"Matteus förskolor, grundplanering 2, projektval och projektplan, förskolan freja, grupp 5

Vi kommer att arbeta tillsammans med ett mångsidigt, konkret och sinnligt utforskande av hav och vatten. Syftet är att utveckla barnens förståelse för hållbarhet kring hav och vatten och barnens förmågor att kommunicera på olika sätt. Vi har särskilt fokus på naturvetenskap, fysik, kemi, skapande och dans.

1. Reflektion kring observationsperioden

Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen?

Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på?

”Hur kom det första grodägget”?

(Livets ursprung)

 

”Var kommer vatten ifrån”?

 

”Hur kan det bli vågor”? 

 

”Stora båtar kan inte flyta”.

 

”Apelsiner flyter med skal och med mycket vitt – för att det är luft i”.

(Flytkraft, densitet, ytspänning, vattnets bärkraft)

 

"Hur lever växterna under vattnet?"

 

"Varför har vi växter under vattnet?"

 

Båtar. Fart och kraft. (Fysik)

 

 

Blandningar - hur vissa vätskor/ ämnen blandar sig och andra inte, t ex flaskfärg blandas med varandra till nya nyanser men droppar av flaskfärg blandas inte i vatten, sand, gegga, matlagning. (Kemi).

 

Att vattnet har olika färg, hur en blandar färg för att måla vatten, ljus, färgspektrum, regnbåge.

 

Att göra så att fiskar kan trivas och må bra i vårt akvarium.

(Skapa fungerade kretslopp och studera det) 

 

Delfiner, valar, hajar, sjöjungfrur, maneter, bläckfiskar, krabbor, musslor, olika fiskar, sjölejon, sälar, svärdfiskar och annat liv i havet. Hur de lever, vad de äter, hur de får ungar, hur de rör sig, hur de simmar, hur de förhåller sig till varandra, vilka är farliga, hur "klarar de sig", hur vi kan göra så att de inte ska äta plast som finns i havet eller så att isarna inte ska smälta.

 

Måla, dansa, använda vattnet i närmiljön (skålar och baljor, vattenbordet ute, Brunnsviken, Vattenfallet i Observatorielunden).

 

 

Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med?

Ja många! Vi vill inte välja bort något! 

Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?

Ställt frågor, prövat, svarat själv, hittat ny fråga, prövat igen osv.

Tittat hur kompisen gör och prövat själv, inspirerats av kompisens göranden, frågat varandra, visat varandra.

Tittat på film, filmklipp, bilder och läst/lyssnat till böcker. Uttryckt önskemål om vad de vill de/höra/ få veta mer om. 

Hämtat fakta/kunskap från böcker, filmer/filmklipp, bilder, det andra berättat, från pedagogerna och från sånt föräldrarna berättat. Kopplat  ihop det med det de redan vet/egna erfarenheter -satt ord på det/berättat för gruppen. Lyssnat på det kompisarna berättar och ställt det mot de egna frågorna och teorierna, ändrat sin uppfattning, breddat sin uppfattning eller hållit kvar vid sin uppfattning.

Prövat vattnet på många olika sätt, konkret, t ex släppt båtar i vattenfall, kastat hinkar med vatten i vattnet för att göra vågor och lagt i olika saker för att se vad som flyter och vad som sjunker.

Vad är vi pedagoger nyfikna på?

Hur solen styr allt väder! Hur solen/värme skapar vindar som skapar vågor...

Hur vi kan utveckla experiment om densitet, ytspänning, vågor, väder, regnbågen, blandningar...

Att arbeta med fysik och kemi.

Hur kommer barnen att kunna uttrycka sig i bildskapade och i dans om vi fortsätter att ge dem utmaningar och "nya tekniker" hela läsåret.

Vad är utforskningsbart?

2. Definiera kortfattat ert projektval 

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

 

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla sin förståelse för hållbarhet kring hav och vatten genom att 

undersöka och få kunskaper om vatten och liv i vatten på många olika sätt och genom att skapa och vårda relationer till det som lever i och nära hav och vatten och till vattnet i sig.

 

Vi vill att barnen ska få ta del av ett mångsidigt, konkret och sinnligt utforskande, tillsammans.

 

Det tänker vi att är en bra utgångspunkt för kreativa läroprocesser där vi kan hålla våra värden – lyssnande, glädje, olikhet, delaktighet, kollektivt lärande, kreativitet och utforskande – levande.

 

Vi tänker att det kommer att ge barnen möjlighet att utveckla och fördjupa ett empatiskt och respektfullt förhållningssätt till naturen och den värld vi lever i.

 

 

Förmågor vi vill att barnen ska vidareutveckla under projektet är:

 

Ett demokratiskt förhållningssätt, att lära sig tillsammans, att uttrycka teorier, lyssna på andra, utveckla sina egna teorier, rita och måla som verktyg för att uttrycka sig och utveckla sina tankar, dansa och annat skapande för att uttrycka sig och vidareutveckla sina tankar, hämta information från olika källor:  böcker, filmer, bilder, digitala verktyg, internet och medmänniskor för att utveckla sin förståelse och samtidigt börja fundera över hur en behöver förhålla sig till informationen (källkritik), tänka kreativt, använda fakta och ett empatiskt och respektfullt förhållningssätt till naturen och den värld vi lever i.

 

Förståelse för livets ursprung och villkor, för liv i och nära hav och för vattnets betydelse för allt liv. Biologi.

Förståelse för hur vatten kan ta olika form - is, snö, regn, ånga m m.

Förståelse för hur luft och vatten påverkar varandra, vågor, väder, klimat. Naturvetenskap.

Förståelse för vattnets kretslopp. Naturvetenskap.

Förståelse för densitet, ytspänning och vattnets bärkraft. Fysik.

 

Förståelse för hur vatten kan sättas i rörelse och bli en kraft och hur vi kan styra och använda den kraften. Fysik.

Förståelse för hur olika ämnen kan blanda sig eller inte blanda sig med vatten och koppla det till nedskräpning och miljöförstörelse. Konsekvenser för havet. Koppla också till färg/konsistens, olika blandningar, matlagning. Kemi.

Förståelse för luft i vatten, skum, bubblor, vågor, vispande. Kemi.

Förståelse för ljus och vatten, hur ljus bryts i vatten, hur vatten speglar omgivningen - "tar färg" - Regnbågar, prisma. 

 

 

 

 

 

  

 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Alla deltar i projektarbetet, i olika gruppkonstellationer. Vi arbetar på många olika sätt med olika utforskande och skapande. Vi tänker att då ökar möjligheterna för att alla barn ska få göra något som de verkligen "gå igång på" och att vi kan lyfta dem i olika delar av projektet. Barnen får berätta för varandra om vad de har arbetat med, lärt sig, kommit på, på möten, vid matbordet och när vi tittar på dokumentation tillsammans.

 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

"Hemläxa" att titta på lärloggar och reflektera över dem tillsammans med sina vårdnadshavare.

 

 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 

 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

Har vi redan gjort: Akvarium, material till vattenutforskande att ta med till vatten ute (Brunnsviken), material till vattenutforskande till uteplatsen utanför grupp 4-5. Vattenbilder på väggen. 

 

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena? 

 

Barnen får berätta för varandra om vad de har arbetat med, lärt sig, kommit på, på möten, vid matbordet och när vi tittar på dokumentation tillsammans.

 

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Samtal, diskussioner, teorier, lyssnade, utveckla teorier, böcker, filmer , filmklipp. Berätta för varandra. Skriva till exempel vad djur och växter heter, vad vi behöver till akvariet m m. 

 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Uppskatta volym, mellan olika kärl med vatten, när vi fyller akvariet.

 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

 

Vilka  är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

 

Vilka är projektets digitala möjligheter?

 

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt)

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning  för att hitta intressanta ingångar?

 

Eller behöver vi smalna av? Hur?

 

Gör en struktur kring undervisning utifrån  ert projektval

  - Hur ska vi arbeta: 

Vi ska arbeta i mindre grupper tisdagar och onsdagar, på onsdagarna i grupper med barn från både grupp 5 och 4. Vi ska erbjuda flera möjligheter varje projekttillfälle, möjligheter i miljön under hela dagarna, använda eftermiddagarna till arbetet i mindre grupper också, berätta för varandra på mötet före lunch vad vi arbetat med i de olika grupperna, hitta former för att reflektera tillsammans med barnen, dokumentation, teckningar och målningar på väggarna – så att barnen kan reflektera över sitt arbete.

Vi ska gå på gemensamma utflykter på torsdagarna, till vatten i närmiljön och när det blir möjligt (smittorisken minskar och vi kan åka buss/tunnelbana) till museum, utställningar, andra vattenmiljöer och andra miljöer som kan ge mer utforskningsmöjligheter och kunskaper kring hav och vatten.

Varje pedagog arbetar med och driver spår/frågeställningar inom projektet, ibland nära och inom samma frågeställning och ibland olika. Vi blandar barnen i olika konstellationer när vi arbetar i mindre grupper och oftast får alla barn arbeta med de olika utmaningarna de olika pedagogerna erbjuder. 

Vi ska arbeta med samma fråga/uppgift flera gånger för att åstadkomma fördjupning. Med tillägg och variationer. 

Vi pedagoger läser varandras lärloggar och reflekterar tillsammans på måndagar och planerar då för det vidare arbetet.