Var är vi? /Vad ska läras? (Nuläge/syfte)

Barngruppen består av två åldersgrupper, 1 och 2 år. Vi har även introducerat 4 nya barn och kommer att introducera fler barn under oktober. Vi har flyttat in i våra nya lokaler och vill sätta våra gemensamma regler och rutiner.

Syfte:

Att ge varje barn förutsättningar att:

• Vara ansvarstagande och visa respekt för våra lärmiljöer och kompisar.
• Ta hänsyn till andras situation och vilja hjälpa andra. 

Var ska vi? (Mål, förmågor och vad ska barnen visa när vi har arbetat med området?

Kärnämnen/förmågor:

Koherens- att förstå sammanhang och kunna orientera sig. Intersubjektivitet- att vara tillsammans 

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi föregår med gott exempel och bemöter alla med respekt och lyssnar på barn och vuxna, tar ansvar för vår gemensamma miljö (fysisk, social och psykisk), hjälper de som vill och behöver hjälp. 

 
Vetenskaplig grund:

Lev Vygotskij hävdade att barnets utveckling hänger samman med den miljö det växer upp i. Vikten med den sociala omgivningens interaktion är dock det centrala i hans teorier kring individens kognitiva utveckling. Han menade att det inte går att skilja barnets utveckling och lärande åt. Det är när man deltar i ett sammanhang, en kontext, som lärandet äger rum. Lärandet ses som situerat, vilket innebär att lärandet sker i olika situationer och på olika vis beroende på sociala och kulturella sammanhanget. Den syn på lärande som Vygotskij främst förknippas med baseras på samspelet mellan människor och när det gäller att införliva ny kunskap är imitation och kommunikation det centrala. I interaktionen mellan människor utmanas tankarna och barnet erfar andras uppfattningar, vilket i sin tur utvecklar nya kunskaper. Vygotskij ansåg vidare att barn som vägleds av vuxna eller andra barn som är mer kunniga inom ett specifikt ämne, utvecklas bättre än vad de skulle ha gjort ensamma. Vygotskij menade med detta att socialt samspel absolut är den viktigaste drivkraften i barns utveckling.

Den proximala utvecklingszonen

För Vygotskij handlade inte lärandet om vilka begränsningar en individ hade, utan om vilka möjligheter en individ hade att lära sig om den fick rätt hjälp: 

"Han definierar således den närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn kan klara ensam och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan, t ex. en lärare eller en mera försigkommen kamrat. […] Det barnet kan göra nu med assistans kommer det senare att kunna göra ensam."

Perspektivet ger konsekvenser på hur lärandet bedöms. En god bedömning av ett barn eller en elevs kunskaper bör, enligt ett sociokulturellt perspektiv, inte endast grunda sig i den nuvarande faktiska kunskapen, utan även se till den potentiella utvecklingbarnet/eleven kan göra med rätt assistans.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Innan uppstarten gör vi en förbedömning på varje barn så att vi sedan kan bedöma om det blivit en progression. 

Utvärderingssätt:

Genom dokumentation, observation, reflektion tillsammans arbetslaget och med barnen.

Hur gör vi? (genomföra/dokumentera/reflektera)

• Vi kommer att undervisa i mindre grupper. 
• Vi kommer att använda oss av vår maskot Tintin som dramatiserar olika dilemman. Ex. Kasta med saker, putta kompisen, sätta sakerna på fel plats, ta den sak som kompisen har mm.
• Barnen får komma med förslag på lösningar.
• Läsa kompisböckerna: Vänta på din tur, Prata om det och Dela med dig. 

Aktiviteter:

 Delar in barnen i mindre undervisningsgrupper. Personalen skiftar grupp för att ge alla barn samma förutsättningar då vi har olika sätt att undervisa på. Personalen kommer att rikta barnens uppmärksamhet mot våra uppsatta mål.

Dokumentation/ kriterier

Dokumentation på gruppnivå, övergripande från undervisningen. Individnivå i Unikum med hjälp av bild, film och text där man ser ett förändrat kunnande hos barnet. 

Kriterierier