Tema Rymden: Mot oändligheten, och vidare!

Just nu arbetar vi med tema rymden. Hela ämnet bild och teknik ingår i temat rymden. Delar av Sv, So och No ingår i temat.

Vad ska vi lära oss?

Vi lär oss grunderna om Big bang (månens faser, månad/årstid/dygn/tid), planeter (luftens egenskaper, förutsättningar för liv), rymdfarkoster (ISS, tyngdkraft, friktion, jämvikt, balans och geometriska former) och galaxer (stjärnbilder, svarta hål och nebulosor). 

Hur ska vi lära oss?

Vi arbetar utifrån fyra olika områden: Big bang (månens faser, månad/årstid/dygn/tid), planeter (luftens egenskaper, förutsättningar för liv), rymdfarkoster (ISS, tyngdkraft, friktion, jämvikt, balans och geometriska former) och galaxer (stjärnbilder, svarta hål och nebulosor). 

Vi arbetar med följande stationer, där vi arbetar på följande sätt;

Svenska/SO: 
- Läsförståelse. 
- Skriva (olika genrer). 
- Faktatexter (skriva, läsa, söka). 
- Rita. 
- Film/ljudfiler/bilder. 
- Digitalt verktyg (t.ex. stop motion). 
- Begrepp. 
- Samtal och diskussioner.
- Historia, samhällskunskap och geografi. 

NO/TK: 
- Experiment. 
- Filmer/ljudfiler/bilder. 
- Rita.
- Skriva. 
- Begrepp. 
- Samtal och diskussioner. 
- Konstruera. 

Bild: 
- Olika tekniker och material. 
- Samtal och diskussioner. 
- Begrepp.

Bedömning: Hur du visar att du kan.

Du ska kunna återberätta om och redogöra för de fyra olika områdena (se under "vad").  

Begrepp: Viktiga ord du ska lära dig.

Big bang
Månens faser
Månad/årstid/dygn/tid
Planeter
Solsystem
Lufttryck
Temperatur 
Gravitation 
Rymdfarkoster
Tyngdkraft
Friktion
Jämvikt
Balans
Galaxer
Stjärnbilder
Svarta hål
Nebulosor 
Atmosfär 
Universum

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och ge förslag på hur de kan förbättras.
• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder samt fysiska och digitala modeller.
• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet och använder olika tjänster via internet.
• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i gungor och rutschbanor.
• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.
• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information, såväl med som utan digitala verktyg.
• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.
• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
• Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Att styra föremål med programmering.

Kriterier

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.
• Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
• Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
• Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.
• Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
• Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
• Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
• I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat.
• I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter.
• Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
• Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.
• Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
• Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.
• Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.
• Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor.
• Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.
• Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
• Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
• Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
• Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
• Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.