Litteraturhistoria: Antiken ca 800 f. Kr. - ca 500 e. Kr.

Vi lär oss om den tidigaste litteraturen som vi känner till. Ni får lära känna några författare och läsa delar av deras verk. Arbetet bedöms genom en resonerande text bestående av svar på några öppna frågor ni får om antiken. Den skriver ni på lektionstid.

I detta arbetsområde kommer vi att gå igenom den tidigaste västerländska litteraturhistorien. Vi fokuserar på skönlitteraturen (d.v.s. den berättande litteraturen).Under so-lektionerna lär ni er mer om hur samhället fungerade i Antikens Grekland. Dessa kunskaper ska ni också använda er av. Jag tar också del av bedömningsmaterialet från so-n. Vi läser om Antiken i Portal-boken och i några andra läromedel.

Det här är den första stora epoken. Det fanns givetvis tidig litteratur även i andra delar av världen, men det är den västerländska som påverkat vårt samhälle mest. Tänk på följande: likheter och skillnader mellan då och nu - vilka var författare? - känner du igen någon/några av historierna? - varför skrevs just de här berättelserna under den här tiden? Hur fick människorna som levde under antiken tillgång till litteraturen? Ni får gärna komplettera det vi pratat om på lektionerna med fakta som ni hittat på andra håll, t.ex. på internet eller på so-lektionerna. Ni kan också ta med fakta från antiken i romarriket. Arbetet avslutas genom att ni skriver texten på lektionerna i slutet av vecka 39 samt två lektioner v 40. Varje fråga besvaras med max 10 rader text i stl 12.

Begrepp

Antik = gammal                                                

Epik = en lång berättande text med rim och rytm

Lyrik = kortare dikter med rim och rytm, beskrev känslor

Dramatik = det vi kallar teaterpjäser

Tragedi = drama med olyckligt slut

Komedi = drama med ett lyckligt slut, inte nödvändigtvis roligt

Demokrati = folkstyre, men inte för alla, bara för fria män

Hybris = överdriven självsäkerhet, under antiken när man trotsade gudarna

Siare/spådom = en siare kunde se in i framtiden och avge en spådom

Författare

Aristofanes - skrev komedier, t ex Lysistrate

Sofokles - skrev tragedier som t ex Kung Oidipus, Antigone

Homeros - kan vara den som sammanställde och skrev ned Illiaden och Odyssén

Filosofer

Sokrates

Aristoteles

Platon

Syfte

Centralt innehåll

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
• Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.