Vikingatiden

Det kan vara svårt att föreställa sig en värld utan affärer, duschar och mobiltelefoner men inget av detta fanns under forntiden. Hur klädde sig människor när inte klädbutiker fanns och hur lagade de mat när ingen hade uppfunnit spisen ännu? Tänk vad förvånade forntidens människor skulle bli om de kunde resa i tiden och hälsa på hos oss med alla våra bekvämligheter. Häng med på en resa till en värld där Valhall lockade krigarna och människor ristade i sten för att berätta om sina äventyr.

Detta ska du lära dig

• Vilka källor som kan användas för att lära sig om historia.
• Hur vikingarnas vardag såg ut.
• Att förstå och använda historiska begrepp som till exempel träl, runskrift, Valhall och plundring. 
• Ritualer och myter från skandinavisk fornreligion samt spår av dem idag.
• Hur man skriver en återberättande text.

Så här kommer vi att arbeta:

• Se på filmer, anteckna och diskutera dessa.
• Skriva om asagudar.
• Läsa faktatexter tillsammans och enskilt samt göra uppgifter till texterna.
• Lyssna på radioteatern "Turid - en vikingasaga och diskutera denna.
• Högläsning av Kerstin Lundberg Hahn roman "Kolvinge".
• Parläsning av olika sagor och myter om asagudar.
• Skriva en vikingadagbok.

Arbetet kommer att bedömas genom att:

• Se hur aktiv du är på lektionerna och hur du bidrar i diskussioner.
• Se hur du löser uppgifterna du får av din lärare, bl.a. text om asagud, uppgifter på Clio samt veckoquiz.
• Läsa din vikingadagbok för att se hur du kan använda historisk fakta och begrepp som du har lärt dig och för att se hur du behärskar skrivregler som till exempel stor bokstav och skiljetecken.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• välja och använda språkliga strategier,

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.