Historiebruk

Hur används historia idag? Vad använder vi historia till och varför? Det ska vi kika närmare på under det här området som heter historiebruk.

Planering

v.39 Fredag: 

      Genomgång: Vad är historiebruk?

                Uppgift: Analysera reklambild.

 

v.40 Måndag:  Dokumentär om vikingarna. 

       Fredag: Svanbergs text om Vikingarna.      

 

v.41  Måndag:  Läs källorna som behandlar Vikingarna; Utdrag ur inledning till den Swänska historien, från 1731 och Utdrag ur Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar I från 1908: Fyrisvalls säd

         Fredag:  Återkoppling till Svanbergs text om vikingarna och källorna. Exempel     på estetiskt  historiebruk diskuteras. 

 

 

   v. 42 Måndag Fördjupning historiebruk/ repetera. 

 

v.42 Fredag Analys av historiebruk utifrån vikingarna

Föreläsning historiebruk: 

Föreläsning historiebruk

 

 

Här kan du läsa om de olika typerna av historiebruk:

Olika historiebruk.docx

 

 

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

Uppgifter

Historiebruk - öva begreppen

Inlämningsuppgift historiebruk

Syfte: Uppgiftens syfte är att eleven ska lära sig vad de olika typerna av historiebruk innebär.

Betygskriterier: Eleven förklarar med egna ord vad de olika historiebruken innebär och ger ett exempel på hur det används.

Uppgiftsinstruktion: Förklara vad de olika historiebruken går ut på och ge ett exempel på hur de kan användas.

Exempel:

Moraliskt historiebruk: Det både granskar historien och lyfter upp orättvisor. Det är när historia används för att inte upprepa samma hemska handling fler gånger. Ett exempel på det är när organisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime) som arbetar mot hedersrelaterat våld lyfter fram årsdagen av Fadimes mord som ett avskräckande exempel för att det inte ska hända igen.

Förklara:

Politisk och pedagogiskt historiebruk:

Existentiellt historiebruk:

Kommersiellt historiebruk:

Estetiskt historiebruk:

Vetenskapligt historiebruk:

Fråga om du behöver hjälp!

Historiebrukanalys

Ni ska skriva en analys av hur vikingarna har använts i historien och används idag.

Er uppgift är alltså att koppla historiebruk med vikingarna.

Till er hjälp kommer ni att ha tillgång till Svanbergstext om vikingar och de två historiska källorna om vikingarna. Dessa texter har bearbetats innan analystillfället, se uppgifter.

Tänk på att du behöver kunna de olika typerna av historiebruk till analysen.

Analysen skrivs i exam.net.

Vikingar - historia och historiebruk

1. Läs först Svanbergs text om vikingarna.
2. Besvara frågorna här nedan. Gör det direkt i uppgiften.

Vikingar.pdf

Instuderings- och reflektionsfrågor till texten

1. Vad menar Svanberg kan ha varit den ursprungliga betydelsen av begreppet “viking”?

2. Hur kommer det sig att många av de idéer och föreställningar om vikingatiden som vi har idag, kom till under 1800-talet?

3. Hur kommer det sig, tror du, att den moderna arkeologiska forskningen inte kunnat punktera många av de myter som hänger ihop med vikingatiden, och förändra vår bild av den historiska perioden?

4. Vad var kännetecknande för bygderna och småsamhällena i Skandinavien under vikingatiden?

5. Titta på kartan i texten över sydöstra Skandinavien. Vilka av de geografiska namnen känner du igen? I vilka sammanhang används de moderna motsvarigheterna till namnen idag?

6. Fredrik konstaterar att det inte fanns någon homogen grupp av människor som vi kan referera till som “vikingar” eller “svenskar” under perioden. Hur ska vi då tala om eller referera till de människor som levde under vikingatiden? Kom med olika förslag.

7. Svanberg menar att vikingatiden var inledningen på en omfattande historisk förändringsprocess som i grunden omvandlade det som senare kom att bli Sverige. Vilka kan drivkrafterna varit under vikingatiden? Vilka blev konsekvenserna av denna förändring?

8. Svanberg konstaterar att myten om den manlige krigaren fått ge namn åt perioden vikingatiden. Vad borde vikingatiden kallas om vi skulle döpa om den – med tanke på de perspektiv på vikingatiden som lyfts i texten? Kom med förslag och argumentera för dem.

9. Vilken är Svanbergs huvudpoäng? Vad vill författaren förmedla med texten om vikingatiden?

Vikingar - historiska källor

1. Läs de två historiska källorna om vikingar.
2. Besvara frågorna som kommer efter respektive källa.

Källa 1: Inledning till Swänska historien, från 1731

Nedan följer ett utdrag ur en svensk historiebok som är författad innan de moderna idéerna om vikingen formulerats. I texten förekommer inte begreppet viking, utan perioden refereras till som den förkristna eller hedniska tiden, vilken beskrivs som mörk och människorna som moraliskt förtappade. Det här utdraget bildar en tydlig kontrast mot de texter som skrivs drygt 150 år senare. Texten utgörs av en kort transkription, som kan vara en utmaning för yngre elever att läsa.

Utdrag ur Inledning till den Swänska historien, från 1731

“VI Kapitel

Den hedniska avgudatjensten och den kristna lärans införande i Swerige

Om wåra förfäder hafva vid sin hitkomst haft någon kunskap om den sanna Gudens dyrkan, eller om de förlorat den samma förr än de kommit inn i Swerige är ovisst. Men att de varit i det blinda hedniska mörkret stadde, och dyrkat kreaturen i stället för skaparen, är en alltför beklagelig sanning.” […]

“Uti hvad för blindhet och mörker våra hedniska förfäder sträfvade, hafva vi i föregående forteligen skådat. Genom Guds stora och obeskrifliga Nåd skedde, at, år 829 efter Christi födelse, den Christna Läran blef i vårt Fädernesland införd, genom den Romerska Keijsaren Ludovici Pii sorgfällighet, som insände Ansgarium, en Benedictiner-Munch, at här utsprida och fortplanta Den Christna Läran, hvilket han äfven med stor nit och åhåga gjorde, först i Konung Biörn den tredies tid, uti Biörkö stad och de omliggande orter, och inkom andra resan uti Konung Olof Trätäljas tid som då på Biörkö stadder var. Efter Ansgarii bortgång hade väl den Christna Läran stor motgång och låg aldeles under.”

“VII Kapitel

De gamla och änn öfliga bröllops- och begrafvnings-seder

Så länge Swea Rikes inbyggare ännu sträfvade i det hedniska mörkret, var hos dem, som andra hedningar öfliga, at äga många hustrur, och gifte jämväl Bröder och Systrar med hvarandra. Det hölls äfvenväl, i synnerhet hos Konungar och Furstar, för en stor heder, at med våld taga sig hustrur.”

Frågor till källa 1:

1. Hur framställs den historiska period som vi idag kallar vikingatiden i källan?

2. Hur beskrivs de människor som levde under vikingatiden i källan?

3. Vilken roll spelar den hedniska tron respektive kristendomen i beskrivningarna?

Källa 2: Fyrisvalls säd

Källan nedan är en typisk hjältesaga, förlagd till vikingatiden, från tidigt 1900-tal av Verner von Heidenstam. Utdraget nedan visar hur Heidenstam i början på 1900-talet ville framställa vikingen och dennes önskvärda personliga egenskaper

Utdrag ur Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar I från 1908: Fyrisvalls säd

”Innan Rolf Krake red till Uppsala, satt han om vintrarna troget i Lejre med sina bärsärkar. På gården i Lejre låg en stor sten, och var och en, som ville bli Rolfs man, måste kunna lyfta den. Närmast högsätet satt den jättelika kämpen Svipdag, som ensam var lika god som tolv andra bärsärkar. Han hade förut varit Adils lantvärnsman, men ledsnat på att tjäna en så girig herre.

Snart infann sig också den lika berömda Bodvar Bjarke från Norge. När Bodvar steg in i salen vid Lejre, låg där en svag och klen stackars yngling hopkrupen bakom en benhög i hörnet, och på honom kastade kämparna vid bordet de avätna benen. Bodval tog honom med sig, fast han darrade i alla lemmar, och ställde honom bakom sin bänk. När benen nu började vina igen, grep Bodvar ett stort höftben, som var nära att träffa honom själv. Det slungade han med sådan kraft i pannan på den, som hade kastat det, att mannen nedföll död. Sedan gav han sin skyddsling kläder och lät honom dricka blodet av ett fällt vilddjur och kallade honom Hjalte. Efter den dagen blev Hjalte lika modig och stark som de andra.

Med sådana kämpar var det, som Rolf Krake drog till Uppsala. De följde honom gärna, ty han var vänsäll, givmild och rättvis och lika saktmodig mot de svaga som förfärlig mot sina fiender. De visste, att Adils var en trollkunnig blotman, men Yrsa hjälpte dem lyckligt över falluckor och andra försåt i kungssalen, och nu voro de samlade i härbärget.”

Frågor till källa 2:

4. Vilka goda personliga egenskaper har en krigare på vikingatiden, enligt källan?

5. Utdraget kan sägas innehålla en sedelärande historia; vilken är sensmoralen (det man ska lära sig) av berättelsen?

6. Gör en jämförelse mellan bilden av vikingarna i de respektive källorna. Hur skiljer de sig åt?

7. Svanberg talar om att bilden av vikingen utgjorde ett nationellt ideal på 1800-talet. Utifrån källa 2; hur kan detta ideal beskrivas? Varför tror du att man använde den här typen av texter i skolan i början på 1900-talet?