Jollen Hållbar framtid - Projektbeskrivning FO2

Det här är den första gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi formulerar läsårets projektbeskrivning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Projektbeskrivning Hållbar Framtid

                                      Jollens projektfråga 20/ 21 Vems rumpa?

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid.

 

Arbetssätt

Utifrån de underlag som pedagogerna har samlat på sig sedan projektuppstarten (observationer, mindmaps, dokumentationer, reflektioner och lärloggar) formuleras en projektbeskrivning. Projektbeskrivningen är grundad i en barnsyn om ett kompetent barn med stor potential att lära och utvecklas. Den inkluderar pedagogens önskan om att skaffa sig kunskap om hur barnen tänker för att kunna förstå dem bättre. Inriktningen för barngruppens fortsatta utforskande kan med fördel formuleras som en projektfråga, som utgår från barnens intresse och nyfikenhet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån: 

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid och till målen i läroplanen?    Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.   SOCIAL HÅLLBARHET - HÅLLBARA RELATIONER - HÅLLBARA INSKOLNINGAR/ INTRODUKTION    Utveckla och skapa mellanmänskliga relationer och inskolningar där demokratiska värderingar genomsyras av vår gemensamma värdegrund och förhållningssätt. Barnen ska känna tillhörighet genom delaktighet och inflytande. Alla barn ska bli erbjudna allt och få upptäcka och utforska utefter sin egen förmåga. Tydlig och återkommande veckostruktur och rutiner.   HÅLLBAR MILJÖ - Inne/Ute    Designa för en pedagogisk lärmiljö - förändra miljön fortlöpande inne på Jollen efter lek och intresse, samt skapa en "naturruta" inomhus. Hitta en egen naturruta, en "egen" återkommande plats i Ekbackenskogen. Utveckla och utmana den motoriska utvecklingen, hur rör vi oss på gården/ i naturen? Allemansrätten; samla och återanvända naturmaterial - ta det som har hamnat på marken som pinnar, grenar, kottar, stenar. MAGI?

VARFÖR? (Syfte)  Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Vilka mål i läroplanen ligger till grund för planeringen?  '   Lpfö 18 Arbetslaget ska vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,   Projektet ska lära barnen att värna om sig själva, sina kompisar och sin miljö. - de ska upptäcka sig själva, sina kompisar och sina förmågor. - de ska förundras och bli nyfikna på vår natur; en viss förståelse för insekter, växter och hur våra olika årstider påverkar naturen. - utveckla sin motoriska förmåga; klättra, balansera, krypa, åla mm.   Att undervisningen för barnen utgår från;   SPRÅK/KOMMUNIKATION MATEMATIK NATURVETENSKAP/TEKNIK ESTETISKA LÄRPROCESSER BYGG/KONSTRUKTION

HUR? (Metod)  Hur ska ni arbeta för att inspirera och utmana barnen? Hur ska lärmiljön utvecklas för att berika barns lärande? Hur ska barn, pedagoger och vårdnadshavares reflektioner efterfrågas och tas tillvara?    Vi diskuterar olika teorier och är överens om att vi är påverkade av olika teoretiska perspektiv ( vårt arbetslag som är två generationer....).  De teoretiska perspektiv som inspirerar oss är framförallt poststrukturellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet ger oss att lärandet sker i ett socialt och kulturellt sammanhang och att kunskap utvecklas genom samspel och interaktion.  Det poststrukturella perspektivet ger oss att lärandet är föränderligt och skapas mellan människa, material och plats. Lärandet pågår här och nu och tillsammans med pedagogen är barnet medskapare av kultur och kunskap. Pedagogen utgår och formulerar läroplansmål men barnens teorier och frågor är viktiga. Kunskap går att förhandla och omkonstrueras och oväntade frågeställningar ses som en tillgång i lärandet. Här finns begrepp som  rhizomatiskt lärande - där lärandet inte är linjärt utan rör sig i olika oförutsedda riktningar. Transdiciplinärt lärande - lärandet delas inte upp i ämnen utan olika ämnen vävs samman till en organisk helhet som inte kan delas upp.   Arbetslaget ska följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,   Vår normkritiska pedagogik utgår från att erbjuda alla barn allt. Vi pedagoger hjälper varandra att bli medvetna om normerna som styr vår verksamhet.        Barnen berättar om sina bilder i liten grupp, pedagogen dokumenterar och därefter återsamling med reflektion. Lärmiljöerna återspeglar barnens medhavda bilder  och barngruppens utforskande i naturen. Vi reflekterar på återsamlingen och observerar och dokumenterar. Tillsammans skapar vi en naturruta inne på Jollen med t.ex stockar, stenar, pinnar, kottar, löv, bark, mossa... Vi tar oss till skogen och vår naturruta där vi uppmärksammar hur skogen förändras genom årstiderna. Vi leker och utforskar med hjälp av digitala naturmiljöer. Litteratur,sagor - vi väljer att arbeta med boken " Vems rumpa?". Vi sjunger och ramsar som knyter an till boken.     Globala mål; nr 3 God hälsa och välbefinnande                      nr 15 Ekosystem och biologisk mångfald

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? När delar vi barnen i mindre grupper? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?      Organisation/veckostruktur 2020/2021   MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG UNDERVISNING Rörelse   Morgonmöte/ fruktstund   Utedag på gården:   hinderbana, balansbana, ABC- rörelser, dans, mini-röris, bollspel.   Återsamling/ sångsamling         LUNCH VILA   Organiserad lekmiljö/ skapande/ fri lek UNDERVISNING Projekt    Morgonmöte/ fruktstund   Utedag/ Skogen (alla)               Återsamling/ sångsamling           LUNCH VILA   Organiserad lekmiljö/ skapande/ fri lek UNDERVISNING Projekt      Morgonmöte/ fruktstund   Utedag/ Skogen i  mindre grupp Skapande/ estetiska läroprocesser i mindre grupp Utforskande och lek i digitala miljöer i mindre grupp   Återsamling/ sångsamling     LUNCH VILA   Organiserad lekmiljö/ skapande/ fri lek UNDERVISNING Projekt   Morgonmöte/ fruktstund   Skapande/ estetiska läroprocesser i mindre grupp. Utforskande och lek i digitala miljöer i mindre grupp    Återsamling/ sångsamling       LUNCH VILA   Organiserad lekmiljö/ skapande/ fri lek UNDERVISNING Kulturfredag   Morgonmöte/ fruktstund   Språksamling, sagoberättande, musikäventyr, dans och rörelse.         Återsamling/ sångsamling           LUNCH VILA   Organiserad lekmiljö/ skapande/ fri lek     Vi arbetar i mindre grupper under förmiddagarna under den planerade undervisningen, viss undervisning sker gemensamt med Flotten.   Vi dokumenterar barnens göranden med fokus på projektet "Vems rumpa?" Boken "Vems rumpa?" ger oss ett undervisningsmaterial som ger oss upplevelser i naturmiljö. Boken ska läsas på flera språk på kulturfredagar, dansas, dramatisera samt läsas av flanosaga.     Dokumentation med hjälp av "trespaltaren" - Barnet gör, säger samt pedagogens reflektion. Dokumentationsvägg för barn och pedagoger. Dokumentationspärm för barnen.   Dokumentation med hjälp av barngruppsinfo, lärloggar samt utvecklingssamtal. Barnen dokumenterar sitt eget lärande med hjälp av papper och penna.

Läroplansmål

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,