Fysiska aktiviteter och språkutveckling

Under denna termin ska fokus i vår undervisning ligga på fysiska aktiviteter och barnens språkutveckling.

• Innehåll:

 

1.Nulägesbeskrivning.

Utgå från de övergripande målen i utbildningsplanen/enhetsmålen.

-Vad är barnen upptagna med?

 

Utifrån våra genomförda observationer kom vi fram till att barnen visar ett intresse  för fysiska aktiviteter. Observationerna genomfördes av pedagogerna under olika pågående aktiviteter, både på förskolans gård och i förskolans närmiljö. Aktiviteterna var både spontana och planerade, till exempel så vi byggde tillsammans med barnen hinderbanor av färdigköpt material.

 

-Vad ser vi inte idag?

 

Det som vi har kunnat se är att vi pedagoger behöver arbeta mer med barnens språkutveckling.  

 

2. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande 

 

• Barnen ska ha ett utökad ordförråd och begrepp inom olika områden, som till exempel fysiska aktiviteter, påklädning, måltider, hygiensituationer, kroppsbyggnad med mera.
• Barnen ska kunna återberätta utifrån egna förutsättningar, om de olika aktiviteter som har genomförts på förskolan och om böcker som vi har läst. 
• Barnen ska kunna följa instruktioner under fysiska aktiviteter men även under andra undervisningstillfällen. 
• Barnen ska kunna bygga hinderbanor med hjälp av material som erbjuds. 
• Barnen ska utveckla förståelse och kunskap för samspelfärdigheten " turas om "  och " att dela med sig"

3. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden

 

4. Organisering av miljö - material för att nå målbilden.

• Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

På gården ska vi erbjuda färdigköpt material t.ex. balansplattor, rockringar, hopsäckar och koner som ska skapa möjligheter för bygge av hinderbanor. Dessa material kommer även att kunna användas vid planerade undervisningstillfällen, som till exempel vid inplanerade utflykter. Vi kommer även att använda oss av förskolans närmiljö, för att utmana barnens grovmotorik till exempel stora stenar och kullvälta träd, till klättring.

Barnen ska även ha tillgång till litteratur som berör just det området som vi arbetar med men även till andra böcker. Litteraturen ska vara  tillgänglig på förskolans gård och under våra utflykter. Utöver spontan läsning ska vi även ha planerad läsning.

• Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

På grund av rådande omständigheter sker nästan all undervisning utomhus. 

 

5. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen för att stödja barnens utveckling och lärande kopplat till målbilden och de valda läroplansmålen.

Undervisningens innehåll där fysiska aktiviteter står i fokus, ska utformas på ett inkluderande sätt. Därav ska arbetslaget ha en kontinuerlig reflektion, om alla barn är pedagogiskt inkluderande och om den fysiska lärmiljön är anpassad utifrån barnens förutsättningar och behov.

Olika hjälpmedel som till exempel bildstöd ska användas vid övergångar mellan olika aktiviteter. Dessutom ska vi  använda tecken (TAAK) som förstärkning till det talade språket. 

  6.Aktiviteter/tema kopplat till målbilden

• Sångsamlingar med rörelse där olika kroppsdelar nämns

• Bygget av hinderbanor (kognitiv stimulerande aktivitet)

• Spelandet av fotboll (samspel)

• Svenska klassiska lekar t.ex. Bro bro Breja, Kom alla små kycklingar med mera (kulturarv)

• Läsning av böcker. Den planerade läsningen ska ske tre gånger per vecka och den spontana dagligen.

• Besök av bibliotek.

Så här pedagogisk dokumentation som stödjer vårt systematiska kvalitetsarbete.

Arbetslaget genomför observationer under både planerad och spontan undervisning. Dessa dokumenteras både digitalt och skriftligt.  Pedagoger reflekterar enskilt och tillsammans på avdelningens planeringstid. Även barnen ska få möjlighet till att  dokumentera sitt lärande och sin utveckling. Barnen tar bilder tillsammans med pedagoger. Sedan används dessa för reflektioner med barnen. Reflektionerna genomförs i små grupper. Bilderna sätts upp på väggar och i en pärm.

 

8. Vad behöver vi för nya kunskaper/kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete?(Tankekarta)

Pedagoger behöver mer kunskap om tecken (TAKK).  För att skaffa denna kunskap ska pedagoger tillsammans med hjälp av appar lär sig olika tecken och med hjälp av digitala lärarresursen Ritade tecken. Dessutom behöver  pedagoger mer kunskap hur man genomför ett boksamtal.

Arbetslaget behöver en mer fördjupad kunskap om olika fysiska aktiviteter. Arbetslaget reflekterar tillsammans och delar med sig av sin kunskap kring fysiska aktiviteter och dess påverkan på barnens utveckling. Vid behov läses artiklar som handlar om detta ämne.

 

9. Vilken litteratur kan vi/ barnen behöva?

Pedagoger läser boken Boksamtal med bildböcker (Agneta Edwards).

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,