Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hållbar framtid - Projektbeskrivning FO2

Skapad 2020-10-02 10:06 i 123891 Förskolan Båtklubben Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Innehåll

Projektbeskrivning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

VAD? (Innehåll) 

Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen? 

De ska lära sig att utveckla det naturvetenskapliga ämnet och teknik  men samtidigt hållbar framtid ( ekonomisk-, ekologisk och social hållbarhet). Samtidigt så vill vi ge barnen möjlighet att utforska naturen på deras sätt, ett lekfullt sätt med mycket rörelse, samspel, skratt och hoppfulla möten som ger dem möjlighet att förundras tillsammans. Kropp och hälsa är inte att förglömma. Vi har arbetat med språkpromenader och kommer såklart att fortsätta med dessa, då vi främst går till koloniträdgården. Dessa handlar just nu om solrosor och humlor. Det digitala kommer att inkluderas. Vi ska arbeta kontinuerligt med innemiljön så att den blir spännande och lärande.

 

VARFÖR? (Syfte) 

Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Vilka mål i läroplanen ligger till grund för planeringen?  

Ämnen naturkunskap ska belysas, och demokrati i det här fallet handlar om att få lära sig att vara rädd om det som lever. Vi vill ge barnen möjlighet att utforska utemiljön på olika sätt. Syftet är att väcka nyfikenhet om det som barnen hittar i naturen. Var kommer stenarna ifrån som vi hittar? Kan de ha olika former och färg? Går humlan i ide? Även kropp och hälsa är en förutsättning för att barnen ska få en förståelse för deras eget bästa och varför de behöver ge sin kropp energi. Språkpromenaderna har syfte att hjälpa barnen i framförallt kommunikationen och språket. Målet med att inkludera det digitala i undervisningen är för att barnen ska bli   bekanta med ämnet. Innemiljön ska vara pedagogisk och åldersinriktad. Den ska ha ett tydligt syfte och samtidigt vara tilltalande för barnen att vistas i.

 

HUR? (Metod) 

Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara? Vi tar tillvara kottar, pinnar och stenar i skogen och tar hem till förskolan. Dessa kan barnen använda i vår affär som pengar men även som annat i innemiljön.Vi har låtit tillverka en affär till vår miljö så vi kan bemöta den ekonomiska hållbarheten i projektet. Vi laminerar löv och hänger i taket och får på det sättet in naturen i miljön men även färg, form och antal. Detta kan vi använda i olika  lärtillfällen med barnen. Kottar, stenar och pinnar kan även användas i undervisningen när vi gör mönster och utövar matematiska aktiviteter. För att inspirera barnen i sin självkänsla och för att de ska växa inombords så börjar vi med något som ligger nära till hands: att hoppa. Det stora och viktiga hoppgörarna! Vi börjar att hoppa på vår tjocka matta sedan fortsätter vi i utemiljön och hoppar från lite högre höjd och ännu lite högre höjd efter en tid. Där kan vi även ta tillvara reaktioner från barnen angående känslan i kroppen för stunden. Vi går till Ekbacken och går balansgång och hoppar från en nedfälld trädstam.Spännnande! Det är ett enkelt sätt att gå dit och bedriva undervisning med barnen eftersom det blir lekfullt och utforskande på samma gång. Jag har varit där och haft undervisning Jag hade ett ektema då jag visade ett färskt löv, ett torkat löv och ett ekollon. Nu ska vi plantera ett ekollon. Varje gång vi går till Ekbacken så ska vi fortsätta att krama eken. Vi har planer på att arbeta mer med estetiska uttrycksformerna eftersom de är enkla att variera och omtyckt i gruppen. Vi vill ha en vernisage i utomhusmiljö där vårdnadshavarna kan komma och se vad barnen har gjort i förskolan. Barnens bilder kan de själva ta med ipaden. De kan även ta bilder av de målningar som de har gjort i projektet. När det handlar om innemiljön så ska vi lyssna och observera barnen så vi vet vad de tycker är spännande och inspirerande. Vad vill de göra och var vill de vara någonstans på avd? Färgglatt, olika nivåer, säkert, olika rum i rummet och olika tilltalande material är det som ger energi till miljön.

 

 

 

VEM? 

Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? 

Samarbete organiserar vi framförallt när vi ska gå till Ekbacken eller möjligen koloniträdgården.Vi  dok.allt i lärloggar och en del i en bok (jag). Vi delar upp oss i mindre grupper på förmiddagen då vi följer barnens tid och har aktivitet. Även då vi ska gå in och ut med barnen. När vi går en språk promenad så kan den och har sett ut som följer; vi bläddrar igenom och talar om en bok ( Humlans Blomsterbok av Stefan Casta och Maj Fagerberg) tillsammans. Detta sker under morgonmötet och då tittar vi även på vår egen humla (en död humla). Sedan beger vi oss till koloniträdgården och har då delat upp oss i två grupper. Vi träffar på en sovande humla på vägen dit och började tala med barnen om den. sover den? Går den i ide? barnens frågor får ta tid Vi fotograferar och filmar. Vi går sedan vidare till koloniträdg. där vi utforskar blommornas nya skiftande färger. Ett barn uppmärksammar att det sitter en humla och suger nektar i en solros! Vi går hem till förskolan efter att ha dokumenterat och fått massor med ny inspiration till en målaraktivitet barnen ska få göra. Vi har återsamling och reflekterar över våra upptäckter. Vi tittar på bilderna och jag återgår till boken och läser en stund ur den. Jo, humlan går i ide!

Vårdnadshavarna får ta del av undervisningen genom skolplattformen och via mejl. Barnens tid ska gälla och schemat som vi har gjort ska följas. Är  vi färre i arb.laget så får vi gå på en B-plan där jag ev. samarbetar med Emelie och går i väg med henne till skogen eller koloniträdg.

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: