Skolbanken Logo
Skolbanken

Projekt Naturens kompisar: Uppföljningsperiod 1

123641 Förskolan Rosen, Stockholm Södermalm · Senast uppdaterad: 25 september 2020

Arbetet med hållbar utveckling har implementerat på vår förskola. Våra barn känner till hur de ska hantera och källsortera olika skräp. Vi har också arbetat med barnens sommaruppdrag som handlar om naturen där växter och djur är något som barnen intresserar sig för just nu. Därför vill vi arbeta med projekt naturens kompisar. Vi vill gärna att barnen ska ha medvetenhet om att deras val alltid påverkar naturen.

Projektbeskrivning

Utifrån dokumentation, reflektion tillsammans med barn och vårdnadshavare samt barnens sommaruppdrag har vi beslutat vad vi kommer att arbeta med i vårt projekt. Vi tänker arbeta med Naturens kompisar. Vi vill lära barnen hur vi ska bli kompisar med naturen. Barnen ska ha möjligheter för att utforska, undersöka, experimentera och uppleva naturen på olika sätt.

 

Vad?

Projektet: naturens kompisar

Arbetet med hållbar utveckling är något som pågår hela tiden, därför måste vi lära barnen hur vi människor ska kunna ta hand om natur och miljö. Det är väldigt viktigt att vi ska kunna ha medvetenhet om och förståelse för att vi är en del av samhället och en del av naturen. Våra val och handlingar påverkar alltid naturen och dess miljö.

Det står också i läroplanen för förskolan att

”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.” (Skolverket 2018).

Vi har sett, märkt och upplevt att våra barn är nyfikna och intresserade av arbetet med plantering och skapande med natur- och återvinningsmaterial. Barnen tittar och pekar alltid på dokumentation och bilder som sätts upp i hallen. De berättar och reflekterar med oss över det de sett. När vi planterar plantor märker vi att barnen redan har kunskaper om växter och vad som behövs för växttillväxt. De vet om att vatten och jord behövs för planteringen. Vi utgår också från barnens sommaruppdrag som handlade om upplevelser med naturen. Exempelvis plockade barnen bär i skogen, badade i havet, red en häst, hittade små kryp under promenader eller planterade tomater. Detta är utgångspunkten för vårt projekt där barnen också är en del av naturen.

Därför skapar vi ett projekt som ska kunna ge barnen möjligheter att lära känna naturen samtidigt som de kan ta hand om naturen. Vi kommer också att arbeta med barnens inflytande och delaktighet när det gäller undervisningsinnehåll och aktiviteter som barnen intresserar sig för.

 

Syftet

Syftet med projektet är att barnen ska ha medvetenhet om deras val kan påverka miljö och att de också ska kunna se hur naturen förändrar sig efter årstider. Barnen ska ha kunskap om källsortering och skräphantering på ett enkelt sätt. De ska kunna använda sin fantasi och kreativitet för att skapa saker från naturmaterial och återvinningsmaterial, vilket hjälper till att minska skräp i kretsloppet.

 

Våra förväntningar på projektet är att barnen ska kunna återanvända vissa skräp i sitt skapande. De är medvetenhet om att det finns olika sorter skräp som kan sorteras i olika källor. Dessutom förväntar vi oss att barnen ska kunna upptäcka och se förändringar i naturen som sker konstant: plantor som växer, löven som faller ner, snö som droppar etc. Vi vill också använda naturen som ett lärrum där vi använder naturmaterial som material i vår undervisning i olika ämneskunskaper.

 

HUR ?

Vi pedagoger har grundplanering som utgångspunkt för undervisning som ska genomföras på veckan därpå. Vi planerar undervisning utifrån barnens förkunskap, kunnande och intressen. Vi kopplar olika dagar till olika ämneskunskaper: måndag språk och kommunikation, tisdag naturvetenskap, onsdag skapande och motorik, torsdag matematik samt fredag digitalisering och teknik.

Vi arbetar kontinuerligt med lärmiljö där vi har olika lärstationer där barnen kan utforska, leka och arbeta. Material och rum är tillgängliga, samtidigt som vi är närvarande för barnen under undervisning och i fria lekar. Vi undervisar barnen i hela gruppen eftersom vi inte har full barngrupp än. Undervisning ska balansera mellan planerad och spontan undervisning. Vi har också samling som ett forum där vi arbetar med demokrati och där barnen kan uttrycka det de tycker och lyssnar på andras åsikter. Vi har också undervisning i omsorgssituationer: blöjbyte, handtvättning, måltider, på- och avklädning etc.

Vi har dokumentation som är tillgängligt för barn och vårdnadshavare i hallen. Vi dokumenterar konstant och reflekterar över det vi gjort tillsammans med barnen. Vi visar det barnen gjort på utställningshyllan för att barnen ska visa sina föräldrar för saker de gjort på förskolan. Vi vill involvera vårdnadshavare i vårt arbetet med projektet.

Vi pedagoger kommer att utforska tillsammans med barnen om kunskaper om växttillväxt. Vad som påverkar växterna? Temperatur, ljus, vatten eller jord.

 

VEM?

Alla barn ska känna sig delaktiga i undervisning som genomförs. Under fria lekar/spontant undervisning fångar vi in barnen för att lära sig tillsammans. Vi förbereder alltid material innan undervisning för att allt ska vara färdigt innan vi undervisar, vilket leder till att undervisning fungerar bättre. Vi utvärderar också vår undervisning i arbetslaget för att kunna förbättra vår undervisning. Varför blir det som det blir? Vad funkar bra? Vad måste förbättras eller utvecklas mer nästa gång?

 

Projektfrågor: vi utgår i vårt arbete från läroplanen för förskolan och Reggio Emilias pedagogik där vi använder pedagogisk dokumentation som verktyg för följa upp och se barnens läroprocesser.

Hur kan vi bli bra kompisar med naturen?

Vad kan vi skapa från natur- och återvinningsmaterial?

Hur förändrar sig saker i naturen? Hur ser olika årstider ut? Hur upplever vi olika årstider.

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  •  
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt. 
  • När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
  •  

 


Läroplanskopplingar

ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,

sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,

förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

fantasi och föreställningsförmåga,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback