Hållbar framtid - Projektbeskrivning Svandoppingen

Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen".

Projektbeskrivning  

Vad kan skogen och dess invånare lära oss?

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen?    Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Hållbar utveckling handlar inte enbart om miljö utan även om delaktighet samt att ta tillvara på och lyssna till olika idéer, vilket möjliggör för tillgångar i lärandet.   Konkreta mål från förskolans läroplan Lpfö 18:   * Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.    * Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.   * Förståelse för naturvetenskap, kunskap om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.   * Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.   * Intresse för berättelser, bilder och texter, att kunna använda sig av dessa samt samtala och reflektera om dem.    * intresse för skriftspråk och symboler.   * Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.    * Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, drama, rörelse, sång, musik och dans.

VARFÖR? (Syfte)  Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Vilka mål i läroplanen ligger till grund för planeringen?     Utifrån vår projekt fråga vill vi att barnen ska få möjlighet att utforska och lära mer om naturen och dess betydelse för människan, att allt och alla fyller en funktion. Hur påverkar vi naturen och hur naturen påverkar oss? Med andra ord vill vi ge barnen förutsättning att utveckla en förståelse för naturen i helhet samt bryta ned naturen till mindre delar som tillsammans bildar en helhet.  Målen ovan bildar tillsammans en helhet för barnens fortsatta utveckling och utbildning samt att det utgör delar av läroplanen som barnen skall få möta under deras förskole tid.    Att lyssna på varandras idéer främjar möjligheten till olika redskap, så att individen kan se på saker ur olika perspektiv med andra ord att det inte bara finns ett rätt sätt.

HUR? (Metod)  Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara?    * Vi planerar våra dagar utifrån barnens tid. Det utgör stommen i vår grovplanering. * Vi reflekterar gemensamt om den gångna veckan och planerar prospektivt tillsammans. Pedagogerna har också möjlighet att reflektera efter projekttillfällena.  * På morgonmötet presenterar vi dagen för barnen och vi reflekterar gemensamt på återsamlingen om vad vi har sett/gjort. Barnen blir lyssnade på under hela dagen på förskolan och det dem uttrycker i förhållande till projektet tas med i den kort/lång-siktiga planeringen.  * VH reflektioner efterfrågas genom BarngruppsINFO samt vid andra samtal, tex vid hämtning/lämning. Ytterligare använder vi skolplattformen som ett kommunikations verktyg för att nå ut till VH, genom lärloggar, meddelanden och barngruppsINFO.  * Vi är medforskande pedagoger och skapar möjligheter för utforskande tillsammans med barnen. Vi lyssnar in barnen för att kunna utmana och bemöta deras tankar/funderingar. * Lärmiljön utvecklas fortlöpande under projektets gång utifrån individ/grupp/projekt samt utifrån de förutsättningar vi har.  * Transdiciplinärt lärande genomsyrar projektet. Hur ska vi arbeta med och mot målen?    * Förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.    - Vi arbetar mot detta mål på morgonmöte och återsamling, samt i våra projektgrupper. Alla ska få komma till tals samt bli lyssnade på.    * Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.   - Att arbeta med det vi möter i naturen och se vilka funktioner olika delar har. Exemeplvis vilken nytta myror gör i naturen, eller varför träden tappar sina löv? Vad kan vi göra för naturen och hur "behandlar vi naturen" och finns det några regler i naturen?    * Förståelse för naturvetenskap, kunskap om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. - Vi introducerar den naturvetenskapliga arbetsordningen (frågeställning, hypotes, försök, resultat, slutsats och ev ny frågeställning). Vi utforskar och lär oss om skog och djur. kemiska processer där vi exempelvis kan utforska "ritade spindlar" Fysikaliska fenomen där tyngdlag och friktion utgör delar.    * Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. - Vi använder återbruksmaterial och det naturen ger oss (så långt det är möjligt), vi skapar och konstruerar utifrån projektet.    * Intresse för berättelser, bilder och texter, att kunna använda sig av dessa samt samtala och reflektera om dem.  - Vi skapar egna berättelser, tittar på bilder och läser texter utifrån projektet.    * intresse för skriftspråk och symboler. - Barnen får skriva "sin" bokstav med naturmaterial, vi tittar närmare på andra symboler exempelvis tecken som vi kopplar till det vi arbetar med i projektet. Kan vi skriva andra saker? hur låter bokstäverna? Kan vi hitta symboler och bokstäver i naturen?   * Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.  - Vi arbetar med lägesord med både saker och barnen själva, barnen får även arbeta med uppdragskort exemeplvis "hämta en pinne som är lika lång som din hand"  Vi arbetar med olika aspekter/motsattsord så att barnen kan förstå vad "över" betyder och då behöver de även veta vad "under" är.  Även arbeta med måttbegrepp som lång/kort, stor/liten och mängdbegrepp färs/färre.

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?    * Vi delar barnen i mindre projektgrupper, för att ge förutsättningar för alla barn att bli lyssnade på samt bli delaktiga.   * Vi dokumenterar det barnen gör (process) samt resultat, främst inom projektarbetet. Vi dokumenterar med spalter, lärplatta, mobil, estetik. Vi börjar varje projekttillfälle med att reflektera kring det vi gjorde sist. Pedagogerna roterar på grupperna så att barnen får möjlighet till allas olika kompetenser samt att pedagogerna får lära av barnen och deras olika kompetenser.    * Vi planerar och följer upp varje vecka. vem som gör vad bestäms även då.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,