Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Svenska 4-6 läsåret 20/21
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/soderhamn/carinasoderlund3/6107841791_3ea8f18e-eec5-4eae-8169-084a6b8b12d2.jpg
Skapad 2020-09-17 21:29
i Stenbergaskolan sär Söderhamn
unikum.net
Grundsärskola
4 – 6
Svenska
I svenskan tränar vi att tala, lyssna, samtala, läsa, skriva och söka information. Svenskaarbetet ingår i många av våra ämnen.
Innehåll
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Hur man kan använda omskrivningar och visuell förstärkning, till exempel bilder och tecken, för att förstå och göra sig förstådd.
- Kommunikation för olika syften. Lyssna, svara, fråga, berätta samt uttrycka önskemål och känslor.
- Kommunikations- och samtalsregler i olika sammanhang, även i digitala medier. Turtagning, talutrymme, kroppsspråk och mimik.
- Muntliga presentationer. Hur man genomför presentationer inför grupp. Bilder, digitala medier och verktyg samt annat som kan stödja presentationer.
-
Läsa och skriva
- Lässtrategier för att avkoda och förstå texter.
- Strategier för att skriva olika typer av texter, till exempel meddelanden.
- Alfabetet och den alfabetiska ordningen. Sambandet mellan ljud och bokstav.
- Skriftspråkets uppbyggnad. Mellanrum mellan ord, stor bokstav och punkt.
- Skrivverktyg. Hur till exempel ordbehandlingsprogram med bildstöd och talsyntes kan användas när man skriver.
- Handstil och att skriva med digitala verktyg.
-
Berättande texter och faktatexter
- Berättande texter och poetiska texter för barn: bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
- Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
- Några barnboksförfattare.
- Beskrivande och förklarande texter för barn, till exempel faktatexter, och hur deras innehåll kan organiseras.
- Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
- Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
- Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar.
-
Språkbruk
- Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor.
- Skillnader i språkanvändning beroende på vem man kommunicerar med och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva korta digitala meddelanden och att skriva en faktatext
- Ord, symboler, begrepp och kroppsspråk som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
- Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.
-
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i böcker och på webbplatser för barn.
- Hur texters avsändare påverkar innehållet, till exempel i tidningsartiklar och i sökträffar via sökmotorer på internet.
Så här arbetar vi
Samling där vi tränar att samtala, lyssna, ställa frågor och uttrycka egna åsikter
Högläsning med bokprat
Återberätta muntligt och i text efter utflykter och teaterbesök
Individanpassad arbetsbok
Sammanfatta veckan, skriftligt digitalt
Filmer med efterföljande diskussioner
Spel där kommunikation och turtagning tränas
Läsa - instruktioner, läsa högt för vuxen/ upprepad parläsning, gemensam läsning av faktatexter, detaljerad läsning
Muntliga presentationer av eget arbete
Skriva gemensamma texter t.ex. återberättande text, beskrivande rapport, labbrapport, berättande text
Arbeta med sagor (böcker, filmer och texter) ur ett historiskt perspektiv
Drama
Bedömning
Se matris
Matriser
svenska 4-6 läsåret 20/21
Rubrik 1 |
|||
| Nivå 1
Kunskapskrav
Bedömning
|
Nivå 2
Kunskapskrav
Bedömning
|
Nivå 3
Kunskapskrav
Bedömning
|
|
|---|---|---|---|
|
Aspekt 1
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och medverka i att ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.
Så här bedöms du:
Du deltar i samtal under morgonsamlingar och diskussioner under lektionerna, t.ex. efter filmer vi sett och under VIP-lektioner. Du lyssnar och kan med stöttning ställa frågor, svara, uttrycka vad du vill och hur du känner.
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett delvis fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.
Så här bedöms du:
Du deltar i samtal under morgonsamlingar och diskussioner under lektionerna, t.ex. efter filmer vi sett och under VIP-lektioner. Du lyssnar och kan med viss stöttning ställa frågor, svara, uttrycka vad du vill och hur du känner.
|
Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att lyssna på andra och på ett väl fungerande sätt ställa frågor, svara och uttrycka önskan och känslor.
Så här bedöms du:
Du deltar i samtal under morgonsamlingar och diskussioner under lektionerna, t.ex. efter filmer vi sett och under VIP-lektioner. Du lyssnar och kan självständigt ställa frågor, svara, uttrycka vad du vill och hur du känner.
|
|
Ny aspekt
|
I samtalen bidrar eleven till att använda olika kommunikations- och samtalsregler.
Så här bedöms du:
Du kan med stöttning vänta tills det är din tur att prata och hålla dig till det ämnet samtalet handlar om.
|
I samtalen använder eleven olika kommunikations- och samtalsregler med viss säkerhet.
Så här bedöms du:
Du kan med viss stöttning vänta tills det är din tur att prata och och hålla dig till det ämnet samtalet handlar om.
|
I samtalen använder eleven olika kommunikations- och samtalsregler med säkerhet.
Så här bedöms du:
Du kan vänta tills det är din tur att prata och och hålla dig till det ämnet samtalet handlar om.
|
|
Ny aspekt
|
Dessutom kan eleven medverka i att planera och genomföra enkla muntliga presentationer.
Så här bedöms du:
Du kan med stöttning berätta för andra elever om ett arbete du gjort.
|
Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett delvis fungerande sätt.
Så här bedöms du:
Du kan med viss stöttning berätta för andra elever om ett land.
|
Dessutom kan eleven planera och genomföra enkla muntliga presentationer på ett väl fungerande sätt.
Så här bedöms du:
Du kan berätta för andra elever om ett arbete du gjort.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven kan med stöd av bilder läsa berättande texter med kända ord och bekant innehåll.
Så här bedöms du:
Du läser med stöttning korta instruktioner i en arbetsbok. Du läser med stöttning i någon bok, t.ex Stjärnsvenska bok när vi har upprepad parläsning.
|
Eleven kan med visst flyt läsa berättande texter med bekant innehåll.
Så här bedöms du:
Du läser med viss stöttning korta instruktioner i en arbetsbok. Du läser med viss stöttning, t.ex. via upprepad parläsning, ur någon bok, t.ex Stjärnsvenska bok.
|
Eleven kan med flyt läsa berättande texter med bekant innehåll.
Så här bedöms du:
Du läser instruktioner i en arbetsbok. Du läser högt för en vuxen och en kompis vid upprepad parläsning.
|
|
Ny aspekt
|
Genom att svara på frågor om innehållet visar eleven sin förståelse för texterna.
Så här bedöms du:
Med stöttning förstår du vad du ska göra när du läst korta instruktioner i en arbetsbok. Du visar att du förstår det du läst/blivit läst för genom att svara på frågor.
|
Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett delvis relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Så här bedöms du:
Med viss stöttning förstår du vad du ska göra när du läst korta instruktioner i en arbetsbok. Du visar att du förstår det du läst/blivit läst för genom att, med stöttning, kunna återberätta en text samt att svara på frågor.
|
Genom att svara på frågor om och återge delar av innehållet på ett relevant sätt visar eleven sin förståelse för texterna.
Så här bedöms du:
Du förstår vad du ska göra när du läst instruktioner i en arbetsbok. Du visar att du förstår det du läst genom att kunna på ett förståeligt sätt återberätta en text samt att svara på frågor.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven medverkar i att jämföra och beskriva olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll.
Så här bedöms du:
I samtal vi har under/efter högläsning av olika typer av texter, på samling eller so/no lektioner, visar du att du med stöttning ser likheter/olikheter mellan olika texttyper, t.ex. en berättande text och en faktatext.
|
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett delvis fungerande sätt.
Så här bedöms du:
I samtal vi har under/efter högläsning av olika typer av texter, på samling eller so/no lektioner, visar du att du med viss stöttning ser likheter/olikheter mellan olika texttyper t.ex. en berättande text och en faktatext.
|
Eleven jämför och beskriver olika sorters texter med bekant och elevnära innehåll på ett väl fungerande sätt.
Så här bedöms du:
I samtal vi har under/efter högläsning av olika typer av texter, på samling eller so/no lektioner, visar du att du ser likheter/olikheter mellan olika texttyper t.ex. en berättande text, en faktatext och en labbrapport.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven kan med stöd av bilder skriva ord och meningar.
Så här bedöms du:
Du kan skriva ord och enkla meningar till bilder t.ex. när vi arbetar i Writereader och när du skriver din beskrivande rapport om ett rovdjur. Du visar att du vet hur en mening är uppbyggd när vi skriver gemensamma texter, t.ex. när vi sammanfattar veckan, skriver labbrapport och berättande text.
|
Eleven kan skriva texter med flera meningar samt skriva texter till bilder så att text och bild samspelar.
Så här bedöms du:
Du kan skriva meningar till bilder t.ex. när vi arbetar med Writereader och när du skriver din beskrivande rapport. Du kan skriva en enkel berättelse och lägga till passande bilder. Bilden och din text förstärker varandra.
|
Eleven kan skriva texter med handling och tydligt innehåll
Så här bedöms du:
Du kan självständigt skriva texter, t.ex. sammanfatta veckan, berättelser, beskrivande rapport m.m. Det är lätt att förstå dina texter.
|
|
Ny aspekt
|
Dessutom medverkar eleven i att skriva och strukturera texter genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt.
Så här bedöms du:
När vi skriver texter gemensamt är du med och bidrar till vad och hur vi ska skriva. I dina texter har du, med stöttning, mellanrum mellan orden, använder punkt och stor bokstav.
|
Dessutom strukturerar eleven texterna på ett delvis fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt.
Så här bedöms du:
I dina texter använder du för det mesta mellanrum mellan orden, punkt och stor bokstav på ett korrekt sätt.
|
Dessutom strukturerar eleven texterna på ett väl fungerande sätt genom att använda mellanrum mellan orden, stor bokstav och punkt.
Så här bedöms du:
I dina texter använder du mellanrum mellan orden, punkt och stor bokstav på ett korrekt sätt.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven kan medverka i att skriva för hand och på dator och i att använda digitala skrivverktyg.
Så här bedöms du:
Du kan med stöttning skriva både på dator och för hand. På datorn kan du med stöttning använda t.ex. Writereader, rättstavningskontroll, claro read och/eller ljuda.
|
Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett delvis ändamålsenligt sätt.
Så här bedöms du:
Du kan med viss stöttning skriva både på dator och för hand. På datorn kan du med viss stöttning använda t.ex. Writereader, rättstavningskontroll, claro read och/eller ljuda.
|
Eleven kan skriva för hand och på dator och använder digitala skrivverktyg på ett ändamålsenligt sätt.
Så här bedöms du:
Du kan med skriva både på dator och för hand. På datorn kan du använda t.ex. Writereader, rättstavningskontroll, claro read och/eller ljuda.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven kan också bidra till resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer.
Så här bedöms du:
Du kan med stöttning samtala om olika texter som vi läser högt eller du läser själv. I samtalet visar du att du med stöttning kan återberätta och fundera över vilken tidsepok texten utspelar sig i.
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer.
Så här bedöms du:
Du kan samtala om olika texter som vi läser högt eller du läser själv. I samtalet visar du att du kan återberätta och fundera över vilken tidsepok texten utspelar sig i.
|
Eleven kan också föra välutvecklade resonemang om budskap och handling i olika typer av berättade texter från olika tider och kulturer.
Så här bedöms du:
Du kan samtala om olika texter som vi läser högt eller du läser själv. I samtalet visar du att du kan återberätta och fundera över vilken tidsepok texten utspelar sig i, du kan i samtalet ta olika perspektiv och/eller ta hänsyn till kulturen texten är skriven i.
|
|
Ny aspekt
|
Eleven kan medverka i att hämta information från givna källor och bidrar till resonemang om informationens användbarhet.
Så här bedöms du:
Du kan med stöttning hitta fakta om ett rovdjur och sammanställa det i sexfältaren. Du kan med stöttning fundera över om informationen är användbar.
|
Eleven kan på ett delvis fungerande sätt hämta information från givna källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Så här bedöms du:
Du kan med viss stöttning hitta fakta om ett rovdjur och sedan sammanställ det i sexfältaren. Du kan med viss stöttning fundera över om informationen är användbar genom att se vem som skrivit texten och varför.
|
Eleven kan på ett väl fungerande sätt hämta information från givna källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
Så här bedöms du:
Du kan på ett fungerande sätt hitta fakta om ett rovdjur och sammanställa det i sexfältaren. Du kan fundera över om informationen är användbar genom att se vem som skrivit texten och varför. Du kan också fundera över om det är något som påverkar textens trovärdighet.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
