Hur tar vi hand om varandra och jordklotet? - Rhizomen

Våran generativa fråga är: Hur kan vi ta hand om varandra och jordklotet? Utifrån hur världen ser ut idag vill vi arbeta med hållbarhet på alla plan. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Barnen ska utmanas i sitt tänkande och erövra nya perspektiv och kunskaper kring hur vi kan ta hand om varandra, hushålla med resurser och må bra. Både när det gäller den egna individen och tillsammans med andra på vår planet.

Var är vi?

Vi började terminen med att gå ut till skogen tillsammans. För att lära känna barngruppen. Där visar barnen att de är intresserade av vad som finns i skogen. De klättrar, hoppar, undersöker och samlar på naturmaterial.

Det vi samlar tas med tillbaka till förskolan och vi samlas kring och utforskar och språkar kring det vi hittat. Då kommer vi in på diskussioner kring djur och hur de lever, vad de äter och bor.

Genom våra besök till skogen vill vi väcka barnens nyfikenhet  på vad som finns runt om oss, i närmiljö och natur.

 

Frågor som dyker upp i barngruppen har varit:

Vad kan vi äta/inte äta i naturen?

Vad kan ta tillvara på?

Hur tar vi hand om naturen? Varför ska vi göra det?

 

Vart ska vi/ mål?

Den generativa frågan på Stora Linden är:

"Hur kan vi ta hand om varandra och jordklotet?"
- ekologiskt, ekonomiskt och socialt

 

Undervisningen ska syfta till att barnen utvecklar:

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

 

Hur gör vi?

Vi upptäcker, undersöker och utforskar naturen i vårt närområde. Vi använder olika redskap för att komma nära, t.ex: mikroskåp, kikare, lupp. Vi upplever naturen med alla sinnen, syn, lukt, hörsel, smak, känsel. Eftersom våra barn behöver mycket stöttning i sin språkutveckling så pratar vi och benämner allt vi gör.

Vi tar med Trangiakök för att visa olika sätt att kunna laga mat i skogen, vi provar poppa popcorn och värma mat som vi har med oss. Då pratar vi också om hur vi lämnar naturen och återställer efter att vi varit där. Hur vi kan bidra till en hållbar utveckling för naturen.

Barnen har planterat skott från inomhusväxter och tar hand om dem genom att vattna och se hur de växer. Vi kommer därför fortsätta det intresset genom att plantera frön och kärnor från det vi hittar ute, kärnor från frukter och sticklingar vi får till förskolan. Då kommer vi få se hur det växter och hur rotsystemet utvecklas. Barnen dokumenterar själva och vi synliggör dokumentationen så att barnen kan följa hur växterna utvecklas. Vi kommer också plantera sådant som ät ätbart och synliggöra kretslopp kompostering.

 

Startaktivitet:

Vi inleder arbetet genom att gå till skogen, en glänta som vi kommer ha som vår egen. Här pratar vi om hur vi tar hand om skogen, vad som gör att skogen och vi själva mår bra.

 

Pedagogernas förhållningssätt:

Pedagogerna agerar medforskare och handledande. Vi utgår från barnens nyfikenhet och spinner vidare på vad de intresserar sig för på plats i skogen och låter det även synas i vårt hemrum.

Vi tänker också att upprepning är bra och därför kommer vi återkomma till samma material många gånger. Det finns alltid något nytt att upptäcka och att språka kring.

 

Lärmiljöer/material:

Vi utformar vårt hemrum för att inspirera till nyfikenhet. Första tiden kommer vi fokusera på vår svenska natur, skog och mark. Här finns böcker i ämnet, naturmaterial att sortera och undersöka, förstoringsglas, luppar, och växtlighet på olika sätt.

 

Utvärdering:Hur/när ska utvärderingen genomföras? Hur vet vi att vi bidrar till barnens lärande och förståelse?

Vi har reflektion tillsammans med barnen varannan vecka då vi projicerar dokumentationen på väggen och barnen. Utifrån vad vi observerar då utvärderar vi vilka kunskaper barnen tagit till sig. 

Hur blev det? Reflektion och Analys-använd analysfrågorna (Skriv Reflektion och Analys i rutan nedan.) Blev det som vi tänkte i ”Vart ska vi”?