Djuren i skogen

Vi utforskar och skapar oss en uppfattning om skogen och vad vi kan finna där. Projektet riktas mot naturvetenskap och håller ett fokus på hållbar utveckling både vad gäller miljön, men även ur ett mellanmänskligt perspektiv på hållbara relationer. Med sagoberättande som en viktig del i projektet sätter vi fokus på barnens språkutveckling.

Planering för HT20. Uppdateras VT21.

Förväntat resultat

Vad vill vi ska hända i barnens utveckling?

Barnen ska få möjlighet att utveckla sin kunskap och nyfikenhet kring skog och natur, samt intresse och glädje för sagoberättande. Den nya sammansättningen av barn ska uppleva det roligt och meningsfullt att lära tillsammans med andra. 

Kroppsspråk och verbala uttryck ska vara ett starkt verktyg i kommunikationen mellan barn och pedagoger. 

 Vad är det allra viktigaste barnen ska få med sig (kunskap, förmåga, känsla, förståelse, verktyg, startskott till… )?

Kunskap och en rik uppfattning om skogens ting och de djur som vi finner är spännande under projektets gång. Genom ett kollegialt lärande ska barnen få uppleva glädjen att dela lärandet med andra. Att lära sig vara en del av en grupp och vad det innebär demokratiskt är något vi vill grunda redan under barnens första förskoleår. Vi ser det meningsfullt att använda skogen och djuren för att utveckla empati och förståelse för vår närmiljö och omvärld.

Projektet ska drivas av ett barncentrerat och lustfyllt utforskande.

Hur ska det märkas på barnen?

Intresse för skogen och djuren som lever där. När barnens ordförråd utvecklas får de verktyg att använda i sin lek och i sina sociala relationer. De blir tryggare i samspelet med andra och ska våga stå upp för sig själva och sina känslor.

Barnen ska känna sig trygga nog att ta initiativ till lekar och bemöta varandra med respekt. De ska använda sin fantasi i lekar och utmana sig själva i skapande verksamheter. 

 Vilken påverkan får det vi har tänkt på verksamheten i stort?

Vi skapar en trygg gemenskap i vår nybildade grupp. Detta är en förutsättning för att ett meningsfullt lärande ska kunna ske.  

 Ramar för arbetsområdet - struktur

 Vilka lärmiljöer har vi? På vilket sätt gynnar/hindrar det vi tänkt? Hur kan vi påverka lärmiljön så att det gynnar det vi tänkt?

Skogen ligger alldeles runt hörnet med alla dess möjligheter. På avdelningen finns en skapande hörna där barnen kan använda skapande aktivitet för att uppleva skog och djur i ett eget skapande. Via vår språkhörna kan sagor och berättande ta plats. I vårt byggrum stödjs barnen med olika byggmaterial och djur för att kunna leka sig till ett lärande. I dessa rum kan vi lägga till "Sagan om vanten" för att kunna få in sagoberättande i både lek och skapande. 

Vilka styrkor ser vi i barngruppen? Hur kan vi använda dem?

Barnen tycker om att leka med sagor, höra på sagor och att gå på skogsspaningen. Inne på avdelningen tycks det finnas ett intresse i att klä ut sig så att stödja de med utklädningskläder i djurtema kan skapa ännu en dimension i lärandet. 

Vi lyssnar in vad barnen tar till sig av temat och låter dem leda oss vidare in i projektet... 

Vilka kompetenser i personalgruppen gynnar det vi tänkt?

Vi är en grupp pedagoger med olika lång erfarenhet, men med stort intresse för skog och natur. Vi värdesätter sagor och berättelser, skapande verksamhet och bygg/konstruktion. Vi är noga med att hålla i våra planeringar så långt det är möjligt och är flexibla när vi behöver vara det. 

Vilka arbetsformer?
Samtliga barn delas in i mindre projektgrupper tre dagar i veckan. 

Sagoberättande, Skogsspaning, Lek, Bygg/Konstruktion, Skapande, IKT.

Vilket material?

På skogsspaningen tar vi alltid med oss "Sagan om Vanten" som vi berättar tillsammans med barnen under fruktstunden i skogen. Därefter utforskar vi skogen och leker. I skapanderummet ser vi till att ha ett rikt material så att barnen kan skapa utefter sin fantasi och föreställningsförmåga. Vi stöttar dem med inspiration och ritningar när det behövs. I bygg/konstruktion ser vi till att ha många olika material för att skapa en magisk känsla. Byggmaterial i form av klossar, magneter, koner, ledljus, sjalar och djur. 

 Vi skapar en lugn och lockande lärandemiljö som väcker barnens nyfikenhet. Vi är medskapare till miljön på så sätt att den ändras i takt med vart projektet leder oss. På detta sätt kan vi tillsammans eller enskilt, genom sagor och lek erövra kunskap om djuren i skogen. 

Hur vi genomför arbetsområdet - process 

 Vilka aktiviteter ska vi ha och vilka utmaningar planerar vi för barnen? Hur organiserar vi aktiviteterna?

Vi startar upp med att se över barnens sommarminnen samt fånga nya barnens intresse för djur. Barnen har tillsammans med vårdnadshavarna valt egna djursymboler som sitter vid deras hyllor och vid lådorna inne på avdelningen. Sånger väljs ut för att representera de djur vi upplever att barnen är intresserade av. Faktaboken "Djuren i skogen" hjälper oss att lära oss mer om djuren och hur de lever i skogen, samt stöttar oss i ett lärande om årstiderna på ett lustfyllt sätt. 

Junibacken: Vi går på skogsspaning och har då "Sagan om vanten" med oss. Vi berättar denna under fruktstunden och kombinerar spaningen med lek, undervisning och utforskande. Vi återkopplar det vi upptäcker till fakta om djur och natur. Inne på avdelningen använder vi skapande och fångar upp det vi upptäckt på spaningen. Vi projicerar även i inne i byggrummet för att stödja barnens bygg/konstruktionslek. I denna hörna ska det finnas rikligt med material som till exempel byggklossar, sjalar, ledljus, djur. Vi läser och berättar sagor under hela dagen. I temaarbetet, liksom i den dagliga verksamheten, arbetar vi mycket med förhållningssätt och beteende (normer och värden). Vi låter barnen leda oss efter intresse och behov (barns inflytande), ger möjlighet och tillfällen att utveckla deras förmågor inom språk, matematik, teknik, samspel, skapande och fantasi (barns utveckling). Vi arbetar främst i smågrupper, men samlas hela gruppen vid sångsamling. 

Hur tänker vi kring ett genusperspektiv?

Alla barn ska ges möjlighet att prova på alla våra aktiviteter och lärmiljöer. Samt ges möjlighet att delta i verksamheten utifrån intresse och därmed inte begränsas pga. sitt kön.

 I vilka situationer blir det tydligt att vi jobbar mot de valda läroplansmålen?

Framförallt i de planerade undervisningstillfällena på tisdagar, onsdagar och torsdagar. Tre projektgrupper delar sig på olika platser; Skogsspaning, Gården/Piazzan och Junibackens avdelning. På måndagar och fredagar har vi uteverksamhet under förmiddagen. Vi erbjuder stationer och rörelselekar/sånger i syfte att stötta vår motoriska förmåga. 

Dessa aktiviteter planeras med våra valda läroplansmål som grund.

 Hur ska vi följa upp och utvärdera arbetsområdet?

Vi använder oss av veckoreflektion som utvärderas VT21

Föräldrarnas upplevelse - service (utvärderas som servicekvalitet)

Hur påverkar föräldrarnas uppfattning planeringen?

Corona påverkar våra förutsättningar att släppa in vårdnadshavarna i våra lärmiljöer, men vi för samtal när vi ses och lägger ut mycket lärandematerial på skolplattformen i form av lärlingar och månadsbrev. Vi lyssnar in om föräldrar kommer med önskemål utifrån vad de uppmärksammat hos sina barn.  

Vad vill vi att de ska märka på barnen?

Att barnen visar lust och glädje till vår verksamhet. 

Läroplansmål

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.
• planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse,
• förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande,
• en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta, och