Ämnen:
Biologi
·
Årskurs:
7 - 9
Genetik 9D ht-20
Ärentunaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 20 september 2020
Genetik och genteknik är kanske de allra mest spännande delarna av biologin just nu. De kunskaper och metoder som vetenskapen har tagit fram för att avläsa, förändra och kopiera arvsanlagen hos alla levande varelser bjuder på både fascinerande möjligheter och skrämmande hot. Vi kommer arbeta med frågor som: Vad är levande? Vad innehåller livets minsta byggsten? Varför är du den du är? Hur förs arvet vidare? Eleverna ska skapa sig förståelse för livets uppkomst och hur det kommer sig att vi ser ut som vi gör.
Vi kommer att använda Biologi Direkt s. 285-305 (Cellen och Arvet) och s. 334-343 (Genteknik, ej till provet).
Vi kommer att ha ett skriftligt prov och en inlämningsuppgift.
När vi är klara med arbetsområdet skall du kunna:
Cellen
- beskriva några av cellens organeller och deras funktion
- förklara vad kromosomer, DNA och gener är och deras funktion
- beskriva hur vanlig celldelning (mitos) går till
Genetik -ärftlighet
- ha kännedom om arvets och miljöns betydelse för utvecklingen av våra egenskaper
- redogöra för vad den genetiska koden är och var den finns
- förklara vad som är speciellt med reduktionsdelning (meios)
- känna till hur könet nedärvs
- beskriva hur vi använder våra gener
- förklara skillnaden mellan dominanta och vikande anlag och ge några exempel
- använda korsningsschema
- kunna ge exempel på könsbundet arv
- beskriva vad en mutation är och vad den kan leda till
Vad är bioteknik (ej till provet)
- förklara vad bioteknik är och ge några exempel
- redogöra för skillnaden mellan bioteknik och växt- och djurförädling
- förklara vad genteknik betyder och ge några exempel
- förklara vad GMO betyder och ge några exempel
Bioteknik i människans tjänst (ej till provet)
- redogöra för hur bioteknik har använts och används idag
- redogöra för hur biotekniken kan användas i framtiden
Viktiga ord och Begrepp
Organell, cellkärna, arvsanlag, gen, DNA, kvävebas, proteinsyntes, kromosom, vanlig celldelning (mitos), reduktionsdelning (meios), mutation, homozygot, heterozygot, dominant anlag, recessivt anlag, korsningsschema, könsbundet arv, (artförädling, GMO, hybrid-DNA, kloning).
Veckoplanering
v. 34 1. lab mikroskop
2. cellen genomgång, studifilm
3. Högläsning boken s. 286-291, frågor cellen (häfte)
v. 35 klassresa
v. 36 1. begrepp genetik
2. gå igenom svaren på frågorna på cellen, studifilmer
3. läxa cellens delar, kromosom dna och gen s. 289
v. 37 1. egenskaper, ”genetiska snurran”, dominanta och vikande anlag
2. celldelning s. 290, 293, Flicka eller pojke s. 294
3. dominanta och vikande anlag s. 296-297, korsningsschema
v. 38 1. korsningsschema forts.
2. könsbundet arv, mutationer
3. frågor
v. 39 1. repetition
2. PROV
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (10)
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.
Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.
Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
