Återberättande text

Vi ska arbeta med återberättande texter. Vi ska lära oss hur återberättande texter är uppbyggda, vilka inledande tidsord som är vanliga och vad man ska tänka på när man planerar en återberättande text. Vi kommer att öva tillsammans genom att planera och skriva en återberättande text. Du kommer att få visa dina färdigheter när du på egen hand planerar och skriver en egen återberättande text.

Återberättande text

Hur undervisningen kommer att gå till

• Förförståelse: Vi samtalar om gemensamma upplevelser och gör tidslinjer, tankekartor eller tecknade serier för att strukturera händelser.
• Steg 1: Vi arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen en återberättande text, med inledning (vem, var, när, varför) och kronologiskt återgivna händelser samt textbindning med hjälp av varierade sambandsord.
• Steg 2: Vi arbetar med de språkliga drag som används i en återberättande text, som personliga pronomen, attribut, verb i preteritum och substantiv i singular och plural.
• Steg 3: Vi bedömer tre återberättande texter utifrån vad vi lärt oss. Var och en planerar en återberättande text och berättar den sedan muntligt för en kamrat som ger respons. Läraren ger också stöd till de elever som behöver extra hjälp.
• Steg 4: Var och en planerar och skriver på egen hand en återberättande text om dagen i Hammarskog.

Hur ska du få visa sina förmågor

Du får visa dina förmågor i en individuellt skriven text.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.