Utvärdering

Inom normer och värden har vi jobbat med mjukisdjuren krokodilen och älgen. Vi valde att göra det då vi upplever att det är lättare för mindre barn att ta till sig saker som vi pratar om. Genom att vi kan visa med hjälp av mjukisdjuren hur man kan vara en bra kompis och att man kan vara vänner fast man ser olika ut. Dessutom att vi kan förstå varandra ganska bra även om inte alla har det verbala språket. Fast vi ser olika ut och vi kommunicerar på olika sätt är vi alla lika mycket värda och vi kan alla vara vänner med varandra.

Vilka uttrycksformer (exempelvis rörelse, musik, skapande) har barnen haft tillgång till?

Genom att vara på gården har barnen haft tillgång till olika material där det kunnat använda sig av sin kropp och på så sätt fått tillgång till olika rörelser. Vi har utmanat barnen med en hinderbana på gården för att se om ett samarbete uppstår när man behöver hjälp av en kompis, men också att vänta på sin tur.

Vi har besökt skogen ofta och där har barnen kunnat hjälpa varandra när de ska klättra upp på stenar eller bära pinnar.

Vi har anpassat sångerna till samlingen efter årstid, att vara kompisar och om älgar och krokodiler. I våra samlingar har vi låtit barnen dra sångkort och de har fått berätta vad det varit för något på bilden och vilken sång. I sångerna ingår det rörelser till som barnen efter hand tagit till sig mer och mer.

Barnen har fått skapa genom att fått måla krokodilen och älgens hus samt gjort med urklippta delar efter en mall krokodilen och med hjälp av pedagog gjort älgen efter barnens fot, händer och lim.

Barnen har tillsammans målat en stam till vårt kompisträd där vi klistrade upp barnens målade händer. Här fick barnen välja vilket färg pedagogen skulle måla på handen. Sedan fick barnen visa var på pappret de ville trycka sin hand och med hjälp av pedagogen tryckte vi handen på pappret.

Vi har läst boken om Krokodilen Hugo samt projicerat upp sagan på väggen

Hur har vi anpassat miljön och vilket material har barnen haft tillgång till?

Vi har lånat böcker från bokbussen som varit anpassat till temat.

Vi har ändrat om innemiljön och gjort den mer tydlig i dom olika hörnen och rummen

Vilket inflytande har barnen haft möjlighet till?

Barnen har haft inflytande genom att de har fått välja vilka färger krokodilen och älgens hus skulle vara samt vad för mat vi skulle göra och ge dem. Vilken färg de skulle ha på sin hand till vårt kompisträd.

Barnen har fått välja vilken bok vi ska läsa vid läsestunden efter lunchen

Hur har barnens tankar styrt vår planering?

Då vi inte såg något speciellt intresse från barnen så blev det inte så att deras tankar styrt vår planering. Utan vi pedagoger pratade ihop oss och gjorde en planering från vad vi tänkte kunde vara lämplig och förståelig inom målområdet. De vi erbjudit barnen har de varit intresserade och lockats av att göra.

Hur har barnen utmanats i sin digitala kompetens?

Genom att vi projicerat sagan om krokodilen Hugo på väggen har alla barnen kunnat tittat och kommentera det de sett eller undrat.

Vi har också använt oss av lärplattan när vi ville ta reda på hur en krokodil och älg låter.

Hur har barnen använt sig av varandra i sitt utforskande?

Barnen har tagit hand om krokodilen och älgen och haft med de i leken och velat visa dem allt på gården. Men även inomhus har de fått vara med i barnens lekar, läsestunder m.m.

De har med sin kropp utforskat vad de klarat av själva i hinderbanan eller behövt hjälp av sin kompis.

I skogen skulle de bygga en koja till Hugo och älgen och där kunde vi se ett utforskande och samarbete barnen emellan. Barnen kommunicerade med varandra vad som kojan skulle byggas av och de kom fram till pinnar. Barnen märkta att små pinnar kunde de bära själva men när de var större pinnar behövde de ropa på en kompis för att bära tillsammans även Hugo kunde hjälpa till.

Men vi kan även se vid vissa av barnens egna aktiviteter att de hjälps åt såsom vid pusselbygge, sätta kulor på snöre m.m.

Hur har vi arbetat för att få in olika modersmål i undervisningen?

Vi har inte varit bra att få in de olika modersmålen vi har i undervisningen. Men vi har haft tillgång till appen Pollyglutt där det finns tillgång till böcker på olika språk. Det var först på slutet som vi fick upp orden för krokodil och älg på väggen så att det blev synligt för alla

Hur har vi arbetat utifrån ett jämställdhets- och genus perspektiv?

Vi försöker att tänka på barnen som personer och inte dras kön. Vi har märkt att oavsett kön så leker barnen med alla våra saker som finns på avdelningen. Barnen har också sett att Hugo och älgen kan vara vänner fast de ser olika ut. Vi har använt oss av drama med olika "dilemman" mellan Hugo och älgen där barnen & Olikheten fått hjälpa och ge dem råd för att komma överens. Detta har vi gjort för att barnen ska få en förståelse för att man kan vara kompisar och komma överens fast man är och ser olika ut. Vi låter båda könen få komma till tals och vi upplever att vi säger till båda könen lika mycket.

Hur har vårdnadshavarna getts möjlighet till delaktighet?

Vårdnadshavarna fick en planering hur/vad vi skulle jobba med inom normer och värden. Sedan får vårdnadshavarna veckobrev där vi berättar vad vi gjort tillsammans med barnen samt vad som hänt/gjort under dagen vid hämtning. Vårdnadshavarna har också haft möjlighet att kommentera våra brev och fråga oss om de är något de undrat över.

Matrisen- förståelse, förmågor och begrepp

Då vi har en spridd åldersgrupp är det inte alltid enkelt att se hur barnen tagit tills sig undervisningen. Men som pedagoger upplever vi att vi ser att barnen delvis gör vissa saker och barnen som är 3 år har kommit en bit i sin utveckling, de kan med sitt verbala språk tala om saker. Men vi upplever även att vi kan se på de yngre hur de använder sig sitt kroppsspråk och ljud/läten hur de börjat ta till sig saker.

Hur har vi arbetat mot de mål som varit uppsatta?

Vi har uppmuntrat barnen att hjälpa varandra och att säga stopp/aja baja och visa stopphanden. Vid samlingen har vi försökt se till att de övriga barnen lyssnar på den som pratar likaså vid matbordet. Genom att försöka få barnen att lyssna på sin kompis kan man på så sätt uppmuntra/stötta så att den som pratar vågar ge uttryck för sina åsikter och känslor. Vi kan se hur barnen under kortare stunder kan leka tillsammans, tar hand om dockorna, kommer och berättar om någon kompis är ledsen.

Vi upplever att vi nått målen och de kan vi se:

Målen som vi hade utifrån läroplanen upplever vi har vi nått genom att vi kan se de barn som har det verbala språket säger stopp och nej när de är något de inte vill eller om någon tänker ta /tar saker ifrån en. Med de yngre hör man ofta ett ljud typ skrik när någon gör något de inte vill eller tar något från dem. Men vi upplever också att de kan dela med sig och samarbeta/leka en kort stund tillsammans . De äldre barnen uttrycker sig att de kan hjälpa/hålla handen/säger vänta, vänta på min tur.

Har vi nått målen och hur vet vi det?

Genom att vi tittar på våra uppsatta mål och vi kan "checka" av hur vi ligger till och titta vad vi behöver lägga mera fokus på. Därigenom vi vet att vi uppnått målen.

Har det funnits utmaningar eller oväntade händelser under processens gång?

Det har varit en utmaning att vi haft en lång period av förkylningar bland barnen. Men vi pedagoger upplever ändå att barnen som varit på förskolan fått den planerade undervisningen.

En annan utmaning har varit är att barnen är i olika utvecklingsfaser, vissa har inget verbalt språk och vissa är observatörer vilket gör att de kan vara svårt att veta om barnen tagit till sig undervisningen.

Läroplanskopplingar

Läroplan (3)

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter