Likabehandling

Sandarne förskolas
plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Fastställd 20200918

 

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Förskola

Ansvariga för planen
Förskolans personal.

Värdegrundsuppdraget                   

”Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara”. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person” 

Sveriges grundlag 1 kap 2 § 5 stycket

Förskolans vision                               

I förskolan ska alla känna sig trygga och respekterade som de är. Ingen ska bli diskriminerad eller kränkt och barn och personal skall behandla varandra på ett respektfullt sätt. Alla barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna och trygga på Söderhamns kommuns förskolor.

All personal på Söderhamns kommuns förskolor tar kraftigt avstånd från och arbetar aktivt för att förhindra alla former av kränkningar och diskriminering utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion, annan kultur och andra språkgrupper, sexuell läggning, ålder och funktionshinder. Detta gäller barn emellan, mellan barn och personal och personal emellan. Alla människor har lika värde.

Barnens delaktighet                                               

I samband med kartläggningen går de äldre barnen trygghetsvandringar med personalen på förskolan. De yngre barnen observeras i verksamheten. Vi har återkommande reflektioner tillsammans med barnen och arbetar i demokratiska former. På förskolan har vi även barnråd med barnen.

Vårdnadshavarnas delaktighet     

På utvecklingssamtal, drop in fika, familjekvällar och via Unikum ska vårdnadshavare bjudas möjlighet att lyfta frågor som rör likabehandlingsarbetet. Vårdnadshavare får också svara på en trivsel-och trygghetsenkät. Den färdiga planen finns på förskolans hemsida. Den presenteras också på Unikum i oktober.

Personalens delaktighet                  

Personalen deltar i kartläggningsarbeten, utbildningar och gruppdiskussioner under hela året. Den färdiga planen presenteras på arbetsplatsträffen i oktober.

Förskolans arbete med likabehandling             

Förskolan granskar sin verksamhet ur ett likabehandlingsperspektiv kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna en gång per år. Utifrån granskningen formuleras mål och insatser kopplade till de utvecklingsområden och risker som identifierats. Arbetet med det förebyggande arbetet och de aktiva åtgärderna utförs månadsvis, dokumenteras och följs upp i mallen ”dokumentation likabehandling”.

Utvärdering av fjolårets plan

2019/2020

I arbetet med de förebyggande aktiva åtgärderna för året 2019/2020 har vi sett att det periodvis har blivit grupperingar i barngruppen, speciellt bland de äldre barnen. Områdena som grupperingarna har rört sig om är bland annat vad barnen har på sig för kläder och vad de är bra på. Detta har speciellt rört sig om en grupp äldre killar.

Vi har även upplevt att flera barn har en dålig självkänsla så detta är någonting vi måste arbeta vidare med. Personalen upplever att de skulle vilja ha mer kunskaper inom det området.

All personal dokumenterar inte arbetet med de aktiva åtgärderna och detta måste bli bättre. Det händer allt för ofta att det istället förs diskussioner muntligt vilket i förlängningen blir svåra att komma ihåg. Alla måste tänka på att dokumentera likabehandlingen samtidigt som reflektioner görs i de övriga prioriterade målen.

I arbetet med de främjande åtgärderna har det arbetats mycket med att undvika kränkningar och med diskrimineringsgrunderna kön och ålder med bra resultat. Detta kan vi se genom att det inte uppstår konflikter på grund av detta. Personalen behöver tänka på att vara mer närvarande med barnen i leken istället för att göra kringuppgifter som inte är absolut nödvändiga. På så sätt kan vi vara med i barnens lek vid behov eller förebygga fler konflikter.

Vårdnadshavarna har varit delaktig genom Unikum och genom diskussioner. Barnen har varit delaktig i verksamheten men vi kan arbeta med dem mer medvetet, bland annat genom att framkalla situationer där barnen ställs inför olika dilemman och vara mer närvarande i leken. Det finns vårdnadshavare som inte vet vad all personal heter, vi måste vara bättre på att presentera oss, kanske med namnskyltar, bilder i hallen och på unikum och presentationer vid olika sammankomster.

Det har varit väldigt få vårdnadshavare som har frågat efter utvecklingssamtal eller föräldraråd. Vi tror att det beror på att vi varit närvarande med dem och informerat vid behov, till exempel vi större förändringar eller funderingar kring barnen. Även Unikum är ett bra verktyg för att synliggöra och informera vårdnadshavare.

Att arbeta vidare med kommande läsår är barnens självkänsla och att stärka barnets jag känsla. Att känna att jag är viktig, mina tankar och åsikter är viktiga, jag vågar säga nej om någon gör något eller säger något som jag inte tycker är okej.  Vi måste även bli bättre på dokumentationen över de förebyggande aktiva åtgärderna. Alla har omedvetet arbetat med det, men tyvärr inte haft dokumentation som styrker detta.

Fokus 2020/2021

Under kommande läsår kommer vi fokusera på att arbeta med barnens självkänsla och att all personal ska arbeta med aktiva åtgärder med tillhörande reflektion och analys.

2019/2020   I arbetet med de förebyggande aktiva åtgärderna för året 2019/2020 har vi sett att det periodvis har blivit grupperingar i barngruppen, speciellt bland de äldre barnen. Områdena som grupperingarna har rört sig om är bland annat vad barnen har på sig för kläder och vad de är bra på. Detta har speciellt rört sig om en grupp äldre killar.   Vi har även upplevt att flera barn har en dålig självkänsla så detta är någonting vi måste arbeta vidare med. Personalen upplever att de skulle vilja ha mer kunskaper inom det området.   All personal dokumenterar inte arbetet med de aktiva åtgärderna och detta måste bli bättre. Det händer allt för ofta att det istället förs diskussioner muntligt vilket i förlängningen blir svåra att komma ihåg. Alla måste tänka på att dokumentera likabehandlingen samtidigt som reflektioner görs i de övriga prioriterade målen.   I arbetet med de främjande åtgärderna har det arbetats mycket med att undvika kränkningar och med diskrimineringsgrunderna kön och ålder med bra resultat. Detta kan vi se genom att det inte uppstår konflikter på grund av detta. Personalen behöver tänka på att vara mer närvarande med barnen i leken istället för att göra kringuppgifter som inte är absolut nödvändiga. På så sätt kan vi vara med i barnens lek vid behov eller förebygga fler konflikter.   Vårdnadshavarna har varit delaktig genom Unikum och genom diskussioner. Barnen har varit delaktig i verksamheten men vi kan arbeta med dem mer medvetet, bland annat genom att framkalla situationer där barnen ställs inför olika dilemman och vara mer närvarande i leken. Det finns vårdnadshavare som inte vet vad all personal heter, vi måste vara bättre på att presentera oss, kanske med namnskyltar, bilder i hallen och på unikum och presentationer vid olika sammankomster.   Det har varit väldigt få vårdnadshavare som har frågat efter utvecklingssamtal eller föräldraråd. Vi tror att det beror på att vi varit närvarande med dem och informerat vid behov, till exempel vi större förändringar eller funderingar kring barnen. Även Unikum är ett bra verktyg för att synliggöra och informera vårdnadshavare.   Att arbeta vidare med kommande läsår är barnens självkänsla och att stärka barnets jag känsla. Att känna att jag är viktig, mina tankar och åsikter är viktiga, jag vågar säga nej om någon gör något eller säger något som jag inte tycker är okej.  Vi måste även bli bättre på dokumentationen över de förebyggande aktiva åtgärderna. Alla har omedvetet arbetat med det, men tyvärr inte haft dokumentation som styrker detta.       Fokus 2020/2021   Under kommande läsår kommer vi fokusera på att arbeta med barnens självkänsla och att all personal ska arbeta med aktiva åtgärder med tillhörande reflektion och analys.

Främjande insatser

Kränkningar Mål I förskolan ska ingen bli utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling som handlar om ett uppträdande som kränker en annan människas värdighet. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Personalen försöker vara lyhörda och är närvarande i barnens lekar och aktiviteter så vi får en uppfattning om attityden i gruppen. ·        I situationer där det uppstår en kränkande handling försöker personalen prata med barnen om själva innebörden av kränkningen. ·        Vi läser böcker och samtalar med barnen om hur vi beter oss mot varandra. ·        Vi har kontinuerliga samtal i arbetslagen om vad en kränkning är.  Indikatorer ·        Enkäter. ·        Barnen agerar utifrån respekt och förståelse för alla människors lika värde. ·        Dokumentationer.

 

Kön Mål Att vara goda förebilder genom ett förhållningssätt som bryter traditionella könsmönster och utmanar våra normer. Vi vill att barnen i förskolan ska känna att de själva äger rätten att definiera sitt kön och att de respekteras som individer. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Vi i personalen vågar påminna varandra att hela tiden vara goda förebilder för barnen. ·        Vi har aktivt valt böcker som vi läser för barnen och vi för dialoger med barnen om olika könsnormer.  Indikatorer ·        Barnen leker med normbrytande material och väljer normbrytande böcker. ·        Barnen kan välja en kompis av ett annat kön.

Könsöverskridande identitet och ursprung Mål Alla barn på förskolan ska känna att de inte definieras efter sin biologiska könstillhörighet utan för den de är. Ingen ska behöva utstå kommentarer av negativ art på grund av hur den väljer att uttrycka sin identitet. Personalen ska vara goda förebilder och bryta traditionella könsmönster. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Vi i personalen försöker aktivt att inte könsbestämma barnen när vi pratar dem. ·        Vi i personalen vågar påminna varandra att hela tiden vara goda förebilder för barnen. ·        Vi samtalar aktivt med barnen om att våga vara sig själv och vara stolt över den man är.   Indikatorer ·        Barnen leker med normbrytande material. ·        Det finns böcker och bilder som är könsöverskridande att tillgå för barnen.

 

Etnisk tillhörighet Mål Vi ska uppmärksamma att alla människor har en etnisk tillhörighet och att man kan ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Personalen har samtal med barnen om att alla är lika värda även om man har olika ursprung. ·        Vi läser böcker som handlar om personer med olika etniska tillhörigheter. Indikatorer ·        Det finns material, böcker och bilder från olika etniciteter på förskolan. ·        Barnen leker med varandra oavsett etnicitet.

Religion eller annan trosuppfattning Mål Förskolan ska arbeta främjande för att barnen ska känna stolthet över sig själva oavsett religion och trosuppfattning, till exempel ateism. Personalen ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet, respekt och synliggör olika religioner och trosuppfattningar. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Personalen har samtal med barnen om att alla är lika värda även om man har olika ursprung. ·        Vi läser böcker som handlar om personer med olika religioner. ·        Personalen visar samma nyfikenhet för alla barn till exempel om religion, kön, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. ·        Reagera och aldrig tillåta kränkande ord. ·        Vi läser böcker, ser filmer, sjunger sånger från olika religioner.    Indikatorer ·        Det finns böcker och bilder från olika religioner på förskola. ·        Barnen leker med varandra oavsett bakgrund.

Funktionsnedsättning Mål Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. All berörd personal ska ha kunskap och insikt om hur det är att leva med de funktionsnedsättningar som kan finnas på förskolan. Personalen ska arbeta för att få barnen får förståelse för att alla inte har samma förutsättningar men att alla är lika mycket värda. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Att personalen ska vara öppen för olika lösningar istället för problem. Vi arbetar för att funktionsnedsättningar inte ska ses som något avvikande eller annorlunda utan att alla människor kan bidra med något till en grupp. ·        Personalen ska uppmärksamma barnens förmågor och kompetenser och planera verksamheten efter detta. ·        Alla barn ska ha rätt till ett språk. Indikatorer ·        Barnen är hjälpsamma och är medvetna om att alla har olika behov. ·        Att alla barn kan delta vid alla aktiviteter. ·        Alla barn ska kunna kommunicera och kunna göra sin röst hörd.

Sexuell läggning Mål Förskolan ska aktivt arbeta för att bryta normen om heterosexualitet som det självklara och tvåsamhet som en självklar norm. Personalen ska synliggöra och bejaka olika familjebildningar och bemöta alla familjekonstellationer med lika respekt. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Genom att skapa en samsyn i personalgruppen angående sexuell läggning och olika familjekonstellationer kan vi bemöta situationer då det blir en diskussion i barngruppen. ·        Vi ska uppmuntra alla former av vänskap mellan barnen utan att komma med värderingar och åsikter kring kön och kärlek varken till barnen eller mellan de vuxna.  Indikatorer ·       Att barnen inte reflekterar över eventuella normbrytande sexualitet och familjekonstellationer. ·       Det finns normbrytande böcker och material på förskolan.

Ålder Mål Förskolan ska ge förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar som baseras på ålder. Alla barn ska erbjudas en verksamhet som täcker deras intressen och förutsättningar. Insats ·        Förskolan strävar efter att arbeta normkreativt och belysa aktuella situationer ur ett intersektionellt perspektiv. Barnen ska känna att vi är ett gemensamt vi, även om jaget ibland tillhör olika grupper och olika situationer och kontext (intersektionellt perspektiv; alla diskrimineringsgrunder innefattar det här). ·        Personalen ska aktivt arbeta för att inte kategorisera in barnen efter deras ålder. Till exempel att inte anta att de äldre barnen kan klä på sig själv, äta själva och att vi inte antar att de yngre barnen inte kan texten till sången eller klättra upp på klätterställningen. ·        Personalen ska våga utmana varandra och föra en dialog om vårt arbetssätt. Indikatorer ·       Att ha tvärgrupper med barn i olika åldrar. ·       Anpassar och utmanar aktiviteterna efter individerna. ·        Barnen väljer kompisar utan att reflektera över vilka åldrar de är i.

 

 

Rutiner för akuta situationer     

Policy

På vår förskola råder en nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Det omfattar alla som befinner sig på vår förskola – barn, personal, vårdnadshavare och besökare. Vi behandlar varandra med respekt. Alla ska känna sig välkomna och trygga på vår förskola.

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inomhus och utomhus. Det är alltid pedagoger närvarande och delaktiga i barnens aktiviteter. Vi lyfter frågan om trivsel till exempel på utvecklingssamtal, barnforum, barnintervjuer och föräldraforum.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Barn och vårdnadshavare kan vända sig till en i personalen som de känner förtroende för, eller direkt till rektorn. Sker kränkningarna mellan personal eller mellan personal och barn ska rektorn kontaktas för vidare utredning av kränkningen.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

Pedagogerna avbryter den kränkande handlingen. Det förs samtal med alla inblandade. I vissa fall kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd och utagerad. Vid grövre och återkommande kränkningar ska pedagog alternativt rektor ha samtal med barnens vårdnadshavare. Kränkningen anmäls och utreds enligt fastställd rutin. Utredning av kränkning upprättas av ansvariga pedagoger, där även vårdnadshavarna är delaktiga. Arbetet dokumenteras fortlöpande. Samtliga pedagoger på förskolan informeras. Vid allvarliga fall görs orosanmälan till socialförvaltningen. Ärendet avslutas när den utsatte/vårdnadshavaren anser att det är utagerat och att förskolesituationen känns bra.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

Pedagogerna stoppar den kränkande handlingen. Vårdnadshavare/vuxen i förskolan/annan vuxen dokumenterar och överlämnar till förskolechef för vidare utredning.

Rutiner för uppföljning

Observationer sker i verksamheten. Vid kränkning mellan barn utförs observation i första hand av personalen. Gäller det en personal som kränkt ett barn utför rektorn observationen. Dokumentation sker under hela förloppet och skickas till rektor. Uppföljande samtal med berörda för att säkerställa att den kränkande behandlingen upphört.

Rutiner för dokumentation

All personal i verksamheten ansvarar för att arbetet dokumenteras och skickas till rektor.

Ansvarsförhållande

Alla på förskolan har ansvar för att i ett första skede stoppa den kränkande behandlingen. Rektor är ansvarig och ska kontaktas vid återkommande kränkande behandlingar.

Anmälan och utredning av kränkning

Konstaterad kränkning ska anmälas och utredas enligt kommunens rutin, mall för detta finns i word.