Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

Syfte:

Vi vill ge barnen förutsättningar att utveckla sitt språk och kommunikativa samspel. De ska ges möjlighet att öka sin språkliga medvetenhet i lekfulla sammanhang och få en förståelse för språkets betydelse.

Innehåll:

Vad är barnen intresserade av?

Vad har vi gjort de första veckorna under terminen?

Vi frågar barnen vad de tycker att ett språk är... Vad betyder språk för dig?

-det är text

-det är bokstäver

Många är intresserade av både siffror och bokstäver. Det är lätt att blanda ihop symboler. Siffror och bokstäver, vad är skillnaden?

Vi jämför, förklarar, sätter in det i ett för barnen meningsfullt sammanhang.

Vi har ofta bokstäver och siffror som ett undervisningsmaterial så att barnen ska känna igen, se likheter, skillnader och få en förståelse.

Vi pratar om olika ljud och hur de låter i munnen.

Hur formar vi tungan?

Vi utmanar barnen med olika språkljud som K och S.

När vi är i skogen letar vi naturmaterial och tittar oss omkring.

Finns det något som börjar på K och låter kk...

— kotte, säger ett barn.

Vi promenerade iväg och ställde oss och funderade, var växer kottar?

— i träd!

— i eken!

— Björk!

Till sist kommer någon på att det ju är i granen.

Men varför sitter de bara i toppen? Vi når ju inte!

På våra promenader stannar vi till och undersöker insekter, ekollon, blommor m.m Barnen är nyfikna och har bra frågor,

— äter ekorren ekollon?

— hur ser de ut inuti?

— vem har ätit på denna kotten?

Vi delar ekollonet och tittar. Paddan är också ett bra verktyg för att ta reda på fakta och visa barnen. Hur ser det ut när musen respektive ekorren har ätit på kotten? Det är ju här och nu de visar intresse. Efterråt reflekterar vi kring vad vi lärt oss och repeterar och kanske vi lär oss ännu mer.

Barnen har fått titta på bilder med kottar, igelkott, ekorre och ekollon.

Vilket är vilket egentligen? Vi har märkt att många barn blandar ihop begreppen. Ekollon blir ekorre, kotte blir igelkotten o.s.v

Vi läser våra olika ramsor, rimmar och arbetar med olika begrepp.

Vi skriver ord och namn på whiteboarden som barnen ljudar, ser skillnader och likheter, jämför och övar på att känna igen sitt eget namn.

Många visar intresse för att skriva, läsa och bearbeta det vi har pratat om, kul att se

Matematiska utmaningar

Vi har arbetat med matematiska utmaningar. Så roligt att se hur de verkligen jobbar med sitt uppdrag och försöker lösa uppgiften. Detta är uppskattat bland barnen. Några är snabba och vill ha fler uppdrag. Andra tar längre tid på sig, funderar, klurar och experimenterar. Många är också duktiga på att ge varandra råd och en hjälpande hand.

Här jobbar vi med både konkret och abstrakt tänkande. Begrepp, matematiska uträkningar, finna lösningar, använda sin fantasi, förmåga till samarbete, lyssna och förstå instruktion samt berätta hur man tänker.

Pinntavlor med matematiska begrepp

Barnen får i uppdrag att plocka fem pinnar i olika storlekar.
Vi reflekterar tillsammans med barnen hur de ser ut.
Några är smala och några är tjocka.
Vi pratar om motsatsord och konkretiserar olika begrepp.

Barnen tillverkar tavlor av sina pinnar där de lägger pinnarna efter storleksordning.

Skapa djur av löv

Vi plockar löv i skogen som vi sedan pressar. Barnen får vara konstnärer och skapa sina egna djurmotiv utav de olika bladformerna. 
De får tänka ut om det kanske är ett speciellt djur som de är intresserade av eller tycker om. Vi tar också lärplattan till hjälp för de barn som vill ha inspiration.
Barnen är kreativa och vi ser vilka förmågor de har att uttryck sig i bild.

Hur går vi vidare?

Barnen får reflektera och berätta om sitt djur. 
Vad är det för djur? 
Vad vet du om djuret? 
Vad äter det? 
Var bor det? 
Vad skulle du vilja lära dig mer om? 

Pedagogreflektion

Vi ser i barnens reflektioner att de har erfarenhet av de olika djuren de valt. 
De är nyfikna och vill leta upp fakta. De lyssnar på varandra och låter den som berättar om sitt djur tala färdigt. 
Barnen är intresserade av naturmaterial och vi har försökt få in detta i olika skapande utmaningar. 

Tungvrickarramsor och munmotorikträning

Analys

Vi ser att barnen har blivit medvetna om sitt eget och andras språk.
De jämför ljud, hittar likheter, leker med ljud, klappar stavelser, ljudar spontant,
skriver och är nyfikna på bokstäver. Många känner igen varandras namn och bokstäver.

Utifrån våra olika naturprojekt kan vi se en språklig utveckling hos barnen. De är intresserade av olika fakta och begrepp samt visar en större tillit till sin egen förmåga att samtala i grupp. De visar också hänsyn och lyssnar
på varandra.

Vi upplever att barnen tycker det är roligt att leka med språket på olika vis. De visar intresse genom att själva vara delaktiga med frågor och reflektioner. De kan sitta långa stunder i våra gemensamma undervisningsstunder.

Många har utvecklat sin språkliga rytmkänsla när vi klappar stavelser. 

Reflektion

Mångfalden av språkliga lekar och utmaningar har skapat en stor nyfikenhet och ny kunskap hos barnen.
En stor del av barnen har befäst kunskapen att rimma och de som ännu inte har knäckt koden visar ett stort intresse
och vetgirighet. De provar, frågar och leker med ljud.

Barnen uppmärksammar varandras språkljud, de har fått en medvetenhet om hur ljuden låter och ska låtas!

Munmotoriken är svår för en del av barnen. Tungvrickarramsor, blåsa, härma och olika munmotoriksagor är uppskattade 
men en utmaning för många.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?