Matematik årskurs 2

Även detta läsår kommer vi att arbeta med matematik-läromedlet "Favorit-matematik". I årskurs 1 lärde ni er om addition och subtraktion. Det kommer vi att fortsätta med i år, och ni kommer också att få arbeta med räknesätten multiplikation och division. Vi kommer att arbeta med geometri igen , och vi kommer att träna mer på klockan. Ni kommer att få lära er mycket detta år!

Planering hösttermin

Planeringen är lagd månadsvis, men är ungefärlig. 

Augusti -

Repetition årskurs 1.

Talen 0 - 100

September - 

Summativt prov 1 -ht (prov på kapitel 1, höstterminen)

Diamantdiagnos årskurs 1

Tiotalsövergång

Oktober - 

Summativt prov 2  -h t

Addition och subtraktion med uppställning

November -

Summativt prov  3 -h t

Multiplikation

December - 

Summativt prov  4 -h t

Division och tal i bråkform

Planering vårtermin

Januari -  Summativt prov  5 -h t

Klockan

Februari -

Summativt prov 1-v t

Multiplikation och problemlösning

Mars -

Summativt prov 2 -v t

Taluppfattning och huvudräkning

April -

Summativt prov 3 -v t

Geometri och mätning

Maj  och juni -

Summativt prov 4 -v t

Rimlighet, skriftlig räknemetod och repetition 

Summativt prov 5 -v t

Du kommer att kunna visa dina kunskaper genom att : Vi gör kapitelprov efter att varje kapitel är färdigarbetat. Vi gör också nästan varje dag ett test med aritmetikuppgifter. Syftet med de senare är båda träning och kunskapskontroll. Vi genomför också Skolverkets diamantdiagnoser för årskurs 2. 

Arbetsmaterial: Vi använder oss av läromedlet "Favoritmatematik". Där ingår både läroböcker, digitalt och laborativt material. Vi använder oss också av enklare aritmetiktester från nätet eller som jag tillverkat själv.

Vi kommer att använda både projektor och ipads för det digitala materialet.

Läroplansmål

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll

• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning
• Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.
• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.
• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
• Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.
• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

Kriterier

• Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
• Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
• Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
• Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
• Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.