Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fö7 Livet och DiNA Celler ht20

Skapad 2020-10-05 11:28 i Förslövs skola F-9 Båstad
Grundskola 7 – 9 Biologi
Man kan lätt undra över vad som är liv och vilka egenskaper alla livsformer har som gör att det kan kallas liv. Det leder till att man kan fundera på hur människokroppen är löst de problem som den står inför för att hålla dig vid liv. Som om det inte vore fascinerande nog finns i varenda en av dina nästan 100 000 miljarder celler i din kropp ett ”snöre” vars innehåll bestämmer vem du är eller åtminstone vilka förutsättningar du har i livet. Det innehåller historien om dina förfäder och framtiden hos dina barn. Vad handlar det om egentligen?

Innehåll

Omfattning:

Du ska få träna din förmåga att använda kemins och biologins begrepp och modeller för att kunna beskriva och förklara hur cellerna, bakterier och kroppen fungerar.

Du kommer att få träna din förmåga att hitta och sammanfatta relevant information ur olika källor och använda informationen för att resonera.

Målsättning:

Målsättningen med arbetsområdet är att du efteråt ska kunna...

- förklara vad som kännetecknar allt levande, 

- ge exempel på delar i en cell (cellorganeller) och deras funktioner,

- ge exempel på vad din arvsmassa, DNA, har för betydelse i ditt liv,

- förklara vad cancer är för något på cellnivå och hur det kan behandlas och hur behandlingen fungerar,

- använda mikroskop för att kunna se celler.

Krav: 

Du ska kunna...


- följande delar på en cell: cellmembran, cellkärna och DNA,

- ge något exempel på vad DNA har för betydelse för oss människor,

- på enkelt sätt förklara vad cancer är och ge förslag på behandling.

 

Undervisning:

Gemensamma genomgångar, filmer, texter.

Vi tittar på encelliga djur som toffeldjur och hur de löser problemet att upprätthålla liv.

De organsystem vi tittar på hos människan är matsmältningen, andningen och blodet. 

Vi lär oss om arvsmassan och hur den är organiserad.

 

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:

Din förståelse för vad som generellt krävs av alla levande organismer för att det ska kunna kallas liv.

Din förmåga att beskriva hur liv, celler, organ och organssystem är uppbyggt och vilka funktioner olika organeller har.

Din förmåga att förklara hur olika delar av en organsim samverkar för att upprätthålla liv.

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
    Bi
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
    Bi
  • Centralt innehåll
  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
    Bi  7-9
  • Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.
    Bi  7-9
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
    Bi  7-9
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
    Bi  7-9
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
    Bi  7-9
  • Fältstudier, experiment och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
    Bi  7-9

Matriser

Bi
Fö7 Livet och DiNA celler ht20 - Måluppfyllelse

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Måluppfyllelse
Beskrivs i arbetsområdets pedagogiska planering.
Uppnår ej kraven i arbetsområdet.
Uppnår kraven i arbetsområdet.
På väg att uppnå målsättningen med arbetsområdet.
Uppnår hela målsättningen med arbetsområdet.

Bi
Fö7 Livet och DiNA Celler - utvecklingssteg

Kvaliteten i resonemang och förklaringar

Ett naturvetenskapligt resonemang och/eller förklaringar är underbyggda av relevanta och naturvetenskapliga fakta. Det bedöms i två aspekter: djupet, dvs hur många sammanhängande fakta som enskilda resonemangen/förklaringarna har, och bredden dvs antalet olika, relevant perspektiv eller utgångspunkter som resonemanget i sin helhet har. Exempel på enledsresonemang Fakta - Konsekvens: - (Fakta) Olika laddningar attraherar varandra VILKET LEDER TILL att de negativt laddade elektronerna lägger sig som ett skal runt den positivt laddade kärnan. Exempel på tvåledsresonemang Fakta - Konsekvens - Konsekvens (djupare): - (Fakta) Värme är tillförd energi VILKET LEDER TILL att atomerna börjar röra sig mer när de värms VILKET LEDER TILL att de krockar med andra atomer Exempel på perspektivbyte: jämföra för- och nackdelar, använder olika teorier (tex observationer jämfört med partikelnivå)
Utvecklingsnivå 1
Utvecklingsnivå 2
Utvecklingsnivå 3
Resonemangsbredd
Hur olika perspektiv som finns i resonemangen.
Är på väg att förstå begreppet perspektiv vid olika resonemang och förklaringar.
Använder något perspektiv vid resonemang och förklaringar.
Använder flera olika perspektiv vid resonemang och förklaringar. Gör perspektivbyten.
Frekvensen bredd
Hur ofta som bredden visas i olika resonemang.
Gör sällan perspektivbyten.
Gör ibland perspektivbyten.
Gör alltid perspektivbyten.
Resonemangsdjup
Till vilken grad du använder dig av flera led i dina förklaringar.
Återger fakta och använder ett led i förklaringar och resonemang.
Återger fakta och använder ett led i förklaringar och förutsägelser och kopplar ihop dem med relevanta begrepp.
Återger fakta och använder två eller flera led i förklaringar och kopplar ihop dem med relevanta begrepp, modeller och teorier. Kan generalisera (se helheter och mönster)
Frekvens djup
Hur ofta som resonemangsdjupet uppnås.
Gör sällan utvecklade resonemang.
Gör ibland utvecklade resonemang.
Gör alltid utvecklade resonemang.

Ämneskunskaper

Ämneskunskaper omfattar kunskap om fakta och därmed olika modeller (tex atommodellen), olika teorier (ex evolutionsteorin) och begrepp (tex gener). Förmågan handlar om att kunna återge, förklara och använda i relevanta sammanhang tex genom att ange exempel och motivera det. Dessutom handlar det om att kunna koppla ihop olika begrepp.
Utvecklingsnivå 1
Utvecklingsnivå 2
Utvecklingsnivå 3
Begrepp
Kvaliteten på begrepps- modells- och teoriförståelsen som visas genom begreppsanvändning.
Kan återge som fakta och ge exempel på begrepp, modeller och teorier.
Kan återge och förklara vad
Beskriver på ett komplext sätt (många aspekter) och kan generalisera hur flera av kroppens organsystem samarbetar.
Modeller
Ex atommodellen, modell av människokroppen
Kan ge exempel vilka delar som ingår i modellen.
Kan redogöra för vilka delar som ingår i modellen och förklara hur de hänger ihop.
Kan redogöra för vilka delar som ingår i modellen, förklara hur de hänger ihop och redogöra för vad modellen har för användningsområden.
Teorier
Exempelvis evolutionsteorin.
Kan återge fakta som teorin bygger på och/eller leder till.
Kan återge fakta som teorin bygger på och leder till och diskutera frågeställningar som är relevant för teorin.
Kännetecken för Liv
Visar förståelse för förutsättningar för liv.
Är på väg att kunna förklara de saker som förenar allt levande och skiljer organismer från "död" saker.
Kan återge de egenskaper som kännetecknar liv.
Kan koppla kännetecken för liv till olika organismer tex växter, bakterier och människor och utveckla resonemang om organismers lösningar på att upprätthålla livet. Visar på kunskap om förutsättningar för att liv ska kunna upprätthållas.
Celler
Visar kunskaper om cellen sm den grundläggande biologiska byggstenen.
Är på väg att förstå hur celler generellt är organiserade och skillnader mellan celler.
Visar förståelse för hur celler är uppbyggda och är organiserade genom att kunna känna igen och benämna olika organeller samt deras funktion.
Kan generalisera över olika organismer hur celler är organiserade och skillnader mellan olika typer av celler tex växt- och djurceller. Kan redogöra för hur en cell fungerar och arbetsuppgifter tex bygga proteiner.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: