Sverige under början av 1800-talet

Under 1700-talet var det först en period som kallas frihetstiden. Då uppstod de första politiska partierna i Sverige. Kungens makt var under den perioden ovanligt liten. Men med Gustav III kom en period av envälde igen. Men det blev sista gången i Sveriges historia. Under 1800-talet förlorade kungen mycket av sin makt. 1809 fick vi nya lagar för vem som hade makten att fatta beslut om hur hög skatten skulle vara, stifta nya lagar och sköta utrikespolitiken. Och vi fick en ny kung – en Bernadotte från Frankrike. Sveriges gränser förändrades också mycket. Vi förlorade Finland som varit svenskt sedan medeltiden till Ryssland. Sverige var fortfarande ett jordbruksland i början av 1800-talet, men fler och fler människor arbetade i industrier, Sverige blev långsamt rikare. Men befolkningen växte snabbare än ekonomin utvecklades och många utvandrade till andra världsdelar. Källa: Gleerups.

Mål

Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

• redogöra för skillnader och likheter mellan den franska och den amerikanska revolutionen.
• beskriva kriget mot Ryssland och konsekvenserna för Sverige av freden 1809.
• förklara hur Karl XIV Johan blev kung i Sverige.
• beskriva de nya lagarna för hur Sverige skulle styras som kom 1809, och förklara på vilket sätt de var påverkade av revolutionerna i Frankrike och Amerika.
• förklara bakgrunden till unionen mellan Sverige och Norge, och vad den innebar för den svenska kungen.
  
  
• förklara tanken bakom bygget av Göta kanal, men också varför kanalen inte fick den betydelse man trott.
• förklara varför Sveriges befolkning ökade kraftigt i början av 1800-talet.
• beskriva skillnader och likheter mellan att växa upp i staden och på landet.
• ge exempel på industrier och vad de tillverkade.
• ge exempel på hur det kunde vara att vara barn på 1800-talet, och förklara gärna varför det var på ett visst sätt.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.