Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

demokrati projekt Idö 2020

Skapad 2020-09-16 17:20 i Frötuna förskola Norrtälje
hållbar utveckling ett demokrati projekt med 1-2 åringar
Förskola
Hållbar utveckling, ett demokratiprojekt med 1-2 åringar på frötuna förskola. Vår generativa fråga -Vad får oss att må bra?

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

Hållbar utveckling -  vi behöver fokusera på såsom; jämställdhet och överskridande normer, demokratiuppdraget, kompensatoriska uppdraget, stöd för språkutveckling av flerspråkiga barn 

Genus, demokratiska värden, Jämställdhet, könsöverskridande normer/könstereotypa val-  ska vara i fokus detta läsår.

Barn delaktighet och inflytande - Att barnen oavsett kön får ett reellt inflytande och delaktighet i lärmiljöer, undervisningen och över utbildningens innehåll.  

Kreativa stöttande lärmiljöer - Att vår pedagogiska lärmiljö inne och ute ska vara tillgänglig, kreativ och lustfylld för att stödja barnens egna initiativ, deras kunskaper och lust att lära sig. 

generativ fråga:  Vad får oss att må bra? 

 

Aktiviteter:  

Boken ”göra demokrati” ska vara en gemensam litteratur för pedagogerna på Idö under reflektionstillfällen.

Barnen ska få rikliga med tillfällen att få vara delaktiga i olika val, te x vilken aktivitet de vill delta i, delta i att välja sånger ramsor till samlingar, välja om de vill vara med i samlingar eller inte. Det ska finnas olika bildstöd för olika val som erbjuds.

Barnen ska uppmuntras att  bli lyssnade på samt att lyssna på både kamrater och pedagoger, såväl de som kan tala verbalt samt de som använder andra utrycksätt.

I miljön ska det finnas många olika mötesplatser för barn att samspela samt för lek.

Barnen ska få leva och uppleva demokrati och skapa relationer till både kamrater, pedagoger och till miljöer och platser.

Scaffolding ska vara en tråd genom våra planeringar.

Vi ska fortsätta arbeta med att skapa positiva relationer mellan barnen genom att vi alltid är förebilder, vi hjälper den som önskar få hjälp. Vi ska sätta ord på vad barnen gör positivt mot varandra förstärka barnens relationer. Genom detta har vi sett att barnens relationer påverkas positivt när vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. det skapar vänskap, relationer samt att barnen lyssnar mer på varandra. 

Mål ur Lpfö 18: 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,

• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhälle.

• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen, ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,.

 

BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

genom observationer tolkar vi att barnen uttrycker glädje genom att hjälpa varandra samt när de själva får hjälp. vi ser också ett intresse för djur  och natur så som stubbar, kottar, pinnar, svampar, blåbär, djurbajs, våra planteringar. 

från förra årets utvärdering och analys av vårt arbetssätt där vi använde oss av en studie,  som visade på pedagogers roll i barnens samspel. Vi har sett i dokumentationer att barnens hjälpsamhet mot varandra ökade under föregående år. Detta vill vi hålla i och utveckla genom att arbeta ännu mer med demokratiska frågor med barnen. 

aktiviteter vi ser barnen använder sig av för tillfället är sortering av olika material, personalens fordon samt andra fordon så som traktorer, grävmaskiner mm.

Ett annat stort intresse vi ser är framförallt just nu sniglar, grodor, dans och sånger. vi ser även ett stort omvårdnadsintresse för de allra yngsta barnen samt ett intresse för att bädda, klä på, mata och ta hand om dockor.

barnens språk och kommunikation ligger för närvarande på olika nivåer, en del barn har ett väl utvecklat verbalt språk och en del har just börjat använda verbala ord. Många barn förstår bildstöd och en del tecken. 

genom att alla barn inte kommunicerar verbalt så vill vi ge dem mer tillfällen till att kommunicera på fler sätt, t ex genom tecken och bilder. 

För att gynna barnens samspel och lek vill vi stötta barnen i deras kommunikation. 

Specifika mål

BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse: 

Barnen ska få rikliga med tillfällen att få vara delaktiga i olika val, te x vilken aktivitet de vill delta i, delta i att välja sånger ramsor till samlingar, välja om de vill vara med i samlingar eller inte. Det ska finnas olika bildstöd för olika val som erbjuds.

Barnen ska uppmuntras att bli lyssnade på samt att lyssna på både kamrater och pedagoger, såväl de som kan tala verbalt samt de som använder andra uttryckssätt.

I miljön ska det finnas många olika mötesplatser för barn att samspela samt för lek.

Barnen ska få leva och uppleva demokrati och skapa relationer till både kamrater, pedagoger och till miljöer och platser.

Scaffolding ska vara en tråd genom våra planeringar.

 Vi ska fortsätta arbeta med att skapa positiva relationer mellan barnen genom att vi alltid är förebilder, vi hjälper den som önskar få hjälp. Vi ska sätta ord på vad barnen gör positivt mot varandra förstärka barnens relationer. Genom detta har vi sett att barnens relationer påverkas positivt när vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. det skapar vänskap.

 

BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

barnen ska känna sig viktiga genom att kunna erbjuda hjälp samt att få hjälp när så man behöver. 

barnens förmåga att lyssna på varandra ska öka. 

barnens förmågor att kommunicera med varandra ska öka. 

 

BARNENS BEGREPP

behöver använda de begrepp vi vill att barnen ska möta och använda.

får jag? kan jag hjälpa dig? vill du ha hjälp? kan jag få hjälp? hur kan jag hjälpa dig?

 

Arbetslagets förhållningssätt

Arbetslagets förhållningssätt:

alltid vara förebilder, sätta ord på vad som sker och händer. 

Scaffoldingstöttande arbetssätt- öka pedagogers säkerhet vad de det innebär att arbeta scaffoldingstöttande.

Vetenskaplig grund: affordens, neomaterialism,

 

ARBETSLAGETS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

att läsa på , finna litteratur med språk och kommunikation(tecken) Genus, demokratiska värden, Jämställdhet, könsöverskridande normer/ köns stereotypa 

litteratur "göra demokrati med yngsta barnen", "de yngsta barnen och läroplanen". 

2. UTVÄRDERING

Kriterier:

När vi ser att planeringen synliggörs i barngruppen

När barnen testar varandras teorier.

När barnen hjälper varandra.

När barnen värnar om djur och natur.

När barnen är konkret delaktiga och har inflytande.

När barnen får vara med och välja genom t ex bildstöd.

Vi behöver göra mätbara reflektioners protokoll för pedagoger, t ex b la genusfokus, litteratursamtal.

 

Utvärderingsmetoder

Det ska synas i våra reflektionsprotokoll att boken att ”göra demokrati” varit underlag. Pedagogers kunskaper om hur vi kan arbeta med demokrati med de yngsta barnen ska ha ökat och det ska vara ett högre resultat i nästa års kvalitetsrapport.

mätbara reflektions protokoll för pedagoger, t ex b la genusfokus, litteratursamtal.

Alla pedagoger ska känna sig trygga med vad scaffollding innebär som arbetssätt.

Det ska finnas olika bildstöd för olika aktiviteter.

När barnen uttrycker sig vad de vill och kan lyssna på varandra.

Vårt mål är uppnått när barnen kan påverka och känna sig delaktiga samt ha olika sätt att kunna uttrycka sig, när vi ser att alla är inkluderade, allas tankar och teorier får plats. När barnens initiativ blir sedda samt när barnen testar varandras idéer.

När vi ser att barnen hjälper varandra mer och spontant.

Reflektionsmöten.

Resultat i våga visa ska öka.

 

UTVÄRDERINGSSÄTT

reflektions möten, observationer, observationsprotokoll.

3. AKTIVITETSPLAN

STARTAKTIVITET

utgå från barnboken -Alla får åka med.

dramalek startar upp aktiviteten. 

lastbil av kartong, tomten vill åka med...

beställa 2 st böcker "alla får åka med".

Aktiviteter: dela upp barnen i mindre grupper utifrån deras intressen, pedagoger har fokus på sitt undervisande förhållningssätt.

ansvarsområden;

skogen-

torget-

skapande-

rörelse-

 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING 

reflektions protokoll, block i fickan, fota, filma, låta barnen fota, filma, 

Dokumentera i Unikum. Få fler vårdnadshavare att aktivt ta del av dokumentationen i Unikum så att de får kunskap om hur undervisning och utbildning för deras barn bedrivs och därigenom få ökad möjlighet till delaktighet och inflytande.  

Visa på bildspel över dagens aktiviteter, låta barnen vara med och reflektera.

Visa på mer dokumentationen i Idös hall.

Olika slags dokumentationer både i unikum och riktiga. Laminerade och olaminerade på flera olika sätt.

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Lärmiljö:

små mötesplatser, 

avd.miljö ska visa projektet. 

använda kuben-fjärden. 

mer löst ostrukurerat material som barnen kan bygga, packa med. t ex klossar. 

kartlägga i erasmus mallar(miljöer)

tydliga miljöer

ostrukturerade miljöer

miljöerna ska gynna och uppmuntra till samspel, avkoppling, vara stimulerande och utvecklande, vara lustfyllda och främja lek. Miljöerna ska synliggöra projekt som pågår. Barnen ska vara delaktiga  och ha inflytande i framtagandet av miljöer

 

 

 

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: