Ekorren: Hallen - en plats för undervisning

Hallen ska fungera som en plats för undervisning. Det är en mötesplats för socialt samspel och språkutveckling. Hallen ska vara mindre stressfylld för alla människor som vistas där.

Dibbers planeringsmall för undervisning

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

1. Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)

• 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• Lpfö 18
  Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål.
•  

2. Varför? (Syfte med undervisningen)

Vi upplever ofta hallen som väldigt stressigt för både barn och vuxna eftersom att det är många personer som rör sig i hallen samtidigt. Vi vill hitta rutiner och ett arbetssätt för att göra det mindre stressfylld för alla som vistas i hallen.

Barnen ska stöttas i sin av- och påklädning. Vi upplever att det är viktigt för barnen att själva kunna ta på/ta av sig sina kläder för att stärka sin självkänsla.

Hallen är en rik lärmiljö där vi kan stimulera barns språkutveckling. 

Ge möjlighet för positivt samspel mellan barnen, uppmuntra dem att vara hjälpsamma mot varandra (vara en bra kompis).

 

3. Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)

Toalettbesök

Barn som är med under frukosten går alltid på toaletten innan vi beger oss ut. De väntar på ”väntar-bänken” (närmast fönstret) och håller själva koll på när det är deras tur att gå till toaletten. Vi kommer uppmuntra dem att påminna varandra när toaletten är ledig eller om någon glömmer att tvätta händerna. Vi står alltså lite i bakgrunden under detta moment men ska ändå ha god översikt över alla barn. 

Påklädning

Klädschema och TAKK- Barnen ska efter toalettbesöket påbörja sin påklädning. Här har vi tänkt på att ha en tydliggörande pedagogik i form av bilder på kläder, alltså ett klädschema samt TAKK- tecken under varje bild. Vi har satt bilderna i den ordning som kläderna bör tas på. 
Vi har tillsammans med hela gruppen kommit överens om denna ordning. 

Dagens väder- Vi använder oss av väderkort för att synliggöra för barnen vad för typ av väder det är eller kommer bli och vilka kläder som är anpassade efter det vädret.

Årstid- Vi har också satt upp bilder på de fyra olika årstiderna och satt en pil på den årstiden där är i nuläget.

Bilderna sitter på dörren till Blå avdelning eftersom utrymmet finns för  möte och gemensam reflektion mellan barnen.

Sista steget är att sätta på reflexvästar. Vi ställer lådan med västerna på väntar- bänken.

Avklädning

Vi kommer vara tydliga med våra förväntningar innan vi går in i hallen.

Våta ytterkläder- läggs i en plastlåda som tas fram när vi kommer in i hallen. Lådan ställs vid ingången, intill bänken. (( var ska det samlas, pedagog hänger upp kläder, för

Toalettbesök- Vi visar att vi litar på deras egna förmåga att känna efter om dem behöver gå på toaletten eller inte. Vi är tydliga med att handtvättning är ett måste innan vi går in på avdelningen.

((Vi går alltid in gruppvis. Barnen tar av sig reflexvästar ute. Barnen står  i led, en och en framför entrédörren. Två barn i taget går in. 
De barn som blir färdiga sätter sig på klar-bänken och får ta en bok om de vill medans det väntar. ))

Vi är inne på avdelningen innan kl 11. 

4. Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras?

Vi kommer öva på TAKK-tecknen för de olika ytterkläderna under samlingar och ska använda tecknen i hallen tillsammans med barnen. Vi kommer prata om årstiderna och vad kännetecknar varje årstid.

Samlingen på måndagar? 2 grupper. Gå igenom ytterkläder, tecken, årstid, temperatur. 

5. För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

För alla barn, i mindre grupper.

6. Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)

Dokumentationen ansvaras av Vina och Marzena. Varje pedagog dokumenterar för dem barn som är i ens ansvarsgrupp.

Vårdnadshavarna kommer vara delaktiga genom deras barns individuella lärloggar. Vi kommer följa varje barns lärande och utveckling genom att dokumentera minst 2 gånger per läsår. Första tillfället kommer dokumenteras under början av höstterminen sedan kommer en uppföljning på vårterminen. 

7. Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

▪️Få till rutiner som fungerar för alla barn.  

▪️Repetition: Genom upprepning upplever barn framsteg, något som bidrar till en sund självkänsla. Självkänslan blir en inre resurs som ger barnet en styrka i livet. Alla pedagoger behöver ha samma arbetssätt.

▪️Barnen ska vara självständiga så gott det går

▪️ Lära sig teckna och namnge ytterkläderna, kunna årstiderna, anpassa kläder efter väder.

 ▪️Hallen - mindre stressfylld, mer lugn och ro

▪️När vi går in gruppvis upplever vi att det ändå blir stressigt då nästa grupp står utanför och väntar på oss. Vår lösning är att sätta fast en vändbar skylt i grön och röd färg som vi sätter fast på toalettfönstret. Skylten är synlig från gården och barnen behöver inte vänta på bänken när det är kyligt för att komma in. 

 

_____________________________________________________________________ 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål