Verksamhetsplanering

Här är en grovplanering över verksamheten på Skogsgläntans avdelning som vi strävar att arbeta utifrån.

Verksamhetsplanering för Skogsgläntan

Ht 20 -Vt 21.

Vår verksamhetsplanering på skogsgläntans avdelning är en grovplanering över ett år där grunden för vårt arbete kommer att vara ett projekt. Projektet kommer att omfatta “kompisböckerna” där vi ska få in våra mål från läroplanen. Till en början kommer vi att arbeta med normer och värden då vi startar vår termin med att skola in ett flertal nya barn på avdelningen samt att de kommer barn från andra avdelningar som gör att vi kommer att arbeta för att få en trygg barngrupp. Det viktigaste med inskolningen är att pedagogerna har lyckats få barnets förtroende och skapat en positiv relation till barnen (Niss,Söderström 2010).

Vi startar vårterminen med en introduktion av en till kompis. Vår grupp på skogsgläntan kommer under våren att vara tolv barn och 2,75% personal. Vi kommer till en början att ha vikarie för vår medarbetare som arbetar 75%. Vi har arbetar med ånga av våra ål från verksamhetsbeskrivningen under hösten och kommer fortsätta nu under våren.

 

  Här nedan kommer en mer detaljerad beskrivning av hur vi på skogsgläntan kommer att arbeta det kommande året med våra barn som är 1-3 år.

Normer och värden

Vårt fokus kommer vara att skapa förutsättningar för en trygg barngrupp i en trygg och lärorik miljö. Vi arbetar med trygga relationer med både barn och vårdnadshavare. För att skapa dessa relationer kommer vi att ha stort barnfokus och arbeta mycket på golvet och ha ett nära samspel tillsammans med barnen. Vi arbetar mycket med samspel, samarbete och kommunikation med barnen men även mellan oss vuxna på avdelningen, detta som en del i att skapa en trygg barngrupp. Vi uppmuntrar och berömmer barnen i viljan att hjälpa och trösta varandra. Vi uppmuntrar också barnen på att lyssna på varandra och visa respekt när någon annan talar, samt uppmuntrar samt att man får vänta på sin tur. Karlsson (2018) beskriver i sin avhandling att förskolebarnen är själva aktiva i sitt sätt att hantera moraliska frågor, normer och dilemman. Barnen skapar egna normer utan vuxnas insyn. De övertar därmed inte en moral som finns i samhället utan de omvandlar den och skapar egna, komplexamoraliska ordningar. Moralarbete är nära knutet till deras sociala relationer i lekaktiviterna. Vi diskuterar frågeställningar /dilemman som är aktuella. Det kan vara stora som små frågor som handlar om hur vi är en bra kompis. 

Vi anpassar och planerar verksamheten utifrån barngruppen och dess dagliga behov. Gruppen kommer att delas in i mindre grupper utformade utifrån planerade aktiviteter. Men även för att stärka och få syn på barnen i olika sammanhang. Barnen blir på olika sätt beroende på, vilka de är tillsammans med. Vi använder oss aktivt av olika gruppsammansättningar för att barnen ska få vara på så många olika sätt som möjligt. 

Delaktighet och inflytande

Arbetet med att ge barnen delaktighet och inflytande i verksamheten är någonting vi diskuterat och som vi vill lägga stort fokus vid. Det är en del av läroplansmålen som vi ständigt behöver lyfta tillsammans. Hur gör vi?

Vi har delat med oss av erfarenheter i arbetslaget och vårt mål är att hela tiden vara lyhörda pedagoger för att ge barnen inflytande. Vi kommer ta till vara på barns intresse och ständigt spinna vidare på det. Det handlar mycket om att vi pedagoger behöver vara flexibla och kunna se utanför vår planering för att fånga upp barnen och göra dem delaktiga utifrån sitt intresse. Förskollärare som lyssnar och tar barnens uttryck som verkliga och viktiga är avgörande för barnens inflytande (Biteus & Engholm 2017).

Vi kommer uppmuntra barnen till att bli självständiga individer som vi behöver ge de förutsättningar varje individ behöver. Ett mål som vi planerat är att ta tillvara på undervisningen i hallen där barnen ska klä på/av sig. Vi uppmuntrar till att de kan själv men också synliggöra detta via dokumentation där vi skapar en tavla ”jag kan..” där kan det finnas bild på barn som hjälper varandra med skor, dragkedja etc. Enligt Biteus och Engholm (2017) leder arbete med barns inflytande till att de blir självständiga, medforskande och nyfikna individer som tror på sig själv och sina medmänniskor.

Vi hoppas kunna driva temaarbete, trygghet och all vår planering i samråd med barnen där vi kan väva in deras intresse och på så sätt skapa delaktighet och inflytande.

Litteracitet

Vi vill skapa inbjudande läsmiljöer tillsammans med barnen som ska skapa nyfikenhet hos dem. Tillsammans med barnen lånar vi boklådor utifrån deras intressen och barngruppens behov. Vi utformar miljön på avdelningen med böcker framme i barnens höjd samt på andra ställen.

Vid läsning, sångstunder och andra situationer under dagen använder vi oss av tecken och bildstöd som ett komplement till det verbala språket. Utöver den verbala läsningen har vi boksamtal med barnen där vi enbart tittar på bilderna i böckerna för att prata om dessa med barnen. Vi använder oss av gestaltning och drama samt att olika personal turas om att läsa då alla läser på olika sätt.

På avdelningen använder vi oss även av inläsningstjänsten Polyglutt, med detta hjälpmedel kan barnen tillsammans titta och lyssna på olika e-böcker. Tillsammans med oss förskollärare och kompisar kan vi ha boksamtal med barnen om böckerna. Då böckerna finns inlästa på fler språk är detta även ett sätt att jobba med flerspråkighet. Polyglutt väver även in IKT i litteracitet.

En personal i arbetslaget ska även delta i läslyftet som vi hoppas kommer leda till ny kunskap som kan hjälpa oss att förbättra och utveckla vår verksamhet kring litteracitet.

Takk/akk bildschema

Vi kommer att utöka vårt arbete med kommunikationsstöd. Vi har kommit en bit men den kommunikativa miljön ska förbättras och utvecklas för barnen. Vi kommer att satsa på att göra vår miljö och vårt material tillgängligt för alla barnen. Vi ser bildstöd och tecken som ett komplement och en bättre kommunikation barnen emellan. Vi har även små barn som inte har språket än som också blir delaktiga i den dagliga verksamheten. Uppdatering av bilder i våra rum så man ser vilket material som finns. Bildschema på vår dag som man lätt kan peka och visa på vad som ska hända (förberedelser). Bildstöd i övergångar och veckans tecken som vi kommer att presentera veckovis. Vårt mål med detta är att öka kommunikationen och öka barnens inflytande.

Digital kompetens

Användandet av digitala verktyg ligger oss varmt om hjärtat, Carina Fast (2008) anser att om intresset ej finns hos pedagogerna resulterar det i en negativ inställning för användandet av digitala verktyg i förskolan. Då vi finner detta intressant, delvis för att vi bör följa med i utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men också för intresset hos oss pedagoger anser vi att arbetet med detta känns roligt och meningsfullt. Ninni Wahlström (2016) anser att det är viktigt för barnen att få med sig kunskap kring digitala verktyg eftersom det kommer gynna barnen i framtiden. Utvecklingen av digitalisering kommer ha betydelse för samhället mer och mer, det är en god erfarenhet att då ha kompetens i området menar hon. Det är vi i förskolan som ska lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen.

Vi strävar efter att alla barnen ska få möjlighet till att prova olika digitala verktyg genom till exempel att fotografera eller filma på våra skogsutflykter, att skapa små animerade filmer, att läsa böcker, lyssna på sång eller att söka information om någonting som barnen funderar över. De digitala verktygen ger nya möjligheter att skapa mysiga, spännande eller inspirerande stämningar inne på förskolan. Barnen kan exempelvis spela in ljud och filma på platser som man besöker på utflykter, i skogen, på fåglar, en bilväg eller andra saker som gör det möjligt att samtala om förändringar i miljön som barnen upplever i sin vardag. Ingrid Engdahl och Eva Ärlemalm-Hagsér (2015) betonar vikten av att undervisningen för barnen i förskolan bör vara varierande för att barnens kunskaper kring de digitala verktygen ska utvecklas längre istället för att vara låst i ett arbetssätt.

Vi pedagoger bör ha i åtanke om de digitala verktygen bidrar till barnens lärande och utveckling och i sådant fall hur. Det betyder att vi ständigt behöver vara uppdaterade i forskning kring digital kompetens och att ha rätt förutsättningar vad det gäller material. Det krävs planering av oss pedagoger för att få till bra undervisning med digitala verktyg vilket betyder att vi behöver lägga in detta i vår planering och reflektera kring hur vi ska arbeta med det på ett pedagogiskt sätt som bidrar till hela barngruppens utveckling. Vi bör ta ställning till arbetet inom IKT, vad ska vara vår grund gemensamt på vår förskola som vi behöver arbeta med utifrån de mål som finns i läroplanen. Vårt största mål under höstterminen är främst att bära med iPad vid utflykter för barnen att dokumentera med själva, läsa av QR koder som finns i miljön samt läsa bok via Polyglutt. 

Vi hade som önskemål förut att hela Torsåkers förskolor skulle gå en webbkurs via skolverket som ger oss möjlighet att lära oss mer om identitet, jämställdhet och digitaliseringsarbete i förskolan. Detta önskemål kvarstår till vårterminen 2021. Vi kommer i arbetet med digitalisering och använda oss av filmer från denna webbkurs där två i arbetslaget gått den redan, för att ha bra punkter att reflektera kring i arbetet.

Hållbar utveckling

Intill närmiljön för förskolan finns en liten återvinningsstation. Vi har som mål att nyttja denna när vi arbetar med hållbar utveckling tillsammans med barnen. I hallen på avdelningen har vi gjort ordning för sortering av olika skräpmaterial. Vi kommer tillsammans med barnen att sortera skräp i rätt låda och samtala om vad som händer med skräpet. När våra lådor är full kommer vi att ta en promenad till återvinningen för att kasta skräpet och samtala vidare kring vad som händer med skräpet vi kastar och försöka ge barnen en inblick i vikten av en hållbar utveckling.

Under vårterminen kan vi sedan spinna vidare på sopsorteringen i samband med skräpplockarveckan som vi uppmärksammar. Vi kommer då även att plantera tillsammans med barnen och prata kring kretsloppet, här kan vi ta hjälp av polyglutt där det finns böcker att läsa samt ett material att så frön. Även UR kan ge oss redskap att arbeta med när vi ska prata om vad ett frö behöver för att växa och vad växten kan ge till oss.

Estetiska lärprocesser

Vi vill erbjuda barnen olika skapande material och inspirera barnen samt låta dem inspirera varandra och använda sin fantasi. Vad våra skapande aktiviteter innehåller beror på vad barnen visar intresse för. De skapande aktiviteterna ska vara möjliga att genomföra för alla barn utifrån deras förutsättningar. Vi introducerar och låter barnen upptäcka olika material och metoder att skapa med. Vi kommer att arbeta med fritt skapande och med styrda aktiviteter.

Det finns många olika tekniker och material att introducera vilket gör att vi kommer planera in en skapande undervisning minst en gång i veckan. Barnen har redan visat intresse för sång och dans vilket gör att vi kommer lägga fokus på det. Minst en gång om dagen kommer vi att ha en samling tillsammans med barnen som främst kommer innehålla sång, rim och ramsor.

Rummet där barnen sover kommer att vara vårt samlingsrum då det ger möjlighet till rörelse med god plats. Det är även här vi önskar en TV där vi kan väva samman barnens intresse av sång och dans tillsammans med arbetet om digitala verktyg.

Lärande innemiljö

Vi vill erbjuda en lockande innemiljö som inbjuder till lek. Tydliga rum och olika rum i rummen där man tydligt ser vad man kan leka med. Bild stöd som ger barnen tillgänglighet där de kan visa oss vad de vill ha/leka med, även de som inte än har språket. Vi  strävar för det mesta efter att det mesta materialet är lättillgängligt för barnen för att inspirera och utmana barnen i deras tankar och leda lärprocessen framåt (Biteus & Engholm 2017). Vår miljö ska vara formbar och levande. Den kommer vara under ständigt arbete då vi hela tiden vill anpassa vår miljö utifrån barngruppens behov och intresse. Vi strävar efter tydliga och inbjudande lek och lärmiljöer.

Lärande i utemiljö

Den dagliga utevistelsen är ett viktigt inslag i vår vardag. Vi försöker att vara ute minst en gång under dagen på förskolan, vår strävan är att starta dagen utomhus på förmiddagen klockan nio för att sedan gå in till lunch.

Vi har som mål att gå till skogen en dag i veckan om verksamheten tillåter det. Naturen är en outtömlig källa för både fantasi, lek och rörelse. Vid våra skogsutflykter försöker vi använda oss av alla våra sinnen, vi tittar, lyssnar, känner, smakar och luktar på saker vi kan hitta.

Vi samlar, sorterar och tränar på olika begrepp. Det är också bra för motoriken att gå i annan terräng, vi har som mål att barnen ska kunna gå till skogen själva till vårterminen så vi ej behöver vagn för de mindre barnen.

Närmiljö är någonting som vi kommer väva in i våra utflykter där vi kan spana in olika aktiviteter och miljöer i vår närhet till förskolan. Vi har lekparken som skapar ett stort intresse hos barnen och som vi vet är uppskattat, dit kommer vi göra besök vid vissa tillfällen. Vi har en fotbollsplan att prata kring samt en fin kyrka att kunna besöka. Detta kommer förhoppningsvis att kunna kopplas ihop med olika teman i vårt projektarbete som löper över ett år.

 

Temaarbete

Redan under terminens första studiedag planerade vi i huset att arbeta med normer och värden under höstterminen och kom överens om att grunden till detta arbete ska vara kompisböckerna. Dessa kompisböcker är också formade utifrån barnkonventionen. Vårt arbete med kompisböckerna kommer att vara varierande med olika mål ur vår läroplan.

Vi kommer att ta bilder ur böckerna för att använda som material till miljön på förskolan, genom det kan vi prata med barnen om bilderna och böckerna. Detta tema arbete kommer att fortlöpa under både höst och vårterminen. Vi har planerat att beställa material som hör till böckerna där det bland annat finns gosedjur som kommer att vara maskot på avdelningen som vi kan bära med som en huvudperson när vi har samling eller utflykt exempelvis.

Vi tittar ständigt på idéer och förslag på hur vi ska arbeta med vårt temaarbete så detta blir ett arbete som vi ständigt kommer uppfölja och arbeta kontinuerligt med.

Vi tänker också att bredda vårt sätt att presentera och arbeta med olika moment just för att vi ska nå alla och fånga barnens olika intressen. D.v.s. arbeta med Ipad, dramatisera, litteratur, bild, dans och musik.

Förskola & hem

Vi vill göra vårdnadshavarna medvetna om innehållet i vår verksamhet genom att regelbundet dokumentera via Unikum, informera via vår tavla i hallen. Veckoplanera synligt, och dokumentera via årshjulet mm.

Vi erbjuder uppföljningssamtal och utvecklingssamtal, vi har föräldramöten och andra planerade aktiviteter för att vårdnadshavarna ska kunna få ta del av verksamheten och kunna besöka vår avdelning och förskola.

Vi har daglig kommunikation vid lämningar och hämtningar samt god kontakt via telefon vid behov, vi är noga med att se varje individ precis som med barnen för att kunna ge det bästa möjliga bemötandet.

Uppföljning, utvärdering & utveckling

Vår vision är att ständigt återkoppla vårt arbete till denna verksamhetsplanering i syfte att nå de mål vi önskar. Under våra reflektionstider i arbetslaget kommer vi ha möjlighet till att göra en planering utifrån vårt årshjul. På så sätt kan vi följa upp vår planering för verksamheten i samband med de planerade årshjulet som finns i huset. Vi har också skapat ett visuellt årshjul på avdelningen där vi kommer varje månad synliggöra dokumentationer som vi kan återkoppla tillsammans med barnen i verksamheten. Vi kommer att ha möjlighet att tillsammans i arbetslaget reflektera kring vår planering samt göra en utvärdering kring de undervisningar som skett. Vad hände? Hur gick det? Hur utvecklar vi detta vidare? Vi kommer fortlöpande att föra in våra reflektioner och händelser i vår utvärdering. Detta för att underlätta arbetet med utvärderingen och för att snabbt kunna se vad det är vi behöver lägga fokus på inför nästkommande termin. Vi kommer att använda unikum som vårt dokumentationsverktyg samt skapa planeringar och mallar för vår reflektion för att ha allt på samma ställe. Våra digitala verktyg används flitigt i vårt arbete med utvärdering och uppföljning. Drive samt unikum är de program som kommer ligga som grund att arbeta i via iPad samt datorer.

Detta dokument kommer vi att arbeta fortlöpande med under året för att säkerhetsställa kvaliteten i verksamheten. Vi kommer att grönmarkera det vi anser att vi arbetar bra med. Gul markera det vi kan arbeta mer med och rödmarkera det vi inte arbetat med än. På detta sätt kommer vi få en tydlig överblick över vårt pedagogiska arbete.