👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Barns språkutveckling

Skapad 2020-09-17 07:55 i Junibacken förskola Georgshill Hörby
Förskola
Under ht-2020 kommer vi att arbeta med barns språkutveckling. Som fokus och utgångspunkt används sagan om Guldlock och de 3 björnarna. Vi vill tillsammans med barnen ge dem en rik språkmiljö där språkandet och samspelet mellan varandra sätts i fokus. Barnen erbjuds att skaffa sig erfarenhet av bland annat storleksordning, motsatsord och känslor.

Innehåll

Nationellt mål: Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

 

Syfte: Varför gör vi detta?

Utifrån det nationella målet samt barnens intresse och behov vill vi: 

Ge barnen en rik språk miljö och ge dem möjlighet att delta i olika samtal kring varierande uttrycksformer och innehåll.

Bygga på deras ordförråd och ordförståelse och ge barnen utrymme till att leka med språket och våga uttrycka sig.

Vi vill arbeta utifrån det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i samspel med andra. Genom interaktionen och kommunikation skapas det nya erfarenheter och kunskaper. 

 

Innehåll: Vad ska undervisningen innehålla?

Läsa böcker samt använda oss av digitala verktyg Ugglo.

Språkpåsar.

Sjunga sånger.

Rim och ramsor.

Utrymme för de dagliga samtalen där vi medvetet benämner ord och begrepp.

 

I undervisningen vill vi vara språkliga förebilder och ge barnen förutsättningar till att få vara delaktiga och ha inflytande. Det ska vara barnens intresse, nyfikenhet, tankar, och tidigare erfarenheter som ska leda oss vidare i arbetet. 

Dokumentation av arbetet sker i gruppens gemensamma lärlogg samt enskild lärlogg. För att synliggöra barnens process och göra dem och föräldrarna delaktiga använder vi oss av bilder som sätts upp på avdelningens väggar.

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

V.39

Vi startar upp temat genom att introducera boken om Guldlock och de 3 björnarna. Boken belyser många olika språkliga och matematiska begrepp som vi upplever är viktiga i barns fortsatta språkutveckling. Vi upplevde att barnen inte hade någon tidigare erfarenhet av sagan men att det väcktes ett stort intresse hos barnen.

V.40 

Vi arbetar med sortering och klassificering av kameler. Vi pratade med barnen kring färger och begrepp stor, mellan och liten. För att tydliggöra det än mer tog vi in stora pappa Björn, mellan mamma Björn och lilla Björn samt deras stolar från sagan. Att jämföra och se likheter mellan färger och storlekar. 

V.41 

Språkpåse - motsatser.

Vi vuxna samlar ihop material som är känt för barnen i omgivningen. Vi lägger upp materialet på ett vitt papper och börjar fritt prata om vad vi ser. Barnen vet namnen på de flesta sakerna men får ta del av en del nya ord. Vi frågar om det finns några saker som hör ihop. Barnen tänker och får fritt fundera. I undervisningstillfället får vi in begrepp som stor-liten, lång-kort, spetsig-trubbig etc.

För att förklara begreppet spetsig/trubbig så jämförde vi de två olika pennorna med varandra och relaterade till vilken av pennorna som det går att rita med. Osv.

V.42

Barnen har visat ett stort intresse för återberättande av sagor som vi har arbetet med i barngruppen. Bland annat Guldlock och de tre björnarna men också bockarna Bruse. Vi har tillsammans läst böckerna i olika uttrycksformer som till exempel flanosaga, högläsning och lyssnat på dem via appen Ugglo på iPad. När barn ges möjlighet att återberätta upplever vi att de utvecklar sin språkliga förmåga och de ger uttryck för sin egna förståelse och erfarenhet ifrån sagan.

Om högläsning görs till ett populärt inslag i vardagen som kopplas till varierade läs- och skrivutforskande samtal, lekar och språkövningar, kan barns läsupplevelser bli mer lustfyllda och lärorika (Ulla Damber & Jan Nilsson, 2015).

Vi har också aktivt försökt göra föräldrarna medvetna om vikten av att återberätta det som sker på förskolan hemma. Som till exempel via en lärlogg som vi lägger ut.
 
V.43
Då vi har läst och pratat mycket kring boken Guldlock och de tre björnarna ville vi utmana barnen vidare i en skapande aktivitet. Vi upplevde att barnen har skaffat sig mer kunskap och kunde därför förmedla och uttrycka sig på ett annat sätt genom att måla. I nästa steg gjorde vi Qr-koder där barnen själva fick berätta utifrån sin teckning.
 
V.45,46
Vi tog fram vår bluebot och barnen fick programmera till och från olika motsatsord. Vi upplevde att barnen hade svårt att förstå hur man svänger med den. Annars upplevde vi att de tyckte det var spännande att arbeta med dem.
 
Vi ser ett förändrat kunnande i barnens spontana vardag. Det använder sig av begrepp som kort, lång, lika, olika för att beskriva och uttrycka det dom gör som de inte tidigare har gjort på samma sätt.
 
Vår lärarstudent har arbetat med vattnets olika faser och där har hon påbörjat ett intresse för naturvetenskapliga begrepp men också lagt fokus på språkliga begrepp som till exempel, varm, kall, stor liten, tung, lätt.
 

Hur blev det?

Vi upplever att arbetet kring barns språkutveckling har varit intressant och roligt och barnen har visat stort engagemang. Under processen har barnen använt sina kunskaper som de erövrat från temat i den fria leken.

Vi pedagoger har medvetet gjort om miljön så att vi tillsammans med barnen kan delta i olika samtal kring varierande uttrycksformer och innehåll. En effekt vi tydligt ser hos barnen är deras intresse för böcker och ett återberättande genom olika uttrycksformer som tillexempel bild, sång, drama och rörelse.

Här ser vi också att de yngre barnen fått ett ökat ordförråd och de äldre barnen fått en större ordförståelse för att kunna uttrycka sig språkligt. 

Hur går vi vidare? 

Vi kommer fortsätta arbeta med barns språkutveckling. Vår tanke är att följa upp barnens intresse av böcker och ge dem verktyg för att sedan kunna utveckla sin förmåga att dramatisera i olika skapande aktiviteter. Vi vill också prova på att projicera upp med hjälp av projektor och ipad olika böcker, bilder och olika bakgrunder på golvet. Vi ser också att de äldre barnen fått upp ett intresse för rim och ramsor och siffror och bokstäver. 

 

V.3 

Vi har påbörjat att samla ihop material tillsammans med barnen,  vi har skapat ett språkmonster. En låda som är gjort av kartong och som älskar att äta allt som har med språket att göra. Bokstäver, siffror, antal, rim och ramsor, former, färger.. etc.

 

Vi samtalar om olika begrepp och använder dessa medvetet i våra dagliga samtal tillsammans med barnen.

V.4 

Introducerade vår språk/monsterlåda tillsammans med barnen. I undervisning situationen arbetade vi med geometriska former. Där pratade vi om hur de olika formerna ser ut och vad dem heter. Vi uppmärksammande också vilka former vi har i vår omgivning. 

Under veckan arbetade vi också med rim och ramsor med djur. Barnen fick lyssna till ett rim och sedan fundera ut vilket djur som passade in i rimmet. 

Vi har under en tiden förstått att barnen har funderingar kring hur deras namn ser ut och vilka bokstäver som finns med. Vi har därför gjort namn skyltar och pratat om vilken bokstav man börjar på i sitt namn. Under undervisning situationen kom barnen på att vi är många i gruppen som börjar på samma bokstav. 

V.5 

Vi fortsätter att arbeta med vår språklåda och denna veckan var de fokus på sortering och klassificering färg, form och antal.  

V. 6-10

Under dessa veckorna har vi aktivt arbetat med barnens intresse och det har varit bokstäver och siffror. Barnen har funderingar om hur gamla dem och deras kompisar är och där av skapade vi en åldersstapel med bilder. Genom detta fick barnen förståelse för hur många barn vi är i gruppen respektive ålder. 

Genom flanosagor, böcker, språkpåsar har barnen blivit duktiga på att återberätta olika sorters sagor och böcker. Vi upplever att barnen har utvecklats verbalt i sitt berättande vilket är kul och se. Vi ser också ett återberättande i skapande aktiviteter.  

Under v.10 har vi introducerat begreppet familj för barnen och pratade om vad en familj kan vara. Vi läste en bok om detta och sedan fick barnen var och en berätta om sin familj och illustrera med figurer och kom fram till att man kan vara olika många i en familj.

V.11

Vi upplever att barnen har en tydlig bild av vad en familj är. Barnen nämner kärnfamiljen och deras djur. Vi går vidare med att barnen ska få reflektera och få ta del av deras berättande av deras familj via projektor. Utifrån det får de sedan möjlighet att rita deras hus.

 

V.12

Var bor din familj? Hur ser det ut hemma hos er? var frågor som vi ställde till barnen innan de började rita. Barnen hade många tankar och berättade till exempel var dem bodde, vilken gata, hur huset såg ut, vem som bodde där och om man hade ett eget rum. Ovanvåning och nedanvåning var något som barnen funderade mycket över, vem sover var?

 

V.14

Vi har fått många reflektioner kring barnens tankar om deras hus. De berättar för varandra hur det ser ut, vem som bor var i familjen, de ser likheter med till exempel att vi har en trappa i vårt hus. Vi upplever att barnen vet och är medvetna om vad det är dem har ritat och återberättar samma historia för varandra. Vi vill nu utveckla barnens tankar och låta dem fundera över vad en familj gör tillsammans.

Frågor vi kommer ställa till barnen är: Vad gör du tillsammans med dina föräldrar? Vad gör du när du är hemma i ditt hus? Vad gör du på helgen tillsammans med din familj?

 

Vi arbetar också aktivt med barnkonventionen och just nu med avsnittet min familj (Unicef). Detta avsnittet tar upp att alla har rätt till omvårdnad och en familj och att alla familjer kan se olika ut. Vad tycker du att vuxna som tar hand om barn ska tänka på?

V.15

Barnen berättade att det finns ett antal olika saker/ aktiviteter att göra med sin familj. De berättar att de tillsammans går till affären, skogen, lekplatsen, kastar sopor, går ut med hunden/katten, leklandet, hoppar studsmatta, bygger hönsgård, hoppar i vattenpöl och med mera.

Vår lärarstudent kommer nästa vecka och ska arbeta med naturvetenskap och ämnet biologi. Hon kommer parallellt jobba med djur i vår närmiljö. Vilka djur känner barnen till? Var bor dom? Hur lever dem?

V.16

Barnen fick möjlighet att fundera över vilka djur som bor på vår förskole gård och i skogen samt vår närmiljö. Barnen hade många tankar så som, sniglar, maskar, nyckelpigor, hästar, dinosaurier, sommarskuggan, myror, skalbaggar. För att få svar på deras frågor och tankar gick vi ut på en exkursion på förskolans gård för att undersöka detta. Med sig fick barnen en kikare, en lupp samt ett förstoringsglas.

Vi upplevde att barnen var väldigt aktiva i undersökandet och visade stort intresse av att hitta olika djur. På gården fann barnen maskar samt en tusenfoting. I den spontana leken har vi också sett att barnen byggt vidare på deras undersökande. I veckan hittade vi två sniglar som vi la i vars en lupp och tittade närmare på dessa.

Nästa vecka ska vi bege oss ut i skogen för att undersöka vidare.

V.17

Vi börjar veckan med exkursion i skogen, där får barnen möjlighet att utifrån sina tidigare erfarenheter utforska och leta upp de djur de tror sig finnas i skogen. Barnen hittade ett flertal olika djur så som, maskar, gråsuggor, skalbaggar, larver, mångfoting och sniglar. De barnen också trodde sig finnas i skogen så som sommarskuggan, dinosaurer, häst och älg blev synligt för dem då barnen inte kunde hitta dessa. En checklista användes för att bocka av de djur som barnen hade hittat / inte hittat men också för att kunna lägga till de djur som inte fanns med. Barnen var engagerade och utforskade skogen på sitt sätt stora som små.

Vidare i veckan var vi inne i vår atelje där barnen fick möjlighet att skapa egna insekter av äggkartonger. Barnen gjorde, larver, spindlar och nyckelpigor.

Under denna veckan har vi upplevt ett stort utforskande och intresse hos barnen i det spontana. Barnen har många tankar och idéer och vi upplever att detta är ett tema som verkligen fångat barnen.

V.18

Vi arbetar vidare med småkryp i vår närhet och de yngre barnen fick utforska saltdeg. Under denna undervisnings situation fick barnen tillgång till våra "leksaks insekter" som de kunde använda i leran för att göra avtryck med samt se mönstret. Vidare i veckan arbetade vi med uppdragskort där barnen var och en fick lyssna till en beskrivning om hur en insekt/småkryp kan se ut. Sedan fick barnen ta insekten/ småkrypet som barnen ansåg stämde överens med beskrivningen.

 

Hur blev det?

Vi upplever att vi ser den största effekten av ett förändrat kunnande i barnens dagliga vardag här på förskolan. Genom vårt arbete med monsterlådan har barnen fått större förståelse för hur de kan använda de språkliga begreppen tillsammans med barn och vuxna i olika samtal. I samtalen har de blivit mer medvetna om hur de kan uttrycka olika lägesord/prepositioner, jämförelseord och geometriska former. Vi kan också se under denna terminen att barnen har fått ett större intresse för bokstäver och siffror. De flesta barnen känner nu igen och vet hur deras namn ser ut samt kan skriva sitt eget namn. Barnen ser och kan relaterar till bokstäver som deras kompisar har i sitt namn. 

Under terminen har vi pedagoger medvetet varit språkliga förebilder för barnen där vi har haft fokuserat på att ha kvalité på våra samtal med barnen samt i vår undervisning. Vi har medvetet utmanat och ställt produktiva frågor som gjort att barnen fått utrymme för att återberätta olika händelser. Vi pedagoger har medvetet använt oss av språkliga ord och begrepp. Vi har arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet där mötet mellan pedagog och barn är betydelsefullt.

Vi upplever att vår språkhörna har bidragit till ett större intresse för böcker, rim och ramsor. Vår språkliga lärmiljö har gett oss och barnen möjligheter till interaktion och samspel .Vi upplever att vi har en tydlig lärmiljö där barnen känner sig trygga och kan utvecklas utifrån sina behov och intresse. Vi har arbetat för att miljön ska vara tillgänglig där barnen själv ska kunna välja fritt vad de vill göra. Vi ser barnen som kompetenta och har därför ge dem tillit till olika material. 

 

Barnen har under terminen fått vara delaktiga och ha inflytande, vi har arbetet utifrån barns perspektiv och det har varit dem som lett projektet vidare.

 

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

Kopplingar till läroplanen

  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
    Lpfö 18