Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Mål och utvecklingsplan Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling -20/21

Skapad 2020-10-07 20:31 i Gammeltorps förskola Nykvarn
Pedagogisk planering för prioriterade mål i LpFö utifrån självskattningen på huset.
Förskola
Inom förskolan verksamhet skall allt som rör diskriminering och kränkande behandling aktivt motverkas.

Innehåll

Avdelning

Månen

Prioriterat mål

"Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas." (Lpfö-18, sid: 5).

 

Var är vi?/Nuläge

Beskriv vårt nuvarande arbete utifrån de nedan undersökta områdena:

a. Pedagogers självskattning utifrån diskrimineringsgrunderna

Vi ser att medvetenheten finns i vår personalgrupp om de olika diskrimineringsgrunderna. Vi ser att vi anpassar verksamheten så att inget barn ska uppleva kränka behandling. Vissa av diskrimineringsgrunderna känns lite svåra utifrån ålder på barnen. Vi ser att barnen har svårt relatera till dessa grunder men medvetenheten finns hos oss pedagoger. Vi ser dock att vi behöver jobba vidare med att stärka barnen så att de inte ser på varandra som bebisar. Vi ska inte kalla varandra för olika saker utan vi ska benämna varandra utifrån vårt rätta namn. Vi ser att vi uppmärksammar vissa av de diskrimineringsgrunderna i böcker, språk och leken.

b. Trygghetspromenader för barn

Under promenaden fick vi fram indikationer på att vi måste fortsätta stödja barnen i deras lekmiljöer. Vi behöver ha en tydlig struktur vid både rutin- och leksituationer. Att vi begränsa antalet barn i olika miljöer så att det inte blir för många barn i ett rum eller vid en lekmiljöer. Vi ser att det skapas oroliga situationer om vi inte anpassar miljöerna utifrån barnen. Några av barnen var tydliga på att visa vilka miljöer de vill leka i och ute upplevde de att de vågar vara på alla ställen. Barnen upplever att de ha pedagoger att vända sig till. Vi såg genom observationer att vi behöver stödja våra yngre barn när de möter de äldre för att skapa goda relationer.

c. Gruppskattning barns lek och samspel

Vi ser att vi måste jobba vidare att vara närvarande pedagoger i barnens lek och stödja dem i leken. Vi ser att vi måste stärka vidare barnen att säga stopp i leken och lyssna in sin kamrater. Barnen är på god väg och tränas i varje dag att vara inlyssnande kamrater. Vi ser att barnen väljer lekmiljöer där de kan se en vuxen. 

Vart ska vi?

 Skriv här vad vi vill se för förändring och utveckling hos barngruppen och i vårt arbete när detta arbete är färdigt.

a. Pedagogers självskattning utifrån diskrimineringsgrunderna

Medvetenheten om att alla diskrimineringsgrunder ska råda. Vi ska kunna erbjuda en trygg verksamheten där barnen upplever allas lika värde. 

b. Trygghetspromenader för barn

Vi ska ge barnen tillit och tro på att de klara av lekmiljöerna med vårt stöd. Vi ska finnas där och stödja barnen i deras lek. Att vi pedagoger lyssnar och är lyhörda inför barnen. Vi vuxna ska respektera att barnen har en egen vilja inför vilka pedagoger de vill vända sig till.

c. Gruppskattning barns lek och samspel

Vi ska erbjuda olika lekkonstellationer och utmana barnen i leken. Barnen ska få möjligheter att få ta olika roller och tränas i olika samspelsfärdigheter. 

Hur gör vi?

Skriv här hur vi tänkt göra, våra förebyggande åtgärder. 

a. Pedagogers självskattning utifrån diskrimineringsgrunderna

Ha böcker som stödjer de olika diskrimineringsgrunderna. Se över miljöerna så de inte skapar möjlighet till kränkande situationer. Att vi använder våra stopphänder och stödjer varandra i vårt språkbruk.

b. Trygghetspromenader för barn

Att finnas närvarande pedagoger där barnen leker och stödja dem att våga säga stopp och stärka dem att vända sig till en vuxen. 

c. Gruppskattning barns lek och samspel 

Dela barnen i olika lekgrupper utifrån olika kompetenser. Erbjuda olika lekar som stärker individen i en grupp. Läsa litteratur kopplat till samspel som  t ex kompisböckerna. Skapa en kompissol med barnen på sikt.

Hur blev det?

- Vad har vi gjort?

Vi har läst kompisböckerna och samtalat om bilderna. Kompisboken med samarbete har de äldre barnen kopplat boken till sitt egna handlande och i leken. Använda fler litteratur kopplat till olika ämnen som berör likabehandling. Vi synliggör barnens görande på dokumentationsväggar så de får ta del i sitt lärande.

Vi har sjungit sånger och ramsor kopplat till kompis. Vi uppmärksammat barnen hjälpsamma förmåga och tagit vara på den i olika rutinsituationer eller i lek.

Vi har startat upp att ha olika lekgrupper där vi tränas i att vara en eller flera kamrat utifrån barnens utveckling.

Vi har kopplat kompisboken om känslor till språk och i leken. 

- Vad ser vi för mönster/resultat?

Barnens självförtroende och självkänsla till sitt egna görande har stärkt. Föräldrarna få en dialog med sina barn i hallen utifrån bilderna och det blir en god relation förskola/hem. 

Att barnen har blivit tydligare mot varandra och berättar hur de känner genom att våga visa olika känslor och markera ett nej.

- Vad tar vi med oss och utvecklar framåt samt vad tar vi med oss in i det främjande arbetet?

Att jobba med dokumentation i hallen ger en bra relation förskolan/hem. Vi ser att vi ska fortsätta gruppstärkande aktiviteter och lekgrupper för att gå vidare med att övas att bjuda in varandra i lek och träna sitt samspel. Att vi lägger fokus på hur man är en kompis genom en kompissol. Att sätta upp den dokumentationen i hallen så det blir lätt tillgängligt och skapar relationer. 

Reflektera utifrån följande områden:

Vi ser att under terminens gång s förändras gruppen om något nytt barn kommer in och då behöver vi stötta upp och finnas närmare barnen. Vi ser även att under våren så utvecklar de äldre barnen en färdighet att klara av lekar mer själva men behöver ha oss vuxna nära för att se så inte det sker några kränkningar. Vi har märkt att ett barn i grupp som har lagt till ett mer uttåagerande beteende skapar oro i hela gruppen och där behövs insatser för barnet och för gruppen för att hitta lugn och trygghet.

a. Pedagogers självskattning

Medvetenheten hos oss pedagoger utifrån diskrimineringsgrunderna finns. Vi ser vissa bitar där vi kan stärka oss som pedagoger och tänka på hur vårt pedagogiska synsätt är. 

b. Trygghetspromenader för barn

Fler barn har fått möjlighet att i mindre grupper fått tagit del av fler platser på Månen och vi finns nära dem i leken ute som inne.

c. Gruppskattning barns lek och samspel

Lekgrupper har vi sett var ett framgång koncept att skapa mindre sammanhang för barnen att utveckla sina samspelsförmågor. 

Detta synliggörs i lärloggar och i pedagogernas reflektioner och analyser. 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: