Vad är religion? Kristendomen

Vi ska etablera några viktiga begrepp som ni behöver ha med sig som analysverktyg vid studiet av de enskilda religionerna. Vi ska lära oss mer om kristendomen: ritualer, levnadsregler, heliga platser och rum, högtider, traditioner, centrala tankegångar som de uttrycks i religiösa berättelser, kristendomens betydelse för värderingar och kultur i samhället förr och nu, olika livsfrågor och religionens/livsåskådningars betydelse för människans identitet, livsstil och grupptillhörighet. Vi ska också ta upp några etiska begrepp (rätt och orätt, jämlikhet) samt beröra vardagliga moraliska frågor och frågor om vad ett bra liv kan vara.

Mål:

- Vad är religion?

- Vad är en livsåskådning?

- Hur ser det ut inne i en kyrka?

-Vad kan en kristen göra för att visa sin tro i vardagen?

- Vem var Jesus och vad gjorde han?

-Hur och varför firar kristna jul och påsk?

- Vad innebär dop och konfirmation?

- Hur kommer man till himlen enligt kristendomen?

-Hur tyckte Jesus en god människa skulle vara?

-Hur tror kristna att Gud är?

Undervisningens innehåll:

Boken Upptäck religion, kap 1. Vad är religion och kap.2 Kristendomen, övningar till boken, filmer på studi.se Vad är religion (religion och livsåskådningar, religion och identitet, religion och bön), Kristendom - levnadsregler på sli.se.

Centrala begrepp (religion): tro, troende, Gud, gudar, religion, religiös, livsåskådning, tradition, högtid, helig, helig bok, gudstjänst och ceremoni.

Centrala begrepp (kristendomen): Kristus, Bibeln, Gamla Testamentet, Nya Testamentet, uppstå, förlåtelse, medlidande, bön, psalm, sed, dop, konfirmation, predika, välsigna, den helige Ande, synd, lärjunge, kloster, munk, nunna, ikon

Bedömning: - begreppstest som också testar din förmåga att resonera kring religion och livsåskådning

- kunskapsprov inom området Kristendom som prövar faktakunskap, förmågan att se fler samband, resonera, jämföra och förklara.

Läroplansmål

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Begreppen religion och livsåskådning.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
• Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
• Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl funge­rande sätt.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
• Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.