Hållbar framtid - Sjökon zoomar in och ut

Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Projektbeskrivning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen?    Hållbar framtid när vi zoomar in mot naturens detaljer och zoomar ut mot vår påverkan på jordklotet.    Vi ser barnens intressen för detaljer och det lilla i närmiljön samt barnens omhandtagande förhållningssätt, som handlar om att värna om både djuren och andra människor. Utifrån det vill vi inta ett perspektiv som både zoomar in och zoomar ut i hur vi som individer och samhällsmedborgare gör avtryck på vårt jordklot.     Genom ett in zoomat perspektiv  utforskar vi detaljer, vi ser mönster, små spår och även våra minsta djur. Vi hjälper ögat att se det stora i det lilla genom digitala och analoga verktyg men även genom att sätta fokus och vägleda mot att se genom ett mikro- & makroperspektiv. När vi zoomar ut  fokuserar vi istället på helheten, hur vi är med och påverkar och formar vår framtid. Hur de små val i vardagen påverkar en större helhet utifrån hållbar framtid i ett miljöperspektiv och socialt perspektiv.

VARFÖR? (Syfte)  Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen?    Syftet med projektarbetet är att tillsammans med barnen vidga vår syn och utveckla olika perspektiv.  Även att arbeta med de egenskaper vi vill utveckla för att skapa en hållbar framtid, samt vilka beteenden som inte bidrar till en hållbar framtid. Våra förväntningar är att barnen, som snart börjar skolan, ska känna sig som delaktig samhällsmedborgare.

HUR? (Metod)  Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara?    Som pedagoger stanna i detaljer, vidga perspektiv, öppna frågor breddar för ett helhets tänk. Hur kommer det sig t.ex. att lövet ser ut som det gör när bara gångarna är kvar? Finns det en process? För att hjälpa barnen att se det stora i det lilla (detaljer) behöver vi pedagoger ha ett medforskande förhållningssätt. Vi utnyttjar vår ALM för säkerställa planerad undervisning utifrån barnens intressen samt för att skapa delaktighet i arbetslaget. Vi arbetar med frågorna: -Vad har vi gjort? Vilka målområden har vi arbetat med?  -Vad säger barnen/intresserar dem?  - Vilka  lärprocesser har vi sett? Vilket förändrat kunnande har vi sett?  -Hur planerar vi kommande undervisning?  -Har det hänt någon situation som vi behöver reflektera kring genom likabehandlingsplanen?  Därefter skapar vi en veckostruktur som innehåller den undervisning vi erbjuder, samt vad morgonmöte/återsamling ska innehålla. Vi utgår från ett transdiciplinärt lärande där olika ämnen samverkar i en och samma aktivitet.  Vi har en medvetenhet kring vilka målområden vi erbjuder/behöver erbjuda för att säkerställa att varje barn får förutsättningar att utvecklas inom alla målområden. Detta sker genom ALM men även genom att vi genom PoB:en ser vad vi valt att synliggöra för VH genom lärloggar.  Våra lärmiljöer är föränderlig utifrån barnens intressen och hur projektet fortskrider. Vi ser dokumentation som en del av miljön, som en mötespunkt för barnen att se varandras lärande och bli inspirerade av varandra. Samt ett sätt att visa barnen att de blir erbjudna likvärdiga aktiviteter på förskolan, även fast de blir det på olika dagar genom våra tvärgrupper. Vi arbetar normkritiskt och tänker på hur vi kommunicerar med barnen. Genom dramatisering arbetar vi normöverskridande med problem som uppstår i barngruppen, där barnen får komma med förslag och lösningar. Vi kommer att blanda mer material mellan olika rum för att bryta vissa uppdelningar. Vi vistas mycket i skogen där det inte är lika förutbestämda lekar som i lekparker, samt använder naturmaterial inomhus för att stimulera barnens fantasi.  Vi arbetar med rörelse och de 7 grundmotoriska färdigheterna.  Materialets agens -  vi har en medvetenhet kring  vilket förändrat kunnande materialet och omgivningen möjliggör för och hur det integrerar med barnen . Vi köper in pedagogiskt material som möjliggör för barnen att arbeta med zoom, som t.ex. mikroskop och teleskop.  Vi arbetar med begreppsförståelse kopplat till hållbar framtid.  Vi arbetar med mindmaps/tankekartor för att komma närmre barnens perspektiv. Även för att se deras förkunskaper inom ett målområde, för att sedan kunna möta dem i den proximala utvecklingszonen.

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?    Vi planerar all undervisning tillsammans under ALM, vi alla leder även planerad undervisning.    En förutsättning för att kunna tillmötesgå alla barns intressen och tankar är att arbeta med barnen i mindre grupper. Dessa grupper kallar vi för undervisningsgrupper där konstellationerna är medvetet sammansatta för att gynna barnen i undervisningen men även för att skapa och bilda nya relationer. När vi arbetar i våra undervisningsgrupper och projektarbete arbetar vi i tvärgrupper där några befinner sig i våra inomhus miljöer och några har planerad undervisning utomhus. Det här sker på tisdagar & torsdagar. Resterande dagar sker undervisningen i helgrupp.    Vi dokumenterar barnens förändrande kunnande, detta sker både i våra planerade undervisningssituationer och när vi skapar spontan undervisning efter barnens intressen. Barnen är delaktiga i vårt dokumenterande och dokumenterar själva vissa aktiviteter. Detta för att mötas kring ett digitalt verktyg, bli digitala producenter och för att utveckla nyfikenhet, samarbete och språkutveckling genom reflektioner tillsammans. Vi gör våra dokumentationer till pedagogisk dokumentation, genom att dokumentera reflektioner kring den insamlade dokumentationen. Ett sätt att göra detta är att göra lärloggar tillsammans med barnen, både på grupp och individnivå.  Samtliga pedagoger samlar in dokumentation under de aktiviteter som vi har med barnen, vi använder vår uppdragstimme/vecka för att samla ihop dokumentationen till senare reflektionstillfällen med arbetslaget, samt till att skriva ut för att reflektera med barnen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,