Gustav Vasa och stormaktstiden

Medeltiden avslutades med Stockholms blodbad och följdes av 1500-talet som kom att kallas för Vasatiden här i Sverige. Gustav Eriksson lyckades göra Sverige till ett självständigt land och bytte namn till Gustav Vasa. Hur gick det till när Sverige blev självständigt? Vad för förändringar innebar det för landet att ha Gustav Vasa som kung? Under 1500-talet och början på 1600-talet styrs Sverige av släkten Vasa. Sverige blir så småningom ett av de största och mäktigaste länderna i Europa. En period som kallas för stormaktstiden påbörjades och under 1600-och 1700-talet var vårt land en stormakt. Hur blev vårt land en stormakt och varför är inte Sverige en stormakt än idag? Vi ska ta reda på allt detta och mycket mer.

Tidsperiod

V.41- 47

Vad ska jag lära mig? (lärande mål)

Målen för arbetsområdet är att eleverna ska:
* Utveckla sina kunskaper om Vasatidens och stormaktstidens samhälle, kultur och levnadsförhållanden.
* Utveckla sin förmåga att resonera om orsak och konsekvens, förändringar och samband, likheter och skillnader, tolka och värdera källor och begrepp.

Hur kan vi arbeta för att komma dit? (Planering)

• Vi ska läsa, ha genomgångar och svara på frågor utifrån texter, bilder och filmer. 
• Vi ska arbeta muntligt och skriftligt med arbetsuppgifter som hjälper oss att få kunskap om hur Sveriges historia har sett ut.
• Arbetsområdet testas löpande under lektioner samt avslutningsvis genom en kunskapskontroll.

Hur ska jag visa det? (Bedömning)

• Bedömning av hur aktiv eleven är muntligt under diskussioner och genomgångar bedöms under arbetets gång.
• Vi kommer ha kunskapskontroller i form av kahoot, pling plong och skriftligt förhör.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Uppgifter

Häxorna - Rättssäkerhet

1. Vilken roll spelade kyrkan i förföljelsen av häxor?
2. Hur kom det sig att vissa av de som anklagades för att vara häxor erkände fast det inte var sant?
3. Vad var det som gjorde att häxprocesserna slutade?
4. Vad är mened och varför är det ett så allvarligt brott?
5. Har du någon gång ljugit så att nå¨gon annan har hamnat i knipa eller blivit oskyldigt anklagad?
6. I Sverige finns inte längr dödsstaff, men i andra länder avrättar man fortfarande människor. Kan du nämna något land som du känner till som har dödsstraff? Vilka argument kan det finnas för och eller emot dödstraff?

Drottning Kristina

Uppgiften är att skriva en sammanfattning av texten om Drottning Kristina.

1. Läs sidorna 176 - 177 om Drottning Kristina.
2. Skriv använd rubrikerna och sammanfatta med egna ord texten om Drottning Kristina.
3. Föjande ord måste vara med och sättas in i ett samanhang. Uppfostras, regent, Rikskanslern, "gå sin egen väg", frihet, skandal, abdikera, katolik, protestantismen, René Descartes, historiebruk.
4. Sista rubriken ska vara Filmen om Drottning Kristina. Titta i dina anteckningar och se om du kan lägga till något som betonandes i filmen. Vad står både i texten och i filmen? Vad det något som togs upp i filmen men inte i texten?

Gustav Vasa text och frågor - facit

Gustav vasa.pdf