Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

9B - Samhällsekonomi v37

Skapad 2020-09-17 17:48 i Ekens skola Stockholm Grundskolor
Grundskola 9 Samhällskunskap
Det mesta i våra liv har kopplingar till samhällsekonomi eftersom det handlar om produktion och konsumtion av de varor och tjänster vi använder. Effektiviseringen i produktionen är orsaken till att vi idag har en så hög materiell levnadsstandard jämfört med tidigare. Ekonomi betyder ursprungligen ”att hushålla”, d.v.s. att välja hur vi ska använda våra begränsade resurser. Det gäller både för hushållen, företagen och offentliga sektorn. Det samhällsekonomiska kretsloppet är en modell som visar hur olika delar i samhället påverkar varandra.

Innehåll

Vi kommer att ha genomgångar, titta på nyheter, läsa artiklar, diskutera och jobba enskilt. Det är många nya begrepp (se ordlistan). Dessa bör du lära dig en grundförklaring till så fort som möjligt. Träna gärna på quizlet. Det finns instuderingsfrågor.  I slutet ska du kunna göra analyser och reflektioner som har med samhällsekonomi att göra. Analyserna kan handla om orsaker till och konsekvenser av ekonomiska förändringar samt hur de hänger ihop och påverkar varandra.

 

Du kommer att kunna visa dina kunskaper och förmågor under lektionerna och på ett avslutande prov.

 

Prov:             Fredag den 25/9              

 

Källor:

 

Text ur boken SOS Samhälle Maxi 7-9 s 305-315, 316-323, 325-331.

  

Youtube filmer:

Riksbanken Så skapas pengar (4,54), Vad gör Riksbanken? (5,38), Vad är inflation? (4,02)

Ung Företagsamhet Sverige Ekonomiska kretsloppet (4,12)

Klas förklarar Tillväxt (3,35), Konjunkturen (5,22), Inflation och deflation (4,16), Coronakrisen (5,42)

Studi.se Det ekonomiska kretsloppet

 

Quizlet 

quizlet.com (sök ”klasser”, Fredrik Palmgren Ekens skola) E-orden, Alla orden

 

Bra källor för uppdaterad fakta och ordförklaringar:

Svenskt näringslivs hemsida ekonomifakta.se

Riksbanken riksbank.se

 

Vad ska du ha koll på till provet?

  1. Hur bestäms priset? (Utbud och efterfrågan) s 308.
  2. Ekonomiska system: Planekonomi, Marknadsekonomi och Blandekonomi. s 310.
  3. Hur fungerar det ekonomiska kretsloppet och hur hänger det ihop? Kunna förklara hur pengar rör sig mellan de olika aktörerna och hur de är beroende av varandra samt hur de påverkar varandra. T. ex hur påverkas de olika aktörerna av olika förändringar i samhället. s 311.
  4. Kunna redogöra för de olika aktörerna och dess uppgifter (hushåll s 312, banker s 313 , företag s 318, offentlig sektor (stat, landsting och kommun) s 325-327.)
  5. Varför betalar vi skatt och vad går våra skatter till? s 325-326.
  6. Statens budget. Hur går det till när statens budget bestäms. s 327.
  7. Ekonomisk utveckling: Hur mäter man ekonomin i ett land (BNP, BNP/capita HDI. Vad menas med högkonjunktur, och lågkonjunktur. Hur staten kan försöka att påverka konjunkturen. Vad Sveriges Riksbanken är för en bank och vad den har för uppgift. s 328-329.
  8. Begreppen: Förklara dem och kunna använda dem (sätta in dem i rätt sammanhang) 

Ekonomi

Samhällsekonomiska kretsloppet: (Ekonomiskt kretslopp)    Se bild längst upp, eller s 311 i häftet.                           

a.     Offentliga sektorn

b.     Hushållen                                    

c.     Företag                                            

d.     Banker                                              

e.     Utlandet

 

Amortering

Aktie

Ränta

BNP, BNP per capita

Ekonomisk tillväxt

Produktion

Konsumtion

Export

Import

Konkurrens

Monopol

Skatt

Bidrag

Moms

Högkonjunktur

Lågkonjunktur

Investera

Budget

Riksbanken

Inflation

Globalisering

Bruttolön

Nettolön

Disponibel inkomst

Privata sektorn

Marknad

Marknadsekonomi

Planekonomi

Blandekonomi

Inkomstskatt

Välfärd

Ekonomisk tillväxt

Statsskuld

Styrränta (reporäntan)

Centralbank

Deflation

Finansiera

HDI

 

LGR 11, Samhällskunskap. Utdrag ur det centrala innehållet som berör ekonomi:

 

• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

 

• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

 

• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet,  pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

 

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

 

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

 

• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

 

 

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

Uppgifter

  • Presentation:Samhällsekonomi

  • Presentation: Samhällsekonomi

Matriser

Sh
Samhällsekonomi

E
C
A
Faktakunskaper
Du har…
…grundläggande kunskaper.
…goda kunskaper.
…mycket goda kunskaper.
Begrepp och modeller
Du kan använda begrepp och modeller…
…på ett i huvudsak fungerande sätt. En del begrepp
…relativt väl fungerande sätt. Flertalet begrepp
…väl fungerande sätt. Nästan alla begreppen.
Resonemang
Du kan föra…
…enkla resonemang om det samhällsekonomiska kretsloppet.
…relativt väl utvecklade resonemang om det samhällsekonomiska kretsloppet.
…välutvecklade och nyanserade resonemang om det samhällsekonomiska kretsloppet.
Samband
Du kan beskriva…
…enkla samband.
…förhållandevis komplexa samband.
…komplexa samband.
Olika perspektiv
Du kan…
… i viss mån växla mellan olika perspektiv.
…i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
…i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Argumentation
Dina argument är…
…till viss del underbyggda.
…relativt väl underbyggda.
…väl underbyggda.
Söka kunskap
Du kan söka information och använda olika källor…
...på ett i huvudsak fungerande sätt.
…på ett relativt väl fungerande sätt.
…på ett väl fungerande sätt.
Källkritik
Du kan föra …
…enkla och till viss del underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.
…utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.
…välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.

Sh
Samhällskunskap

Rubrik 1

E
C
A
Kunskap om samhället & begrepp
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Påverkan individ - samhälle
Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.
Samhällsfrågor
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.
Mänskliga rättigheter & minoriteter
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Demokratiska värden
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Informationssökning
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: