Nationellt mål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Lpfö 18

Syfte:

Utifrån vårt nationella mål grundat på barnens behov vill vi:

* Skapa miljöer som främjar barnens språkutveckling

* Öka barnens ordförråd samt ordförståelse

* Känna gemensam glädje i att leka med språket och att våga uttrycka sig

Varför gör vi detta?

Vår barngrupp har behov och intresse för att arbeta med språk. Detta är ett brett tema där vi med språket som utgångspunkt kan utforska många områden. 
Vi ser att behovet finns att arbeta med språket för att främja språkutveckling och kommunikation. 
Vi ser att intresse finns för att arbeta med språklekar, sagor, böcker, språkpåsar med mera då barnen efterfrågar dessa material.

Innehåll:

Vad ska undervisningen innehålla?

Barnen efterfrågar och visar intresse över böcker, flanosagor och språklekar. 
Barnen hämtar ofta böcker och vill att en pedagog läser för dem. Språklekarna och språkpåsarna är populära när de tas fram och barnen vill höra/leka det om och om igen.
Många barn vågar mer både i aktiviteter samt att samtala inför grupp.

Vi arbetar med språkutveckling genom att:

- Samtala med varandra

- Benämna det vi ser och gör

- Leka med rim & ramsor

- Läsa böcker

- Berätta sagor

- Flanosagor tillsammans 

- Dramatisera

- Filma/ göra egen film

- Ugglo

- Språklekar, exempelvis med prepositioner 

- Leka med bokstäver

- Robot - både analog & digitalprogrammering 

- Sånger

- Dela i smågrupper

- Bli mer språkmedvetna i alla situationer och ta tillvara på spontana aktiviteter samt rutinsituationer

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

4-årsgruppen:

Vecka 39:

Under veckan som gått träffades 4-åringarna i sin grupp ”Bästa 4:an” två gånger. Vi har använt oss av en språkpåse med material i olika färger (grönt, rött, blått och gult) och olika storlekar (stor och liten). Syftet med språkleken är att få barnen medvetna om de olika färgerna och dess namn. Då vi är i en mindre grupp så kommer alla barn till tals och blir lyssnade på Aktiviteten avslutas med att vi på ett lekfullt sätt tränar på olika prepositioner (lägesord) eftersom detta är något som barnen har behov av att utveckla.

Vecka 40:

Denna veckan har vi fortsatt att leka och samtala kring de olika färgerna. Jag har medvetet valt att spela spel där barnen utmanas kring färger och prepositioner. Vi har även använt oss av Blue-Bot där barnen fått programmera Blue-Boten som ska ta sig fram till rätt färg. De dagliga samtalen och rutinsituationerna tar vi tillvara på då de ger upphov till samtal kring färg och prepositioner. Pedagoger har även dramatiserat där barnen varit aktiva åhörare. Vi har även samtalat mycket om vi kan associera kring färgerna gul, blå, grön och röd. Det vill säga kan vi tillsammans komma på något mer än citron som är gul, tomat som är röd etc.

Vecka 41:

Vi berättar mycket sagor för barnen och läser sagor varje dag. En av favoriterna är Bockarna Bruse som vi har som flanosaga. Idag ville ett av barnen vara ”fröken” och hålla i samlingen. Hen berättade Bockarna Bruse med hjälp av flanosagan för oss andra, sen fick övriga barn gå fram och plocka ner den lilla bocken, bron, den stora bocken etc. Samlingen avslutades med frukt och sången om Bockarna Bruse. Så roligt att se att barnen snappat upp sagan och kan berätta den alldeles själv, och att de andra barnen lyssnar och visar respekt.

Vecka 42:

Denna veckan har vi berättat mycket sagor vid både samlingen samt en stund innan mellanmål. Vi fortsätter att hålla oss till Bockarna Bruse och Guldlock. I dessa två sagor blir begreppen stor, mittemellan och liten tydliga. 4-åringarna har arbetat vidare med sagorna och berättar de för varandra, vilket är roligt att se. Vi har även gjort en påse med nallar i olika storlek och färger som barnen har tillgång till. Med hjälp av påsen tränas färgerna och begreppen stor, liten och mittemellan börjar barnen visa förståelse kring och börjar själv att jämföra olika saker som är större respektive mindre än dem själva.

Vecka 43:

De yngre barnen arbetade med färgen blå. De har fått höra saga om färgen, undersökt blåa saker och målat med färgen blå. De äldre barnen har arbetat vidare kring begreppen liten, stor och mittemellan, då vi utgår från sagorna om Guldlock och Bockarna Bruse. Vi har berättat sagorna genom böcker, dramatiserat, haft dockteater, Ugglo och tittat på filmerna. Barnen visar stort intresse och glädje. Denna vecka introducerade vi även en uppdragslåda som vi använt oss av vid samlingen och uppe vilan. Genom uppdragen får barnen träna sig på att kunna lyssna och förstå instruktioner som innehåller färger, prepositioner, matematik, och motsatsord. 
På onsdagarnas utedag har vi också använt oss av att ge barnen olika uppdrag, tex hämta en lång och en kort pinne, hitta något som är grönt, plocka fem stenar osv. 

Vecka 44:

Denna vecka var det höstlov och vi var mindre barn och personal. Vi hade inte några grupper utan erbjöd barnen lite halloween pyssel istället. 

Vecka 45:

Även denna veckan var vi lite barn, så vi passade på att se över våra olika lärmiljöer. Vi tycker att temat Språket speglas och syns i varje lärmiljö, utom i vårt Lego/byggrum. Vi har inte riktigt fått till rummets utformning och har ingen röd tråd. Vi valde att plocka bort legobordet, då barnen inte bygger mycket med Lego samt att vi har små barn som gärna stoppar allt i munnen. Istället inredde vi en sagohörnan med hjälp av madrasser. På väggarna satte vi upp bilder på Petter och hans fyra getter. Tanken är att 4-åringarna ska arbeta resten av året med denna sagan, då färger, storlek, rim och skapande kommer att tränas. Vi fick även våra nya böcker som vi beställt denna veckan, så nu har vi nya böcker på boklisterna i det stora rummet. Barnen tycker mycket om när vi läser för dem och de tar gärna en bok och tittar i själv. På onsdagens utedag spelade vi pedagoger teater för barnen. Det blev Bockarna Bruse till barnens stora förtjusning. Detta kommer vi att göra fler gånger när vi är i skogen. Vi har även haft vår ”uppdragslåda” framme flera gånger, då barnen fått i uppdrag att med hjälp av lärplattan fotografera något blått, något gult, en stol etc. En mycket uppskattad aktivitet där barnens ordförståelse tränas samt att de får använda sig av de digitala verktygen på ett lustfyllt sätt.

Vecka 46

Denna vecka invigde vi vår nya sagohörna. Varje dag har jag och 4-åringarna läst Petter och hans fyra getter. Jag berättar även den som flanosaga, vilket barnen uppskattar. De vill själva berätta sagan för varandra och fyller i de olika rimorden. På skogsutflykten fick boken också följa med, så hela barngruppen också fick höra om Petter. Färgerna röd, blå, gul och vit kan de flesta av barnen och de associerar till andra saker som har samma färg som getterna. 

Vecka 47

Arbetet kring Petter och hans fyra getter fortsätter, dock har det varit många barn borta från 4-årgruppen. Men de som har varit här har arbetat kring sagan, färgerna, rimmen och karaktärerna. När vi läst sagan har vi haft ett rött, blått, gult och vitt papper framför oss på samlingsmattan. Efter sagans slut så har barnen fått i uppdrag hämta olika saker från avdelningen i de fyra olika färgerna. På så sätt tränar vi färgerna och barnen får vara uppmärksamma och ta instruktioner.

Vecka 48

Denna veckan började vår VFU-student Erika hos oss på Saltkråkan. Tillsammans med henne och barnen så jobbar vi vidare kring Petter och hans fyra getter. Sagan är uppskattad av barnen och de kan rimmen och karaktärerna. Därför kände vi att det var dags att ta sagan till en ny dimension. Så denna veckan har 4-årsgruppen varit mycket i ateljén där det tillverkats getter, Petter, troll, stuga, katten Murre Svart mm. Barnen har verkligen uppskattat detta och vi kommer fortsätta med att skapa färdigt karaktärerna nästa vecka

Vecka 49

4-årsgruppen gjorde under veckan färdigt samtliga karaktärer från sagan om Petter. Barnen har berättat om de olika figurerna och vi har spelat in det för att sedan göra QR-koder. Dessa har vi laminerat och satt upp i sagohörnan så att barnen kan scanna QR-koderna och höra sina kompisar berätta om tex den röda geten. QR-koder är ett bra komplement till böcker och flanosagan. Här är barnen aktivt delaktiga och får prova på att IPaden har olika användningsområden.

Vecka 50 och 51

Dessa veckor har vi valt att ”pausa” språktemat kring Petter då vi vill lägga fokus på stundande Lucia och jul. Detta innebär såklart att barnens språk stimuleras och utvecklas på andra sätt. Vi har julkalender, hemliga uppdrag från Tomtenissen, pysslar, sjunger julsånger och pratar om julen. 

Reflektera kontinuerligt kring:

-Hur blev det?

Utifrån vårt nationella mål grundat på barnens behov upplever vi att vi har skapat lärmiljöer som främjar barnens språkutveckling.   Sedan vi möblerade om och fick upp böckerna på tavellister i barnens nivå så har detta ökat barnens intresse kring böcker. Vi har också köpt in ny litteratur som är anpassad utifrån det aktuella språktemat samt barnkonventionen. Genom att regelbundet ha olika språklekar, ramsor, sagor, sånger, rim och samtal så märker vi att barnen har fått ökad ordförståelse och ordförråd. Vi pedagoger har också ändrat vårt förhållningssätt gentemot barnen och är mer delaktiga i de vardagliga samtalen och diskussionerna som uppkommer. Då vi valt att dela gruppen regelbundet i mindre grupper upplever vi att barnen har fått komma till tals och blivit lyssnade på. Även deras självkänsla och självförtroende har ökat och många av barnen vågar ta för sig mer i de olika aktiviteter vi erbjuder.

-Val av undervisningens innehåll

Vi har samtalat mycket med varandra, benämnt det vi ser och gör, leker med rim & ramsor, läsa böcker, berätta sagor, flanosagor, drama, filma/göra egen film, Ugglo, språklekar, skriftspråket, robot -programmering, sånger, dela i smågrupper samt att vi pedagoger har blivit mer språkmedvetna i alla situationer och har tagit tillvara på spontana aktiviteter och rutinsituationern.

-Vilket förändrat kunnande ser ni?

Vi upplever att många av barnen har fått ett ökat ordförråd och ordförståelse. De känns som om barnens begrepp om omvärlden  har ökat och de ser tydliga samband mellan sig själv och sin omgivning. För de äldre barnen ser vi ett tydligt kunnande och intresse för skriftspråket, ljuda bokstäver, skriva och känna igen symboler. Intresset kring böcker har också ökat och barnen vill ofta bli lästa för.

-Uppfylls de förväntade effekterna?

Hittills tycker vi att de förväntade effekterna har uppfylls. Trots rådande omständigheter (Corona) och hög personalfrånvaro så tycker vi att vi kommit en bit på väg. 

Analys:

Varför blev det som det blev?

Vi pedagoger har varit lyhörda inför barnens intressen och behov. Vi har utifrån detta skapat miljöer som inbjuder och främja barnens språkutveckling. Vi tycker också att vi varit mer engagerade i barnens lek och samtal. Trots rådande situation så har vi ändå i största mån försökt att hålla fast vid våra rutiner och genomfört planerade aktiviteter (även vid personal- och barnfrånvaro.)

Vilken utveckling har skett?

Den största utveckling som vi ser är att barnen visar tydligt en stor språkglädje! De är så positivt inställda till allt vi erbjuder och vi pedagoger har tydligt visat att vi tagit tillvara på barnens fantasi och kreativitet. En annan utveckling är att många av barnen blivit starka i sitt vågande att använda sig av språket inför gruppen. 

Vad är nästa steg?

Fortsätta med arbetet kring språk på det sätt som vi hittills arbetar. Ta tillvara på barnens intressen och utforska och uppleva temat språk tillsammans.

Vad krävs för att komma vidare?

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

  Lpfö 18
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

  Lpfö 18