Frihetstiden

Arbetet med Frihetstiden innebär att vi kommer få möta en tidsperiod i den svenska historien då folket försökte få vara med och bestämma. Kungen fick dela med sig av sin makt till ständerna och många nya tankar och vetenskaper börjar gro.

Frihetstiden

Viktiga ord och begrepp:

reform, diktatur, demokrati, hattarna/mössorna, merkantilism, frihetstid, upplysningstid, propaganda, statskupp, manufaktur, revansch, storskifte, enskifte, konkurs, tegar, tjänstehjon, tran.

Under arbetets gång så får du som elev själv välja vilken nivå du vill komma upp till med ditt arbete.

 

Arbetsnivå 1

• Kolla på filmen “Sveriges Historia”.

• Läs och svara på frågorna i arbetshäfte 1.

• Svara på frågorna i boken Utkik historia s, 156 & s, 171. Läs och ta hjälp av texterna i boken för att hitta svaren.

• Kolla på filmen Frihetstiden och Gustav III

 

Arbetsnivå 2

• Gör arbetsblad 2, ta hjälp av boken Utkik Historia.

• Gör arbetsblad 3, ta hjälp av flera olika läromedel för att svara på frågorna.

 

Arbetsnivå 3

• Gör en eller två uppgifter på arbetsblad 4.

 

Bedömning

Jag kommer att bedöma var och ens arbete under tiden som vi jobbar med området. Utifrån vilken nivå du jobbar på och hur väl du utför ditt arbete på nivåerna kommer att vara bedömningsgrundande. Jag kommer allt eftersom att samla in de häften och texter som du skriver, för att bedöma dem.

Dessutom avslutar vi arbetet om Frihetstiden med ett Plingplong där du kan visa vad du lärt dig ytterligare en gång.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.