Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Smide

Skapad 2020-09-16 08:06 i Hamburgsundskolan Tanum
Grundskola 7 – 9 Slöjd
Vi utforskar och prövar att värma upp järn i en ässja. Smida på gammalt beprövat sätt med smideshammare, smidestänger och städ. Eleven utformar ett enkelt föremål exempelvis kniv, krok, spik eller smycke. Kombinera gärna med ett annat material. Samtidigt läser vi om smidet ur ett historiskt perspektiv fram till nutid.

Innehåll

Historik - Smide förr och nu

Man skulle kunna säga att smedyrket har sett likadant ut från den dag då smedjor togs i bruk fram till industrialismens begynnelse under mitten på 1800-talet. Det var först på 1200- och 1300-talet som man började att använda sig av stenbelagda ugnar, som man kallar för masugnar. Tidigare hade dessa legat under jord. Det var också vid denna tidpunkt som man även började framställa järn av bergmalm, tidigare hade detta gjorts av ved som skulle brinna långsamt för att bli så kolrik som möjligt man tillsatte även malm som man tog från sjöar och från myrar.

Samtidigt med masugnens inträde kom även blåsbälgen som man med hjälp av foten blåste in luft i elden, antingen underifrån eller från sidan.

I mitten på 1500-talet ökade även exporten på järn och man etablerade nya tekniker som var enklare i framställandet av järn samt att det också blev en bättre kvalitet på järnet. Under den första hälften på 1600-talet kom en smidesmetod som man kallar tysksmide. Det gick till så att man smälte en stor mängd järn och tillsatte kol. Det fick sedan svalna och man tillsatt mera träkol och värmde upp det igen för att tillverka stänger. Sedan dök också vallonsmidet upp där det behövdes tio man för att sköta två härdar för att få fram en produkt som var ännu bättre.

Runt 1850-talet så arbetade smederna på landsbygden med att tillverka liar och yxor samt också nyttoföremål i hemmen. Man hade även hästskosmide som en av sina viktigaste uppgifter för att sko bygdens hästar. Det var inte förrän strax efter första världskriget på 1920-talet som smederna slutade med  att smida hästskor. Men de fortsatte att sko hästar till mitten på 1940-talet. Det var under den tiden då traktorer blev vanligare. Smedens arbete ändrades till att tillverka reservdelar åt bönders maskiner.

Smederna i byarna har under alla tider varit en viktig del för bygden. Smedjors arbeten har förenklats med tiden framförallt med elektricitetens intåg då man kunde få en bälg att vara eldriven så man slapp trampa och även den så kallade fjäderhammaren slapp man trampa med fotreglagen för att smida ut ämnena. Även svetsens intåg gjorde smedens jobb mindre då  man med hjälp av svets kan svetsa samman två järnstycken utan att hetta upp det. Även med hjälp av svarvar, borrar och andra maskiner så underlättades järnets bearbetning till att göra produkter med en bättre precision.

I det moderna samhället så är tekniken så knivskarp att smederna inte behövs i samma utsträckning. Framförallt så är de avancerade jordbruksmaskinerna  som gjort smederna mindre behövliga på grund av att man oftast måste ha specialutrustning för att kunna reparera maskinerna. Gårdarna blir också färre, men samtidigt större. Detta ger mindre kunder. Flera gårdar kan samarbeta och ha gemensamma maskinparker. Smederna hade ett litet uppsving och många smeder blev istället bilverkstäder.

Idag är det mesta precisionstillverkat i industrier och de flesta vill inte ha saker reparerat utan man byter i stället ut och skaffar nytt.

Källa: sasmide.se (20170616)

 

Matriser

Sl
Trä- och Metallslöjd

E
C
A
SKISS OCH PLANERING
Eleven kan på enkelt vis utveckla idéer och skisser med hjälp av erbjudet material. Eleven skriver ett enkelt omdöme till sin planering.
Eleven kan på ett utvecklat sätt formge idéer och skisser med hjälp av erbjudet material. Eleven skriver ett utvecklat omdöme till sin planering.
Eleven kan på ett väl utvecklat sätt formge idéer och skisser jag själv har sökt upp. Eleven skriver ett väl utvecklat omdöme till sin planering.
GENOMFÖRANDE
Eleven väljer arbetsmetod med hjälp av läraren. Eleven kan på ett enkelt vis framställa slöjdföremålet utifrån instruktioner.
Eleven väljer självständigt arbetsmetod. Eleven kan på ett utvecklat och genomarbetat sätt framställa relativt bra slöjdföremål utifrån instruktioner.
Eleven väljer självständigt arbetsmetod och kan motivera de val hen gör till läraren. Eleven kan på ett väl utvecklat och genomarbetat sätt framställa väl utvecklade slöjdföremål utifrån instruktioner.
VERKTYG
Eleven kan namnen och använda verktyg, redskap och maskiner på ett säkert och enkelt sätt.
Eleven kan kan namnen och använda verktyg, redskap och maskiner på ett säkert och utvecklat sätt.
Eleven kan namnen och använda verktyg, redskap och maskiner på ett säkert och väl utvecklat sätt.
MATERIAL / METALL / TRÄSLAG
Eleven kan med hjälp av läraren hitta material, metall eller träslag på ett säkert och enkelt sätt.
Eleven kan med hjälp av läraren hitta material, metall eller träslag på ett säkert och utvecklat sätt.
Eleven kan själv med lite hjälp från läraren hitta material, metall eller träslag på ett säkert och väl utvecklat sätt.
MILJÖ (även ekonomi)
Eleven visar enkla motiveringar till sina val av slöjdarbeten och någon miljöaspekt.
Eleven visar utvecklade motiveringar till sina val av slöjdarbeten och några olika miljöaspekter.
Eleven visar väl utvecklade motiveringar till sina val av slöjdarbeten och många miljöaspekt.
Classroom
Eleven skriver ett enkelt omdöme om sin arbetsinsats och hur det har påverkat slöjdföremålets kvalité. Eleven kan även på ett enkelt sätt tolka och resonera om slöjdföremålets utryck som form, material, symboler och ytbehandling. Eleven skriver på ett enkelt sätt med slöjdord vad hen har arbetat med och vad hen ska göra till nästa lektion för att kunna komma framåt i sitt projekt.
Eleven skriver ett utvecklat omdöme om sin arbetsinsats och hur det har påverkat slöjdföremålets kvalité. Eleven kan även på ett utvecklat sätt tolka och resonera om slöjdföremålets utryck som form, material, symboler och ytbehandling. Eleven skriver på ett utvecklat sätt med slöjdord vad hen har arbetat med och vad hen ska göra till nästa lektion för att kunna komma framåt i sitt projekt.
Eleven skriver ett väl utvecklat omdöme om sin arbetsinsats och hur det har påverkat slöjdföremålets kvalité. Eleven kan även på ett väl utvecklat sätt tolka och resonera om slöjdföremålets utryck som form, material, symboler och ytbehandling. Eleven skriver på ett väl utvecklat sätt med slöjdord vad hen har arbetat med och vad hen ska göra till nästa lektion för att kunna komma framåt i sitt projekt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: