Känslokunskap-kompisrelationer

Känslokunskap-kompisrelationer

Barngruppen kommer att fortsätta sitt arbete med känslokunskap genom att träna sociala färdigheter då vi riktar in oss på kompisrelationer. Vi utgår ifrån barnens kompisregler och använder oss utav teater, leken, boksamtal, diskussionsfilmer samt barnens intresse och erfarenheter som diskussionsunderlag.

vecka 40 + 41

Var är vi? Nu drar vi igång med våra smågrupper. Vissa barn är lite mer försiktiga och tysta. Vi pratar om förväntningar på varandra i gruppen med lek- och kompisreglerna som grund.

Vart ska vi? Vi önskar små grupper där alla är trygga och delaktiga.  Utmana kända välja-kompismönster och ta med ut i den fria leken.

Hur gör vi? På våra småsamlingar pratar vi mycket känslor och upprepar tidigare lärdomar. Använder polyglytt, boksamtal och teater. Veckans bok är "När Leopold blev arg". Kopplar tecken och övar på att ställa allt tillrätta i konflikter.

Hur blev det? Samtliga barn i gruppen har varit delaktiga i diskussioner, varit aktiva vid teater och praktiska övningar samt delat med sig av erfarenheter vid ex boksamtal. Vi har kunnat använda tecken och övningar i vardagen och återkoppla till ämnet vid ex konfliktsituationer. Vi har även kunnat höra att barn göra kopplingar till Leopold i leken och vid matbordet.  En återkommande faktor som hela tiden återkommer ex vid konflikt är barnets vilja trumfar andras vilja. Vi behöver arbeta mer med mentaliseringsförmågan i barngruppen.

Vecka 42 + 43

Var är vi? Vi behöver stärka vår empati och öva på att känna vad andra känner.

Vart ska vi? Det är mycket "jag vill" just nu i barngruppen. Vi siktar på, för att få ihop barngruppen ytterligare samt att stärka barnets mentaliseringsförmåga, att introducera en tänk där alla släpps in i bestämmandet.

Hur gör vi? Vi arbetar vidare med självregleringsfärdigheterna. Fortsätter med boksamtal, diskussioner och teater på vilorna. Fångar upp barnens tankar och spontana kommentarer och återkopplar vid ex matsituationer, i leken och vid konflikter. Viktigt att vara närvarande pedagog och "mentalisera högt".

Hur blev det? Barnen har ansträngt sig i arbetet med lugna sin starka vilja och låta andra gå före ibland. Vi pedagoger har tänkt högt, tolkat och satt ord på situationer och känslor vid boksamtal, filmvisningar, i leken samt vid konflikter och matsituationer. Vid ex matbordet har vi kunnat se en stor skillnad på hur barnen kommunicerar med varandra och oss pedagoger. Vi ser att flera barn som tidigare hade svårt att komma till ro och istället behövde komma först, ha först och bli färdiga först tar måltiden med ett större lugn. Vid borden i köket har samtalstonen mellan barnen ändrats. Barnen säger ex. "när du är färdig, kan du skicka till mig?" som visar att jaget inte styr just nu, kompisen räknas också. Vid ex. teatersamlingar, val av ledare och i sångsamling där barnen tidigare kunnat bli väldigt upprörda om de inte valdes eller kom först, visas fortfarande besvikelse men inte i lika stor utsträckning.  Barnen visade stor entusiasm inför och under arbetet med "jag vill-monstret" som bor i vår papperskorg. Vi hittade det där en dag då vi skulle ha lite vila och monstret (handdocka) ville jättemycket hela tiden. Barnen förklarade ivrigt att man inte kunde få som man ville alltid, hur mycket man än ville. Ibland är det någon annans tur att vilja, förklarades det i ringen. Barnen använde begrepp som "vänta på din tur", "turas om att bestämma" och tålamod. När ett barn förstärkte med tecken så var det flera barn som tog efter och tecknade.

Vecka 3-8

Var är vi? Barnen är just nu bubbliga och verkar mycket nöjda med att vara tillbaka på förskolan. Vi är just nu redo för en större utmaning då vi tar oss an konstruerandet av Byggstället (se barnens delaktighet och önskemål).

Vart ska vi? Under jan-feb ska Byggstället konstrueras samspelsfärdigheterna tränas öka samspelet och samarbetet bland barnen

Hur gör vi? Efter lunch varje tisdag och torsdag ägnas åt detta arbetet. Vi använder oss utav; praktiska småuppdrag tydliga instruktioner med bilder som stöd bildstöd och tydlighet rörande lärandeobjektet. Vilken färdighet ska vi träna? osv reflekterar och utvärderar tillsammans med hjälp av boksamtal och diskussioner

Hur blev det? Reflektion, analys kring hur det vi gjort har gjort skillnad. Resultat kopplat till målet och till hur vi gjort ev förändringar, arbetssätt/ organisation? Vilket lärande och vilken utveckling hos barnet bidrog situationen med?) Vilka förutsättningar fanns för barnen att utvecklas? Nya intressen hos barnen?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,