.
• vi kommer att jämföra hur den tidens människor levde med hur människor lever idag
• vilka förändringar som skedde i samhället under den här tidsepoken, jämfört med epoken innan.
• att använda källor med historiskt källmaterial.
• att använda historiska begrepp.

Här på bilderna kan du se några personer och händelser som vi kommer att läsa fakta om.

Hattar & Mössor                               Fabrik                        Gustav II Adolf         Gustav III                 Häxprocesser

Hur?

På lektionerna kommer vi att:

• läsa faktatexter, enskilt och i grupp
• se filmer
• repetera och sammanfatta fakta med hjälp av bildspel
• resonera och diskutera
•  svara på frågor
•  skriva texter och sammanfattningar
•  träna på studieteknik, ex stödord

Viktiga begrepp:

ämbetsverk, tull, legoknekt, abdikera, konvertera, envälde, förmyndarregering, katekes, husförhör, soldattorp, regent, järnbruk, malm, vidskeplig, kyrkoböcker, industri, missväxt, teg, laga skifte, växelbruk, fackförening

orsak, konsekvens, likhet, skillnad, spår, källor, förändring

Bedömning

Du blir bedömd på din förmåga att:

•        Återge dina faktakunskaper om historiska förhållanden, händelser och personer under olika tidsperioder,
•        Föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar,
•        Undersöka utvecklingslinjer inom olika områden och då beskriva samband mellan olika tidsperioder,
•        Visa på hur den historiska utvecklingen har påverkat vår samtid, samt resonera med underbyggda argument och ge exempel från det förflutna,
•        Använda historiska källor för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, samt resonera om källornas användbarhet,
•        Tolka och visa på spår av historien i vår tid,
•        Resonera om varför det finns olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder
•     Använda historiska begrepp.

Underlag för bedömning

• Skriftliga prov
• diskussioner i helklass och mindre grupper

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.