Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
SVA läsåret 2020-2021
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/halmstad/sturegymnasiet/halmstad_si20asva/6057990809_decdcb91-378a-411b-969e-b4e8f6da3a11.jpg
Skapad 2020-09-04 08:42
i Sturegymnasiet Halmstad
unikum.net
Grundskola
F – 9
Svenska som andraspråk
Planering 2020-2021 SVA
Innehåll
SVA 2020-2021
Vi arbetar med de olika förmågorna: läsa, skriva, tala, samtala, och lyssna. Arbetsmomenten i undervisningen är:
INTRO 2 – läromedel som utvecklar läsförståelsen och ordförrådet. Eleven tränar dessutom på återberättande, samtalar kring texter och utvecklar sitt skrivande.
Nyheter – Inrikes och utrikesnyheter som utvecklar hörförståelse, läsförståelse och muntlig framställning. Dessutom tränar eleven på att förklara och kunna se samband samt att vara källkritisk.
Grammatik - Regler för hur man använder ord och tecken i ett språk på ett korrekt sätt.
Skönlitteratur - Enkla lättlästa böcker som redovisas muntligt och skriftligt. Genom att läsa möter man andra människors olika tankar och erfarenheter. Ser världen i olika perspektiv och skapar sig egna bilder. Fantasin vidgas. Eleverna väljer själv bok.
Ibland har vi läsning gemensamt i grupp/klass, Ex: Exet m.fl. Läsförståelse/samtal/diskussioner/egna åsikter
Digitala läromedlen Trädet, Tikki Reader och Digilär
Uttalsträning
Skriva – skrivregler stor bokstav, punkt, kommatecken och frågetecken.
- stavning
- olika texttyper: berättande, fakta, argumenterande.
- stöttning med hjälp av bilder, tankekarta, samtal, modelltexter, gemensam skrivning mm.
Läsa- utvecklar ordförrådet och läsförståelsen.
Tala och lyssna –tränar på att få ett enkelt fungerande ordförråd, kan samtala på ett enkelt språk, kan berätta så att den som lyssnar förstår och kan ställa frågor, kommentera och uttrycka egna åsikter.
Estetik och språkinlärning – arbetar med språket genom estetiska lärprocesser: ex bild, film och gestaltning då vi använder både knopp och kropp.
Uppgifter
-
Uppsats En ny start
-
Skrivuppgift september/oktober 2020
-
Skrivuppgifter, september/oktober 2020
Matriser
Bygga svenska - Läsa
Läsa - Steg 1 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|---|---|---|
|
|
|
är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
|
|
|
|
identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
|
|
|
|
lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
|
|
|
|
kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel badkläder, idrottshall
|
|
|
|
börjar använda bilder och andra multimodala
resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text
|
Läsa - Steg 2 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
|
|
|
|
återger med stöttning huvudinnehåll och enkla
händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
|
|
|
|
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
|
|
|
|
tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
|
|
|
|
gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som Vad tycker du att de ska göra?
|
|
|
|
kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
|
|
|
|
tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till
exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande
|
Läsa - Steg 3 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
|
|
|
|
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/ vilka ord visar det?
|
|
|
|
lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
|
|
|
|
kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800- talet
|
|
|
|
reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
|
|
|
|
använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten
|
|
|
|
använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande
|
Läsa- Steg 4 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
|
|
|
|
uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor i texter och tolkar information och svarar på frågor, även när svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
|
|
uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen)
|
|
|
|
kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
|
|
|
|
uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer … desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). Eleven drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget
|
Läsa - Steg 5 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse – fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
|
|
uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb
|
|
|
|
tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med underordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är landets befolkning respektive den infödda arbetskraften och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade)
|
Bygga svenska - Tala
Tala - Steg 1 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|---|---|---|
|
|
|
presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel "Var bor du?"
|
|
|
|
återberättar med stöttning en självupplevd händelse
|
|
|
|
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen
|
|
|
|
använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta
|
|
|
|
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi
|
Tala - Steg 2 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
|
|
|
|
deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
|
|
|
|
förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
|
uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
|
|
|
|
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnesundervisningen
|
|
|
|
börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
|
|
|
|
gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
|
|
|
|
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
Tala - Steg 3 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
|
|
|
|
deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak
|
|
|
|
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
|
jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
|
|
|
|
uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikelverb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
|
|
|
|
uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
Tala - Steg 4 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
|
|
|
|
deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
|
|
|
|
gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
|
|
|
|
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
|
uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikelverb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekommer tillsammans, till exempel sin värsta fiende)
|
|
|
|
uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
Tala - Steg 5 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
|
|
|
|
uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
|
|
|
|
uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
Bygga svenska Lyssna
Lyssna - Steg 1 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|---|---|---|
|
|
|
urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
|
|
|
|
visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
|
Lyssna - Steg 2 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
|
|
|
|
visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
|
|
|
|
förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
|
|
|
|
uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som lärare tagit upp i undervisningen
|
Lyssna - Steg 3 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, lärargenomgångar och uppläsningar
|
|
|
|
visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat kunna återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program
|
|
|
|
visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar som Varför tror du att …?
|
Lyssna - Steg 4 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
urskiljer både explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven olika former av visuellt stöd
|
|
|
|
visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal, till exempel genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
|
|
|
|
deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
|
Lyssna - Steg 5 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
|
|
|
|
visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
|
|
|
|
deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
|
Bygga svenska - Skriva
Skriva - Steg 1 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|---|---|---|
|
|
|
börjar använda referensbindning i form av vanliga pronomen, till exempel "Jag har en syster. Hon är tjugotvå år."
|
|
|
|
börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnande konjunktioner (och, eller) och vanligt förekommande adverbial (nu, på morgonen). Det är även vanligt att textbindning saknas, till exempel "Jag spelar fotboll. Simmar."
|
|
|
|
skriver med en enkel meningsbyggnad, huvudsakligen huvudsatser med rak ordföljd (subjekt – verb), adverbial kan inleda satsen men följs då av rak ordföljd, till exempel "Nu jag kan lite svenska; Efter lunch jag ska gå gymmet."
|
|
|
|
har ett vardagligt, konkret och personnära ordförråd, i ämnestexter mer specialiserat och då oftast ord som eleven mött i undervisningen (invånare, huvudstad)
|
|
|
|
använder viss grundläggande interpunktion
|
Skriva - Steg 2 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
använder en variation av pronomen för referensbindning, till exempel "Vi kännde varandra och blev kompisar; Våra läraren är snäll allt de vill lära oss nya ord"
|
|
|
|
använder mest enkel textbindning med enkla och vanliga konjunktioner (och, men), temporala ad verbial (sedan, då, i går) och börjar använda vanliga bisatsinledare (eftersom, för att, när)
|
|
|
|
skriver med viss variation i meningsbyggnaden och börjar använda bisatser även om texterna mest består av huvudsatser till exempel "På klassen fanns många elever som jag känner inte; Det var svårt att prata varandra för att vi pratade inte samma språk"
|
|
|
|
börjar placera adverbial och i enstaka fall bisatser först i satsen till exempel "när jag bodde i Syrien jag hade många kompisar"
|
|
|
|
har en något större bredd och variation i ordförrådet som nu inkluderar även mindre frekventa ord som tålamod, sorglig, och ämnesrelaterade ord som älvar, odlad mark
|
|
|
|
börjar använda utbyggda nominalfraser, till exempel, "sin första skolan, mitt smiknamn Hassan"
|
|
|
|
är något säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning
|
Skriva - Steg 3 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
använder en större variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen
|
|
|
|
skriver med en varierad meningsbyggnad som omfattar både huvud- och bisatser samt anföring till exempel "jag förstod varför jag måste studera för att jag måste få kunskap /… / plösligt gick läraren till mig och sa – Hej! jag är din mantor. Tar det lugnt du är duktig inte gråtar så längre"
|
|
|
|
kan variera sitt ordförråd utifrån uppgiften och genren (vardaglighet å ena sidan och specialisering och skriftspråklighet å andra sidan) och börjar använda liknelser och metaforer (jag hade oroligt i hjärtat) men ordförrådet domineras fortfarande av allmänna ord
|
|
|
|
använder oftare nominaliseringar (klimat förändringen är den viktigaste ämnet) och längre nominalfraser (mycket bra land för att bo, många elever från olika länder)
|
|
|
|
är säkrare på stavning, interpunktion och styckeindelning
|
Skriva - Steg 4 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
börjar skriva i stort sett fungerande komplexa meningskonstruktioner med olika bisatser och satsförkortningar till exempel "Choklad är inte varan som har mycket problem, men sättet att tillverka choklad, odla kakao och transportera till olika del av världen det är det som gör att det blir dålig för miljön och problem till människor /…/ Skog som försvinner desto mindre syre har alla i ekosystemen /…/ Det består svårigheten för de som odlar kakao att skapa handelsförbindelser och ta sig in på världsmarknaden"
|
|
|
|
har en större bredd och variation i ordförrådet med fler lågfrekventa ord och nominaliseringar än på tidigare steg, i ämnestexter använder eleven dessutom mer specialiserade ord och uttryck till exempel "Kakao transporteras från Afrika till Sverige. Det är väldigt dåligt för miljön med dessa transport"
|
|
|
|
klarar styckeindelningen väl i stort
|
Skriva - Steg 5 |
||
| Har inte bedömts ännu | Eleven... | |
|
|
|
skriver med en textbindning och meningsbyggnad som är varierad och välgjord
|
|
|
|
har ett utvecklat ordförråd och kan uttrycka sig i stort idiomatiskt och med både precision och nyansering, det utvecklade ordförrådet visar sig i lågfrekventa ord, synonymer (klen och krasslig), partikelverb (huggit ned, slösa bort), precisa mindre frekventa verb (stirra, bulta, gnissla), kollokationer och andra fasta flerordsfraser (förlorade tåla modet, sätta eld på), bildspråk (han har ett brinnande hjärta som vill komma ut ur bröstet och slå för henne för evig)
|
|
|
|
är säker i interpunktion, stavning och styckeindelning
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
