Projekt 20/21 Havsanemonen

Här planerar vi för vårt tema/projekt om boken Promenad under läsåret ht 20/vt 21

Var är vi ?

Havsanemonens barngrupp består av 20 barn i åldrarna 3-5, varav 15 pojkar och 5 flickor. Vi har 9 flerspråkiga barn och 4 barn med annat modersmål än svenska. Vår barngrupp består av 4 treåringar, 11 fyraåringar och 5 femåringar. Under höstterminen har 2 nya barn börjat hos oss. På avdelningen arbetar tre förskollärare 100 % och en språkpraktikant fyra eftermiddagar i veckan.

Under 3 års tid har vi fortbildat oss i Läslyftets olika moduler och fortsatt vårt arbete med böcker och högläsning utifrån en gemensam bok. Detta har gett positiva effekter på förskolan utifrån en fortbildningskultur, undervisningskultur och barnens förändrade kunnande. Vi har även arbetat tillsammans med biblioteket och kulturförvaltningen och kopplat estetiska lärprocesser och scenkonst till vårt projekt och de kommer vi arbeta vidare med .

Vi  fortsätter med detta arbetssättet och har efter en omröstning i arbetslagen valt boken ”Promenad”. Vi provar ett gemensam dokument för yngrebarnen och ett för äldrebarnen. Detta gör vi för att hjälpas åt med gemensamma förväntade effekter och öka vårt kollegiala lärande tillsammans . 

Förförståelse inför projektet : 

Vi har i läslyftets texter fått ny kunskap om hur barnen tar till sig vår undervisning. Detta tar vi med oss nu och utgår ifrån de olika barnens erfarenhetsvärldar och att barn behöver ha både fakta (foto på olika hus) och fiktion (målade bilder på husen i boken) för att kunna expandera sitt lärande - faktion.

Vart ska vi ?

Lpfö -18  och BUF :s språk och matematiska målbilder 

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Vilka är våra förväntade effekter av arbetet i projektet?

Språk : barnen har ökat sin begreppsliga förmåga , fått erfara att språkleka . Ökat sin nyfikenhet för flerspråkighet genom Polyglutt och TAKK kopplat till projektet, koppling mellan fiktion och fakta.

Matematik: att barnen har fått ökad matematisk förmåga kopplat till kartor, orientering, rumsuppfattning, prepositioner, Fått begrepp för ordningstal , geometriska former och att jämföra likheter och olikheter.

Estetiska lärprocesser: att barnen har fått erfara estetik genom musik och skapande även digitalt . Fått kännedom om olika material och tekniker.

NO: att barnen har fått en expanderad förståelse för naturvetenskapliga verb kopplat till rymden , hållbar utveckling, vatten, djur och natur

IKT: att barnen har fått erfara IKT genom green screen, provat på olika appar som t.ex Google Earth, Google Maps och skapa musik / filmer.

Hur gör vi ?

Vi startar projektet (juni-20) med att de olika husen har satts upp på väggen i ateljén med frågan Vem bor här? Vi vill skapa nyfikenhet och förväntan om vad som kommer att hända nästa läsår.

Lärmiljö

Vi kommer utforma rummen utifrån karaktärerna i boken. Ett djur- och naturrum för Jenny och Frilufts-Berra, ett rymdrum för Rymd-Elmer och ett musikrum för Glitter-Kenneth. Dykar-Berits rum kommer vara i tvättrummet och Sop-Gunilla håller till i ateljén.

Augusti: För att utveckla barns resonemangsförmåga får varje barn rita och berätta om vem de tror bor i ett av husen eller i flera av husen. Barnen får använda tunna tuschpennor och linjal som artefakter. Vi samtalar om likheter/olikheter (färg, form, ordningstalet etc) på husen. Vi sätter upp teckningarna på en samlad vägg. Tanken är att vi återkommer till hus-ritandet längre fram under projektet för att se barnens förändrade kunnande.

September/Oktober: Vi samtalar och observerar barns tankar och kunskaper om hus, genom samtalsbilder vid matbordet. För att utvidga barns kunskap i IKT, förmåga att orientera (avstånd) sig. Barnen får skärmdumpa bilder på sina hus och placera in dem på en Halmstadkarta på väggen.

Kick off: Boken presenteras genom en promenad på neregården. Barnen får gå igenom en portal för att komma till en magisk värld. Med hjälp av en karta får barnen (i smågrupper) leta efter lådor som representerar varje hus. Exempel på frågor som kan ställas vid varje hus/låda. Vem tror ni bor här? Vad tycker hen om? Vad har hen i sitt hus? Boken läses under promenadens gång. 

Oktober: Utifrån FriluftsBerra undervisas barnen i naturkunskap bla promenad i skogen, samla naturmaterial, designa tittburkar, forska kring ekorren. Utifrån DjurJenny skapas en lärmiljö med veterinär ochdjur.

Vi samlar barnens tankar kring GlitterKenneths rum och utifrån det så intresserar  sig barnen för instrument. Vi benämner olika instrument, sätter upp bilder med begrepp och takk. Barnen får sedan rita ett instrument. Barnen designar, konstruerar och målar ett valt instrument tex trumma, Xylofon, munspel, mikrofon och trumpet. 

November: Vi tittar på en saga som handlar om igelkottar. Vi lär oss lite om vad de äter och tycker om. Därefter får barnen skapa igelkottar i grålera och får studera foton för att få syn olika detaljer.

Vi avslutar arbetet med Glitter-Kenneth som skickar inbjudan till disco. Barnen får dansa loss och vi spelar tillsammans på våra egentillverkade instrument.

I vår undervisning i musik har vi samling med rytmikinstrument. Barnen får lyssna, spela och lära sig de olika begreppen. (dirigent, triangel, marraccas). I appen ”GarageBand” spelar vi på digitala instrument.

Vi får se musikteatern "En historia om en sång". Vi träffar ”ljudskötarna” Anna och Sofia som öppnade upp sin ljudkoffert, där vad som helst kan gömma sig. Barnen får hjälpa till med ljud och sång på olika språk.

Utifrån läslyftets text om poesi och språklek riktar vi vår undervisning mot poesi. De äldre barnen får skriva olika dikter om tex instrument, Nissen, igelkotten. Dessa dikter blir en poesibok

Januari:

Vi tar vara på snön som ligger:

•Några barn får i uppgift att samla på sig olika former av naturmaterial. Varje barn får välja en utav dessa att lägga i en låda med vatten. Vad kommer sjunka? Vad kommer flyta? Vad händer om vi ställer ut lådan över natten? Barnen ställer intressanta hypoteser. Dagen efter tar vi oss en ny titt och vi skapar en istavla.
•Vi fyller ballonger och handskar med vatten och låter dem hänga ute i ett träd över natten. Barnen får ställa hypoteser igen. Vad kommer hända? Vissa tror de skulle explodera, någon annan att de skulle växa.

•Vi ställer in snö i frysen. I juni ska vi se vad som har hänt

Nu riktar vi vår undervisning mot rymden. Vi får besök av Rymd-Elmer som berättar att hans rymdraket gått sönder. Barnen får i uppdrag att bygga en ny åt honom. Barnen får komma med förslag på hur bygget ska gå till RymdElmer frågar vad barnen kan om rymden. 
Vi skriver brev till vårdnadshavare och startar upp ett samarbete med att samla mjölkpaket. Barnen får titta på olika rymdfilmer där de tex får veta hur en raketuppskjutning går till.  Vi lär oss begrepp såsom astronaut, nedräkning och olika planeter. Barnen får efter filmen i uppdrag att teckna en rymdraket.

Vi lär oss några sånger/ramsor om rymden såsom ”Jag är en astronaut”, Boomshaboom”. Vi använder oss av appen polyglutt  

Rymd- Elmer har får ett eget rum där rymdraketen byggs. I rummet finns solsystemet, namnen på planeterna och olika teckenkort.

Det finns bilder på astronauter och vi samtalar med barnen utifrån genusperspektiv. Vi pratar om Christer Fuglesang och visar film om när han äter godis i rymdraketen.

Utifrån vårt värdegrundsarbete väljer vi att utgå ifrån karaktärerna i boken Promenad. Tillsammans med barnen tittar på två korta filmer där FriluftsBerra, DjurJenny och GlitterKenneth är i olika konfliktsituationer. Vi ber sedan vårdnadshavare att titta tillsammans hemma (se aktionsfråga).

Februari:

Barnen skapar sina egna rymdraketer av toalettrullar som får flyga runt i vår stjärnhimmel.

Vi utmanar några barn att skriva brev till RymdElmer där de kan ställa frågor om rymden.

Vi får besök av RymdElmer riktar vår undervisning mot geometriska former. Han berättar om fyra av dem, triangel, kvadrat, cirkel och rektangel. RymdElmer berättar att barnen ska få använda formerna för att skapa raketer. Det andra uppdraget är att barnen får vara "formspanare" på avdelningen. De får samarbeta, leta den formen som de har i handen och dokumentera med lärplattan. Här får vår undervisning stöd av digitala artefakter.

I undervisningen om geometriska formerna fortsätter vi med "gömma något under en form, bygga former av glasspinnar och klippa ut formgubbar. Vi pratar om de olika formerna vi se i vardagen tex vid matbordet.

Mars:

Vår undervisning i digital kompetens riktar vi mot Green screen, och på så vis "besöker" vi rymden. Barnen får fundera på hur detta är möjligt, varför har vi grönt tyg?

April: Utifrån vår karaktär Sop-Gunilla riktar vi vår undervisning mot hållbarutveckling genom att barnen får så fröer i återvinningsmaterial samt att vi går på skräpplockarpromenader.

Hur blev det ?

Språk:

• De äldre barnen har fått erfara att skapa poesi
• Barnen har ökat sin begreppsliga förmåga kopplat till projektet, ex olika instrument, rymden, natur.
• Barnen har fått erfara att språkleka genom rim och ramsor.
• Ökat sin nyfikenhet för flerspråkighet genom Polyglutt och TAKK kopplat till projektet, koppling mellan fiktion och fakta. Barnen har ökat sitt intresse för språk. Pga omständigheterna tar vi med oss TAKK kopplat projekt nästa läsår.
• vi har inte uppnått vårt mål i flerspråkighet genom polyglutt och TAKK, som vi tänkt.
• vi behöver förbättra och utveckla vårt arbete kring flerspråkighet 

Matematik:

• Barnen har fått ökad matematisk förmåga kopplat till kartor, orientering, rumsuppfattning, prepositioner
• Barnen har fått upp en nyfikenhet för ordningstal och nedräkning
• Barnen har fått en ökad kunskap om geometriska former och de använder dem i vardagliga situationer
• Barnen har fått en erfarenhet kring likheter och olikheter

Estetiska lärprocesser:

• Barnen har fått erfara estetik genom musik och skapande, även digitalt (detta mål tar vi med oss till nästa termin, speciellt sång och skapande digitalt.
• Barnen har fått kännedom om olika material och tekniker.

NO: 

• Barnen har fått ett expanderat kunnande om rymden (ex raketer, planeter, stjärnor, astronauter).
• Genom vår riktade undervisning i hållbar utveckling har barnen blivit uppmärksamma på skräp i naturen och vikten av att inte skräpa ner för djuren och naturens skull.
• Att få uppleva med alla sinnen i naturen skapar intresse och barnen blir måna om att värna om naturen.
• begrepp kopplat till vatten och hav
• flyta sjunka, ställa hypoteser
• hållbar utveckling, återvinning (göra papper)

IKT: 

• Barnen har visat ett ökat intresse för kartor och husbyggen utifrån vår undervisning genom Google Earth
• Green screen skapade förundran och samtal kring digitalitet och verklighet, alla avdelningar har dock inte jobbat med detta
• Barnen har varit på formjakt med CamQuest

varierad undervisning. Digitalt, lekar, skapande.

vi behöver bli bättre på flerspråkighet.

Positivt: många olika teman att grotta ner sig i, karaktärerna fångade barnen.
Negativt: boken var för bred, det blev spretigt. 

Läroplansmål

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,