Matteus förskolor - Mimer Grupp 5 Grundplanering 2- projektval och projektplan

Dags att göra val av projekt och utforskande. Utifrån observationsperioden kring "Hav och vatten- för en hållbar framtid" har ni fått många olika tankar om vad som kan bli er fördjupning. Här nedan reflekterar ni utifrån observationsperioden, gör ett val och en projektplan.

1. Reflektion kring observationsperioden

Vad är gemensamt- var ligger barnens intressen?

Barnen är intresserade av att konstruera olika färdmedel som kanoner (inspirerat från museumbesök) pansarvagn, ubåtar, skepp, bilar m.m. De visar också ett intresse för djur som bor i vatten. Vi har lånat böcker från Biblioteket kopplat till Hav-Vatten och djur i vatten som barnen själva läser ur och som vi läser till barnen i större grupp och smågrupper. Barnen har också berättat om sina egna erfarenheter kopplat till djur de stött på t.ex. på sin semester.

Under utflykter till vatten har barnen varit intresserade av att utforska olika fontäner och de har kommit med intressanta förklaringar till hur en fontän fungerar.

Under utflykt till Hagaparken lyckades några barn fiska upp småfiskar med håvar men också andra insekter som trivdes i vatten som barnen tittade närmare på med mikroskop och Marinviewer. Barnen använder också sin fantasi och pratar om andra djur som de föreställer sig se i Hagaparken som t.ex krabbor, delfiner m.m.

Barnen har lyssnat till Vattensagor där de fick välja varsin fisk att vara i sagan. Vi lär oss fiskarnas och andra djurs namn i vatten på andra språk, barnen lär sig nya sånger kopplat till vatten/djur i vatten.

Vilka frågor har väckts? Vad är barnen nyfikna på?

Hur fungerar en fontän? Varför kastar man pengar i fontänen? (vad det symboliserar) Vad äter djuren? Vad fanns det för fler skepp för längesen? 

Barnen är nyfikna på Titanic. Hur krockade Titanic? (Frågor som rör livbåtar och vad de finns till för). De leker Titanic, konstruerar Titanic i olika material och för diskussioner om båten. (Vi läste en faktabok om olika båtar där även Titanic nämndes och på Sjöhistoriska museet fanns det mer information om båten).

Vattenmolekyler.

I vilka världshav finns djuren och var ligger det på kartan? TAKK-tecken till djur i vatten

Utifrån Grundplanering 1 kan vi se att vi har jobbat med ett flertal strävansmål, aktiviteter, utflykter och undervisning men vi upplever också att det kommit andra intressen från barnen under observationsfasen.

Vi ser framför allt dessa spår (utöver experiment med vatten) :

Skepp och båtar

De frågar om tekniska detaljer när de bygger färdmedel. Vad behöver vi att bygga så att ubåten åker fortare? Hur kan vi bygga piratskepp (slup som de själva säger) med kanoner? (Inspirerat från Sjöhistoriska). Några barn har konstruerat båtar i papper och satt de i bäcken för att se vems båt som kom fortast ner. Barnen har också under reflektionen frågat oss om att fortsätta experimentera med vatten.

Djur

Barnen har en del frågor och under våra samlingar har vi lyft upp saker utifrån barnens intressen t.ex. om fiskar i vatten. Såsom bläckfiskar, sjöstjärnor, abborre, lax, igelkottfisk som en del av barnen redan upptäckte på museet. Vi diskuterar vad som utmärker fiskarna, egenskaper, utseende, utbredning.
Barnen vill veta vad djuren äter, var de bor, hur många barn kan de få, om de har mammor och pappor.

Några barn har påbörjat forma djur i lera och använt sig av ny teknik delning med fisketråd.

Ser ni några "spår" som ni kan arbeta vidare med?

Absolut. Nedan följer två exempel 

Exempel 1:

Vi har i smågrupper fortsatt fokusera t.ex. på olika djur som tagits upp från barnen. Utifrån samlingarna valde barnen att fokusera på några djur som de fann mest intressanta och ville veta mer om. I reflektion med barnen uppkom frågor om djuren om de bodde i sött och saltvatten. Barnen fick först komma med hypoteser för att sedan leta mer information på lärplattan om djuren (tumlare, abborre, lax). Hypoteser som de sedan skrev ner själva, några med lite hjälp. De ritade djuren med inspiration från tidigare diskussioner, egen fantasi och lärplattan. På bilden skrev de fiskens namn och hypoteser om fiskarnas längd, vikt och utbredning. Senare jämförde vi hypoteserna med den fakta som de googlade fram genom lärplattan med lite guidning. Vi skrev också ner faktan bredvid hypoteserna.
Vi mätte upp hur mycket t.ex. 50 cm är och hur mycket 2 m är (från golvet till taket). I gruppen diskuterade barnen när begreppen cm och meter används jämfört med gram och kilogram (termer vid viktmätning, matematik). Bilderna och texten med barnens hypoteser och den uppsökta fakta klistrades fast på en större plansch. Tanken är att jämföra hypoteser med fakta som barnen får presentera för varandra om de vill. Att barnen får en ökad förståelse för längd, vikt. Att de också blir medvetna om källkritik när det kommer till att googla fakta på nätet. Detta var en diskussion som uppkom under undervisningstillfället. Syftet var även att uppmuntra deras nyfikenhet för skriftspråk och litteracitet.

Exempel 2:

Konstruktion av skepp, ubåtar, båtar och andra färdmedel. Barnen bygger varje dag olika färdmedel med hjälp av olika material och tekniker. Byggnationen utvecklas veckovis då har barnen flera tankar, idéer och finputsar finesser. Ibland blir även  djuren kopplade i deras bygg och konstruktion.

 

Vilka strategier har barnen använt sig av för att lära?

T.ex. i exempel 1, lärde sig barnen dels i interaktion med varandra, diskussioner på samling samt i smågrupp och genom tidigare läsning av litteratur och tidigare UR-klipp. Under undervisningstillfället/aktiviteten använde barnen sig av fantasi men även digitala verktyg genom att googla och ta reda på fakta. Det är förvisso en sak att skriva fysiska bokstäver, en annan sak att hitta bokstäverna från ett digitalt tangentbord, vilket var utmanande. De hjälptes åt tillsammans och turades om. Barnen besitter redan på kunskaper då vi läst böcker om djur i vatten, vi har arbetat tidigare med Arktis & Antarktis och bl.a. djur som lever i de säregna miljöerna. Vi bygger därmed vidare på de kunskaper de redan har och tillför ny kunskap genom att stimulera de vidare i sina frågeställningar. Barnen fick fundera ut till kommande dag på fler saker de ville ta reda på om de djuren som de fokuserat på. Lpfö koppling, matematik, språk, berättande, skapande (ritade bilden), datalogiskt tänkande, källkritik.

Exempel 2: Barnen använder sig av demokratiskt tillvägagångssätt genom att diskutera, lyssna och ta tillvara om andras tankar och åsikter. I diskussionen använder sig barnen av olika begrepp men också nya lärdomar även från samlingar och utflykter som uppkommer i deras lek. Barnen använder sig av sina tidigare erfarenheter både upplevda saker men även företeelser från museumbesök. De använder sig också av inspirerade filmklipp och bilder som komplement som kan utveckla deras konstruktionsbygge.

Vad är vi pedagoger nyfikna på?

Projektet vatten och hav har inrymt en hel del aktiviteter och undervisningstillfällen. På gården kan barnen laborera med vatten, volym och annat relevant material. Vi har varit på utflykter till vattendrag och fontäner i staden. Som pedagoger är vi nyfikna på bl.a. väderfenomen kopplat till vatten, att intensifiera projekt med barnen att konstruera båtar och ev. konstruera vattenvärld. Vi är nyfikna på vad projektet kommer leda till, vi är även öppna för andra ingångar under projektet. (fyll på mer).

Vad är utforskningsbart?

Allt. Experiment med vatten, tillgång till vatten i världen, vattenspaningar, fontäners funktion, hur man bygger vattenbanor eller vattenkraftverk, konstruktion av skepp/båtar, djur i vatten, vattnets kretslopp, atomer/molekyler, aggregationsformer m.m.

2. Definiera kortfattat ert projektval 

T.ex. Djur i vatten och Båtar i vatten eller Härliga vatten: under, över, överallt

Vad kan vi hitta under vatten?
Vad kan vi hitta över vatten?

Frågeställning t.ex.: Hur kan vi skapa en hållbar miljö för de djur som vi utforskar och lever i vatten ?

Vilka skepp och båtar har funnits sedan urminnes tider och hur kan vi ta reda på mer om de och konstruera båtarna?

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom projektet och varför?

Vi vill att barnen erövrar förmågor där de utmanas i sitt intresse för skriftspråk, språk och kultur då vi går mot en mer globaliserad värld, genom utflykt till olika platser i staden där vi också kan samla mer information om de fenomen vi vill fortsätta utforska. Vi vill sporra barnens nyfikenhet för båtar och djur i vatten och uppmuntra de i sitt sökande och skapande enligt läroplansmålen.

Vi vill väva in normer och värden som en naturlig del i vårt projekt.

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Genom att erbjuda olika former av gruppsammansättningar, i både större och i smågrupper där barnen kommer till tals. Ibland är det brainstorming, handuppräckning och ibland används en talpinne för att dela på talutrymmet. Vi gör även barnen delaktiga genom att använda olika verktyg, även digitala, vi har använt appar såsom puppetpals och vill även inkludera greenscreen successivt i vårt projekt. Genom skapande, konstruktion, utmaningar i skriftspråket, genom litteratur, teater som pedagoger spelar, teater som barn kan spela, genom dans och fysiska aktiviteter, genom upplevelser med olika sinnen. Genom att ta tillvara barnens tankar och vidarefunderingar om projekt.
 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga?

Genom lärloggar, skolplattformen startsida, utvecklingssamtal, föräldramöte, genom samarbete i projekt.

 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljön som ger värde åt projektet? 

Vi vill konstruera en vattenvärld och en lärmiljö som inspirerar ännu mer till experiment med vatten. Med tyger, effekter, barnens skapande, t.ex. sjögräs. Material som vi redan beställt till konstruktion och vattenvärld.

 

Hur kan våra lärmiljöer med sina mötesplatser laddas för projektet och undervisningen?

Genom inspirerande lärmiljöer, som gör det lätt för att börja utforska, där saker finns inom rimlig närhet att tas fram. Genom att iscensätta undervisning med spännande material och lära med flera olika sinnen. Detta kräver även förberedelser, lättillgängliga lärmiljöer för även pedagoger för att direkt sätta igång ett utforskande. Barnens dokumentation är också viktig som skapar diskussion och frågeställningar.

Hur kan vi skapa förbindelser mellan de olika undervisningstillfällena?

 
Genom att följa en röd tråd utifrån reflektionerna med barnen.

Frågor kopplade till läroplanens områden att ställa sig innan projektet:

Hur kan vi arbeta med naturvetenskap? Hur kan vi göra barn källkritiska när vi letar reda på fakta på Internet?

Hur kan vi ha ett hållbarhetstänk samtidigt som vi arbetar med djur i vatten och båtar i vatten?

På vilket sätt kan vi arbeta under projektet så det gynnar samtliga barn ?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Vi utmanar barnen i deras intresse för skriftspråk och symboler. Vi har flera olika språk i gruppen och barnen berättar t.ex. engagerat om vad fiskarna heter på sitt språk, t.ex. fisk ryba på tjeckiska, på ryska uttalas det ryba men stavas annorlunda. På spanska heter det pez, på finska kala. Rockor heter t.ex. reinok. Vi tänker att vi lär oss fiskarnas namn på TAKK-tecken men också de språk som talas i gruppen, då både en del barn och pedagoger är flerspråkiga. Det är viktigt att belysa minoritetsspråken som också står nämnd i läroplan.

Genom att använda digitala verktyg puppetpals barnen berättar sagor (berättarteknik), stopmotion där barnen fantiserar och återberättar sagor genom skapande av film.

Barnen utmanas i sin nyfikenhet och intresse för skriftspråk genom att skriva fiskarnas namn, utbredning, vikt, längd och annat de successivt vill ta reda på.

Vi uppmuntrar barnen att ta hjälp av varandra för att lösa uppgifter och vill därmed stötta de till att bli mer självständiga även i problemlösning.

LPFÖ-koppling "Fskl ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften"

Barnen har lärt sig en ny sång ”Havet är djup” och genom rim och ramsor, ordspråk kopplat till vårt projekt. Det går även väva in grammatik, genom att koppla på substantiv, adjektiv, verb till projektet.

Barnet lär sig lekar, hela havet stormar, kom alla mina små fiskar och vi använder lekar de tidigare behärskar med nya spelregler kopplat till projekt.

 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Mätning, densitet vatten vid experiment, volym, kg, g, sortering, andra geometriska former än de som de redan behärskar.

Barnen är intresserade av hur man skriver siffror, att diskutera siffrornas betydelse, problemlösning kopplat till projekt, termer såsom addition och subtraktion.

Även i bakning t.ex. att baka projektinriktade tekakor eller dylikt, där vi använder oss av olika matematiska begrepp såsom dl mått, liter mått, msk, tsk m.m.

"Fskl ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta" (Lpfö 2018)

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Genom olika experiment kan barnen upptäcka naturvetenskapliga fenomen. Genom att närma oss vattnets kretslopp som vi redan jobbat med dock tänker vi   via nya tillvägagångssätt, material och använda sig av UR-klipp. Genom utflykter till naturen och vatten.

Konstruktion med beställt material och material som redan finns, kan ge oss möjlighet att utveckla barnens tekniska färdigheter.
"Fskl ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" (Lpfö 2018) Vi tänker att vi har fokus på hållbar miljö igenom hela projektet.

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Vi är med i ett forskningsprojekt där vi parallellt även arbetar med fysisk aktivitet som vi väver in i vårt projekt. Vi skapar lekar med olika fysiska utmaningar kopplat till projekt. Vi använder oss av dans och tänker oss skapa en koreografi kopplat till vårt projekt där vi även väver in TAKK- tecken till dansen.

 "Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer" Lpfö 2018

Vilka är projektets demokratiska möjligheter, hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Genom ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Genom att arbeta med normer och värden t ex. genom teater, filmer och böcker.
Material som vi fortsätter använda oss av såsom Kaninböcker, Liten, Svt Simon, kanel och kanin mm.

 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Målande, ritande, experiment, papemache, vi väntar på material vi beställt. Barnens frågeställningar genom att tillföra idéer.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Som vi har redan tidigare nämnt, appar såsom greenscreen, puppetpals, Bluebot, medvetandegöra för barn och komma in på källkritik vid googling efter fakta. Att barnen utvecklar ett datalogiskt tänkande lpfö 2018.

 

Hur ska vi organisera för att allt ska förbindas? (transdisciplinärt och rhizomatiskt) Eller behöver vi smalna av? Hur?

Det finns en röd tråd i vårt projekt och arbete med barn. Lärandet blir mångsidigt och mångfacetterat genom att arbeta med flera olika ingångar. Men att vi också behöver smalna av projektet emellanåt och fokusera tematiskt.

 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama, ny forskning) för att hitta intressanta ingångar?

T.ex. att ta tillvara relevanta forskningsartiklar under reflektioner och bredda våra perspektiv genom litteraturläsning. Se även tidigare punkter.