Stormaktstiden

Under några veckor kommer vi arbeta med historia och tiden på 1600-talet.

Målet med undervisningen är att du ska utveckla: 

- Förmågan att göra jämförelser mellan stormaktstiden och vår tid.

- Förmågan resonera om hur levnadsvillkoren har förändrats samt orsaker till förändringarna och konsekvenser av dem.

- Förmågan att söka information och att kritiskt granska källor.

 

För att nå dit behöver du börja med att bygga på din kunskap om fakta och begrepp som hör till stormaktstiden, se nedan.

- När var Sverige en stormakt?

- Svenska regenter och andra viktiga personer under stormaktstiden.

- Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag?

- Kända och viktiga händelser (Vasaskeppet, 30-åriga kriget, häxprocesserna)

- Hur Sveriges gränser förändrades.

 

Så här kommer vi arbeta:

- Faktafilm, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall.

- Läsa i Upptäck Historia och arbeta med tillhörande instuderingsfrågor.

- Samtal och reflektion.

Bedömning: 

- Deltagandet i klassrumsdiskussioner 

- Resonemang och funderingar i grupp

- Skriftlig inlämning (med stöd från bedömningsportalen)

 

 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.