Axelsbergs undervisningsplan 20-21 Trumman

Syftet med planen är att beskriva barngruppens intressen och behov och hur vi utifrån detta arbetar framåt för att utveckla verksamheten så att den främjar barnens trivsel, utveckling och lärande.

Inledning

Undervisningsplanen är ett dokument som ska följas upp under året och presenteras för vårdnadshavarna. Som underlag har vi använt den samlade dokumentationen, observationer och erfarenheter från gruppen. Undervisningsplanen är förankrad i våra styrdokument. Lpfö18, barnkonventionen, Stockholm stads skolprogram, stadsdelens och enhetens verksamhetsplan.

Vilka gemensamma intressen och behov finns i gruppen just nu?
Vi har observerat följande intressen som återkommenade aktiviteter och lekar just nu:
- Lekar i olika former, rollekar, fantasilekar
- Bygg och konstruktion
- Skapande
- Rörelse, grovmotoriska aktiviteter
- Musik, sång och dans
- Siffror, att räkna, symboler och bokstäver

Vi ser att det gemensamma behovet för hela gruppen är att utveckla och stärka barnens relationer till varandra. Vidare att utveckla den empatiska förmågan för att samspelet ska utvecklas vidare.

Hur ser kommunikationen och samspelet ut? Hur och vad leker barnen? Fysisk aktivitet, inne och ute?

Vi ser att hela barngruppen leker och samspelar på ett välfungerande sätt, lekar och intressen sprider sig snabbt i gruppen. Speciellt utomhus. Vi ser mycket nyfikenhet och följsamhet i gruppen. Barnen får också möjlighet att leka både i helgrupp och i mindre grupp. Inomhus arbetar vi aktivt med att bryta ner gruppen i mindre konstellationer för att utveckla barnens kompisrelationer och utvidga barnens intressen för olika aktiviteter.

Barnen startar lekar och bjuder in varandra. De delar ut roller till varandra, utvecklar och lär varandra lekregler. Det är tydligt hur barnen delar med sig av sina olika erfarenheter i leken och de är öppna till varandras olika idéer. Återkommande lekar just nu:
- polis och tjuv
- lekar av olika karaktärer som de sett på tv, som superhjältar av olika slag
- kurragömma
- rollekar som mamma, pappa, barn
- brandmanslekar
- fordonslekar
- fantasilekar såsom att resa till olika platser, länder och i olika fordon
- bygg-och konstruktionslekar både utan och tillsammans med djuren
- matlagning sker både utomhus och inomhus
- barnen läser och samtalar även självständigt om böcker med varandra
- vuxenstyrda lekar

Vi har också observerat hur barnen utvecklar självständig problemlösning, vi har observerat hur de konverserar och löser konflikter självständigt. Det kan handla om lekar där barnen delar ut roller som tjuv och polis, och ett barn uttrycker "jag vill inte vara tjuv". Barnen bestämmer då att alla kan vara poliser istället.

Förutom våra promenader och samtal till olika utflyktsplatser leker barnen med hela kroppen när vi är ute. De klättrar, springer, bollar, hoppar, balanserar, snurrar, cyklar, gör fart på gungorna, åker kana och är aktiva på olika sätt genom hela kroppen.

Inomhus uppmuntrar vi till rörelse genom musik och dans, dans stop, hela havet stormar, miniröris, bygga balansbana, balansera, krypa och samt lek vid vår rutschkana.

- Undervisningsplan för att utveckla kommunikationen och samspelet i gruppen?

Vad vill vi att barnen ska lära sig?

- Vi vill att barnen ska lyssna in varandra
- Lyssna in andras tankar och idéer
- Utveckla förmågan att bjuda in varandra i lek
- Turtagning
- Berätta och uttrycka sina tankar och idéer samt känna trygghet i dessa
- Respektera varandras olika viljor och åsikter

Beskriv hur ni planerar undervisningen?

Vi planerar undervisningen genom att aktivt utveckla relationerna mellan barnen på olika sätt. Vi provar på att ha olika gå kompisar i vårat gå-rep för att skapa och stärka relationerna sinsemellan barnen.

Genom våra aktivitetsval på eftermiddagen ser vi till att barnen får leka i mindre grupp om 2-4 barn per aktivitet. På detta sätt säkerställer vi också att barnen får prova på olika lekar och aktiviteter i olika gruppkonstellationer.

Vi leker också vuxenstyrda lekar och där vi pedagoger är med i leken, så som hunden och benet, kurragömma, kom som, dansstop, hela havet stormar, gubben i lådan, under hökens alla vingar, samarbetsövningar, rollekar, och kims lek. 

Vi ser alltid till att finnas nära till hands och stötta barnen att tolka, reda ut eventuella missförstånd och stötta barnen i olika sammanhang. Hjälpa barnen att visa på alternativa sätt att skapa och bjuda in varandra i lekar och aktiviteter.

Vi uppmuntrar alltid barnen till att uttrycka sina tankar och känslor både till oss pedagoger och kamrater. Vi övar på att lyssna in varandras tankar och känslor samt respektera allas olika viljor. 

Vi vill visa barnen att vi ser och hör dem. Vi tänker och ser oss själva som förebilder till barnen, vilket innebär att vårt förhållningssätt speglar respekt och lyhördhet till allas uttryck, tankar och känslor.

Hur kan ni använda fysisk aktivitet för att utveckla kommunikation och samspelet?

Under våra dagliga promenader utvecklas kommunikationen genom spännande samtal och unika upptäckter. 

Utomhus har vi stort utrymme för barns rörelse och egna fantasilekar, vi strävar till att gå till olika platser dagligen. Varje plats är unik och skapar olika förutsättningar för olika typer av lekar och samspel. På våra utflykter blir rörelse en naturlig del där barnen bjuder in varandra till olika former av rörelseaktiviteter.

Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och samarbeta. Exempelvis blir skogen en plats som bjuder in barnen till att klättra, att heja på varandra och hjälpa varandra som blir en typ av samspel. 

Även spännande upptäckter som en stor tung pinne kan bjuda in barnen till att använda kroppen och samspela och hjälpas åt att bära tillsammans. Även att bygga med naturmaterial och skapa något tillsammans förutsätter att barnen är i rörelse.

En park bjuder bland annat in barnen till fysisk aktivitet genom att klättra, åka kana, hoppa, balansera och barnen får samtidigt öva på att vänta på sin tur i vissa aktiviteter. Det sker hela tiden samspel och kommunikation mellan barn-barn och barn-vuxna på våra utflykter.

Vi ser också bollek som ett verktyg för att öva på turtagning och kommunikation. Vi spelar fotboll, bollar 2 och 2, kastar, rullar, fångar och sparkar boll.

Vi använder oss utav musik och dans i olika former där vi använder kroppen och syftet är att barnen ska få en gemensam positiv upplevelse. 

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

"Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta. Barnens åsikter ska tas tillvara i utbildningen och de ska få möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. På så sätt kan barnen utveckla tilltro till sin egen förmåga samt bli delaktiga och utöva inflytande över utbildningen".

"Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livs­stil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande".

- Undervisningsplan för projekt och teman som ni valt att arbeta med? 

Beskriv ert tema - projekt

Matematik på trumman

Syfte med projektet? Vad vill vi att barnen ska lära sig

- Uppmärksamma och utforska matematik i vår omgivning
- Skapa nyfikenhet och utforska olika symboler, former, storlekar, färger, vikter och sortering

Beskriv hur ni planerar undervisningen?

Vi planerar undervisningen i relation till projektet genom att arbeta både i mindre grupper, som i helgrupp. Vårt projekt kommer handla om att utforska matematiken som finns i vår omgivning. Både inne på trumman och utomhus. Dels genom att utforska barnens matematiska frågeställningar men även genom att vi pedagoger lockar och skapar nyfikenhet kring matematik på ett lekfullt sätt.

Undervisningen är redan en del av vår vardag, i relation till vårt matematik projekt är dagliga händelser värdefulla så som att städa och sortera materialet utifrån olika egenskaper. Vid matsituationer möter vi färger, former och antal. Vi kommer fortsätta att aktivt uppmärksamma, utforska och prata om matematiken vi möter på förskolan i olika situationer i våra olika pedagogiska miljöer.

Exempel på lekar i relation till matematik:
- kims lek med färger och former.
- fisk, mittemellan och fågel (där vi gömmer ett föremål och barnen får leta och leda med enkla ledtrådar)
- under hökens vingar kom
- kom som, när vi medvetet ger barnen uppdragen att komma som exempelvis "stora elefanter", "små myror" eller "långsamma sniglar" vs "snabba racerbilar" använder vi leken som en undervisningsform.

Exempel på matematiska uppdrag:
- matematiktärningen och uppdragsloppan med olika färger som ger oss uppdrag att räkna hoppsteg, hämta en viss färg, hämta ett visst antal m.m.
- sorteringsuppdrag, att sortera olika föremål
- att väga olika föremål
- uppdragskorten i naturen m.m.
- "stol-leken" (en prepositionslek)

Även genom våra samlingar och stationsval på eftermiddagarna ingår matematiska aktiviteter och lekar där vi pedagoger finns nära för att stötta, väcka nyfikenhet och undervisa. Exempel på stationer med matematiskt syfte: 
- sorteringsdjuren i olika färger och olika djur
- vågen med olika material
- pussel med olika former och siffror
- matematiktärningen

Skapande aktiviteter så som att måla är en särskilt lustfylld aktivitet där vi bland annat utforskar former, färger och mängder.

-hur kan ni använda fysisk aktivitet i undervisningen?

Vi planerar att använda kroppen i undervisningen genom att ta med matematiken på våra dagliga utflykter. På liknande sätt som matematiken finns inomhus kommer vi uppmärksamma den utomhus. Exempelvis genom att uppmärksamma barnens tankar om avstånd till olika utflyktsplatser, eller att tona in barnens upplevelser när de kättrar för att skapa en uppfattning för exempelvis höjder. Men även genom att uppmärksamma former, storlekar och antal vi möter i naturen.

Matematiska uppdragskort- som ger barnen matematiska uppdrag i naturen som uppmuntrar barnen till att leta efter olika saker i naturen och röra på kroppen. Men också genom att aktivt uppmuntra barnen att räkna, mäta, väga och sortera olika saker vi möter på våra utflykter. 

Stegräknare- vi planerar till våren att inkludera en stegräknare på utflykten för att utforska siffrornas betydelse om hur mycket vi har gått på ett roligt sätt.

-hur kommer ni att arbeta med barnens språkutveckling kopplat till projektet?

Dels genom samtal, sånger och läsning som tillsammans bidrar till barnens språkutveckling. Samt genom att medvetet och aktivt benämna de matematiska begrepp som vi möter och utforskar såsom:
- Siffror, antal och delar
- Former
- Hastighetsbegrepp såsom snabbt, långsamt
- Storlek, stor, mellan och liten
- Vikter, tungt och lätt
- Höjder såsom högt upp, långt ner
- Prepositionsbegrepp såsom, framför, bakom, ovanför/på, bredvid och under

Vad har barnen för förförståelse inom området?

Vi upplever att barnen på trumman är nyfikna på former, färger och symboler. Vi ser också ett intresse för att räkna och känna igen/lära sig symbolers betydelse, exempelvis skyltar vi möter på utflykter, även bokstäver och siffror. De vill gärna relatera symbolerna till något som de är välbekanta vid. Exempelvis sin första bokstav, en siffra kan exempelvis relateras till våningen de bor på även om siffrans form ännu är ganska abstrakt för barnen. Barnen är vana vid att få olika uppdrag på exempelvis samlingen och har hittills svarat positivt till det. Vi upplever att barnen på trumman vill lära sig mer om matematik och problemlösning samt att de gillar att få lite kluriga uppdrag.

Vad i Förskolans läroplan stödjer vi oss på? - utifrån läroplanens första del.

"Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande".

"Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem".

Följande frågeställningar kommer vi att följa upp under årets utvecklingsdagar

Klistra in frågorna i rutan Reflektion och Analys - bara för personalen och besvara de tillsammans i arbetslaget. Underlaget för era analyser är alla lärloggar ni skapar under den bestämda tidsperioden. 

Deluppföljning - Reflektion (görs vanligen en gång per termin, förslagsvis i samband med WKI)

Följer vi planeringen? Vad ser vi?

Vi följer vår planering vad gäller undervisningen för att utveckla barnens samspel i gruppen. Undervisningen sker dagligen i nära relation till den undervisningsplan som vi skrivit, där vi formulerat olika undervisningsmetoder.

Vi ser att vi fortfarande behöver skapa olika gruppkonstellationer anpassade efter barnens behov och intressen. Vi har också sett att barnen i olika gruppkonstellationer tar fram olika sidor hos varandra och att vissa barn påverkas mer eller mindre av en kamrat. Vi ser också vikten av att barnen får leka med andra för att stärka alla sidor, självkänsla och självförtroende. En stor del handlar om att vi vill stärka alla barn i att följa sina egna känslor, tankar och idéer. Vi ser att barnens trivsel och välmående är beroende av goda relationer till varandra vilket vi ständigt observerar, planerar och följer upp.

Vi ser också ett stort intresse hos barnen att lära sig nya lekar och att leka gemensamma lekar i helgrupp där de skapar gemensamma positiva upplevelser. Det är också en viktig del, tänker vi, att skapa goda, lustfyllda aktiviteter för barnen. Som ger barnen positiva upplevelser tillsammans. Vi ser också att barnen vill lära sig den lekens regler.

Vi ser att barnen vill göra sitt bästa och lyssna in sina kompisar. Men mycket handlar om olika känslor, vid olika situationer. Vi upplever att det ofta är känslorna som styr barnen, där finns vi nära för att närma oss barnens perspektiv att sätta ord på och tolka eventuella missförstånd mellan barnen. Tillsammans försöker vi hitta lösningar och hantera våra känslor. Vi fortsätter att uppmuntra barnen att sätta ord och beskriva sina känslor och tankar. Samt att lyssna till varandras olika perspektiv och respektera dessa.

Vi ser att barnen är väldigt inbjudande på olika sätt i aktiviteter och lekar. Men att vissa kompis-relationer vill leka för sig själva.

Rörelse är också inkluderad i undervisningen för att utveckla barnens samspel och kommunikation dagligen, där vi följer vår undervisningsplan. Se ovan.

Matematikprojektet

Vi ser fortfarande ett stort intresse hos barnen för matematik. Vi har observerat barnens nyfikenhet för former, storlekar, symboler, siffror, räkna och färger.

Vi följer också vår plan i att uppmärksamma och utforska matematik i vår omgivning.

Vi skapar olika aktiviteter som kopplar till vårt projekt. Där barnen får prova på att väga, sortera, mäta, räkna och utforska utforska olika former m.m.

Behöver vi ändra/lägga till något i planeringen? Tillägg utifrån VP – mål. Hur får ni in FNs barnkonvention i undervisningen?

Vi ser inte att vi behöver ändra eller lägga till något i planeringen utan vi fortsätter följa vår undervisningsplan och arbeta vidare med matematikprojektet. Vi jobbar alltid efter barnens bästa, och att lyssna till barnen och respektera olikheter och viljor som vi belyser genom vår undervisningsplan.

- Vi ser olika behov i barngruppen där vi försöker hitta vägar som tillgodoser alla barns behov.

- Mindre grupper där alla barn ska få egen tid med oss pedagoger extra nära tillhands.

- Nya utmaningar i takt med barnens utveckling och intressen.

- Framöver fortsätter vi att följa barnens intressen och behov, och planerar och anpassar utbildningen efter vad vi ser är för barnens bästa.

Slutanalys (görs vanligen en gång per år, ofta i samband med kvalitetsredovisningen i samband med utvecklingsdagen)

Hur har vi arbetat med undervisningsplanen?
Vi planerar och undervisar på ett medvetet sätt genom hela dagarna, där vi har fokuserat på matmatik och samspel som en naturligt inkluderad del i utbildningen. Vi har också mindre grupper där vi fördjupat oss ytterligare på ett område utifrån behov, intressen och vår undervisningsplan.

Hur blev det? Resultat
Vi ser en stor utveckling och medvetenhet hos barnen. Vi har också sett att barnen använder sig av den nya kunskapen och fortsätter utveckla och lära sig i lek och samspel med varandra. Hur de samarbetar, försöker lösa problem tillsammans och utforskar matematik i naturen exempelvis.

Hur har barnen varit delaktiga?
Genom att vi följt barnens intressen och behov har barnen varit delaktiga generellt i sin helhet. Det är också barnen som har fått prova, uppleva och utforska saker i sin omgivning som vi mäter på.

Vad har barnen lärt sig? - övergripande
Vi ser en stor begreppsutveckling, ett större begreppsområde. Det har verkligen vidgats enormt.

Vi ser också en utveckling i barnens samspel och lek med varandra. De leker andra typer av lekar med mer variation. Där de kompletterar och berikar varandra i leken med sina olika erfarnheter och fantasier.

Vad kan vi dra för slutsatser?
Vi har gjort ett fantastiskt arbete trots yttre påverkan och den period vi befunnit oss i en längre tid. Vi har trots det arbetat utifrån vår planering och projektinriktat. Vi kan också se vad vi har gjort, vi är medvetna om allt arbete och ser barnens utveckling över tid.

Hur tar vi tillvara resultatet och hur bidrar det till fortsatt utveckling?

Att fortsätta följa barngruppens behov och intressen och därefter planera utbildningens utformning.